Från och med år 2010 medför åtgärder inom skogs- bruket inte uttransport av organiskt eller oorganiskt material till vattendrag. Vid överfart av vattendrag bibehålls den naturliga botten och vandringshinder skapas inte. Minst 90 % av sträckan vattendrag och sjökant som berörts av skogliga åtgärder har kantzoner vars ekologiska funktioner bibehålls eller utvecklas.
Effekterna av försummad eller dålig hänsyn i och kring vattenmiljöer i skogslandskapet är många och kraftiga i förhållande till den areal som berörs. De kan utgöras av direkt fysisk störning i form av ökad solinstrålning, vandringshinder eller förändrad hydro- logi. De kan också bestå av kemisk påverkan i form av t.ex. ökad tillförsel av slam, näringsämnen eller surt och/eller metallhaltigt vatten. Samtliga störningar kan ge upphov till negativa effekter för vattenlevan- de organismer.
Under 2000-talet har kvicksilverläckage från skogsmark i samband med skogsbruksåtgärder upp- märksammats. Åtgärder som på något sätt påverkar omsättningen av markens mårlager, t.ex. avverkning, markberedning, körning och dikning, ökar vanligen också utflödet av humus (organiskt material) till vattnet. De metaller som finns bundna till humusen, t.ex. kvicksilver, kommer då ut i sjöar och vattendrag.
Att bevara kantzonen och dess vegetation har posi- tiva effekter på vattenmiljön. Skogsbevuxna kantzo- ner verkar dämpande på avrinningen genom att vat- tenhastigheten reduceras och träden tar upp vatten. Detta motverkar också att strandkanten eroderas. Kantzoner i skogslandskapet har även visat sig ta upp en stor mängd av de näringsämnen, bl.a. kväve och fosfor, som frigörs vid föryngringsavverkning.
Drygt en fjärdedel av de rödlistade arterna i Sverige (ca 1160 av 4120) förekommer i strandmil- jöer, våtmarker, sötvatten eller havsmiljöer. Kant- zonerna har också stor betydelse för mångfalden av levande organismer både på land och i vatten. Nuvarande skyddsinstrument i form av biotopskydd och naturvårdsavtal är otillräckliga för att säkerställa det övergripande skyddsbehovet av vattenmiljöer i skogslandskapet, d.v.s. ca 10 000 mil mindre vatten- drag. Eftersom dessa små vattendrag utgör en lång kontaktsträcka mellan brukad skogsmark och vatten får skogsbruket stor påverkan på både vattenkvalitet och biotoper här.
Tidigare har fokus huvudsakligen varit på större vattendrag i skogslandskapet. Nu förbättras möjlighe- ten att påverka den generella vattenkvaliteten i både mindre och större vattendrag, och det blir lättare att bevara känsliga biotoper.
Sjöar och vattendrag har också stor betydelse för sociala värden. Exempel är fiske, jakt och fågelskåd- ning som är omfattande verksamheter. De är alla beroende av bra vattenkvalitet, god fiskproduktion, rikt fågelliv och ett varierande och tilltalande land- skap. Vidare innehåller dessa miljöer en stor mängd kulturlämningar från t.ex. kvarnar, sågar, stampar, flottningsrännor, dammar, broar och stigar.
1 7 8 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g Uppföljning och indikatorer
Frågan om kantzoner skonas och vattendrag korsas i samband med föryngringsavverkning och åtgärder kopplade till detta kommer enkelt och till relativt låg kostnad att kunna följas upp genom Skogsstyrelsens nya Polytax-system.
Skador på kantzoner och vattendrag i samband med gallring kommer inte att kunna följas upp genom polytaxinventeringen. Den partiella uppfölj- ningen torde dock inledningsvis inte utgöra något hinder för att följa upp målet eftersom:
1. hänsynstagande vid föryngringsavverkning borde ge en indikation om hänsynstagande även vid andra åtgärder
2. gallring troligen inte medför samma risk för kraftig mark- och vattenpåverkan som föryngringsavverk- ning.
Inventeringssystem för att följa upp skador på mark, vatten och kantzoner i samband med gallring och dikesrensning/skyddsdikning behöver utvecklas på sikt. Inventeringar av skogsbrukets hänsyn behövs också för att följa upp effekterna av föreslagna åtgär- der inom miljökvalitetsmål som Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker.
miljömålsrådet föreslår att frågor som rör det utgångna delmålet om åtgärdsprogram för hotade arter omhändertas inom Ett rikt växt- och djurliv.
