Fram till år 2016 ska åtgärder ha vidtagits som leder till att de svenska vattenburna utsläppen av fosfor- föreningar från mänsklig verksamhet till Östersjön minskar med 290 ton från 1997–2003 års nivå i enlig- het med HELCOM:s preliminära bördefördelning.
Det nuvarande delmålet är inte baserat på vilka minskningar som krävs för att nå ett önskvärt miljötill- stånd utan på vad som bedömdes vara rimligt inom tidsramen. Förslaget till nytt delmål bör istället baseras på beräkningar av hur stora utsläppsminsk- ningar som fordras för att Östersjön ska nå ett relativt opåverkat tillstånd. Inom ramen för HELCOM:s aktionsplan för Östersjön har det totala minsknings- behovet för fosfor till Egentliga Östersjön preliminärt beräknats till ca 15 000 ton per år, varav Sveriges beting preliminärt satts till 290 ton. En översyn är planerad inom HELCOM vilket sannolikt kommer att ändra Sveriges utsläppsbeting till år 2010. Utsläppsbe- tingen ska beakta vad som är ekonomiskt och socialt rimligt. Sveriges utsläpp från mänsklig verksamhet till Egentliga Östersjön inklusive Öresund år 2005 har beräknats till ca 1 000 ton, vilket är en minskning av bruttobelastningen med 130 ton sedan 1995.
Det nya nationella delmålet föreslås bygga på ovanstående preliminära