5.12.5 Hur långt är det kvar
tills miljökvalitetsmålet nås?
Miljökvalitetsmålet Levande skogar kommer inte att nås inom tidsramen ens med de delmål och åtgärder som Miljömålsrådet föreslår, men de skapar förutsätt- ningar att senare nå målet. Sammantaget bedöms gapet vara ganska stort och avser åtminstone tre aspekter: • I storleksordningen 500 000 ha skogsmark behö-
ver restaureras för att återskapa nödvändig mängd
av skogstyper som idag saknas. Detta förutsätts i huvudsak ske efter år 2020.
• Volymen död ved behöver ökas ytterligare utöver den nivå som föreslås till år 2020.
• Det finns starka behov av att få fram ett ekono- miskt gångbart alternativ till trakthyggesbruket för att kunna tillgodose många skogliga arters behov av lång kontinuitet, människors önskan att undvika hyggen och även förbättrade möjligheter att värna såväl kulturella frågor som mark- och vattenfrågor. Kunskapsläget bedöms idag inte vara tillräckligt för att kunna formulera ett delmål om detta. • Med förbättrad kunskap kan ytterligare aspekter
tillkomma.
De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå Levande skogar är:
• Efterfrågan på skogsråvara och skogsprodukter, inklusive biobränslen, är stark.
• Det finns tillräckliga statliga medel för att ersätta markägare för formellt skydd av skog.
• Skogsindustrin agerar på den internationella mark- naden, med hård kostnadspress, vilket medför hög grad av rationalisering.
• Mer än halva skogsnäringen arbetar idag operativt inom ramen för de skogliga certifieringssystemen (FSC och PEFC), vilket förbättrar möjligheterna att nå flera av delmålen.
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 7 9
5.13 Ett rikt odlingslandskap
miljömålsrådet bedömer att miljökvalitets- målet Ett rikt odlingslandskap kan nås till 2020 om ytterligare åtgärder sätts in. Natur- och kulturvär- den hotas av både igenväxning och intensifiering av jordbruket. Osäkerhet råder om hur jordbrukspoliti- ken utvecklas i framtiden. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv.
miljömålsrådet bedömer att delmålen om ängs- och betesmarker, småbiotoper, kulturbärande landskapselement samt växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser är möjliga att nå inom tids- ramen om ytterligare åtgärder sätts in, och att del- målen om åtgärdsprogram för hotade arter respek- tive kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader hade nåtts vid målåren 2006 respektive 2005. miljömålsrådet föreslår följande vad gäller regeringens preciseringar av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv:
• Preciseringen om odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer formuleras om till att de ska ”värnas och utvecklas” samt att ”med särskilda värden” stryks för att förtydliga att preciseringen omfattar landsbygdens bebyggelse som helhet. • Preciseringen om livsmiljöer och spridningsvägar för odlingslandskapets vilda växt- och djurarter förtydligas genom att byta ”icke-domesticerade” till ”vilda”, och en text om kulturhistoriska sam- manhang läggs till.
• Övriga preciseringar behålls oförändrade. • En ny precisering om odlingslandskapets bety-
delse för naturupplevelser och friluftsliv införs.
miljömålsrådet föreslår följande vad gäller delmål:
• Delmålet om ängs- och betesmarker revideras och får målår 2020.
• Delmålet om småbiotoper hade delvis nåtts till målåret 2005. Delmålet utgår. Småbiotoper omfattas av det föreslagna nya delmålet om åkerlandskapet.
• Delmålet om kulturbärande landskapsele- ment med målår 2010 utgår efter målåret. Kulturspåren omfattas av det föreslagna nya del- målet om åkerlandskapet.
• Delmålet om växtgenetiska resurser och inhem- ska husdjursraser revideras och delas upp i två delmål: ett om odlad mångfald med målår 2015 och ett om husdjursgenetiska resurser med målår 2020.
• Delmålet om kulturhistoriskt värdefulla eko- nomibyggnader hade nåtts till målåret 2005. Delmålet utgår.
• Ett nytt delmål om åkerlandskapet med målår 2020 införs.
• Ett nytt delmål om byggnader och bebyggelse- miljöer med målår 2020 införs.
• Ett nytt delmål om ekologisk produktion med målår 2020 införs.
• Frågor som rör det utgångna delmålet om åtgärdsprogram för hotade arter omhändertas inom Ett rikt växt- och djurliv.
1 8 0 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g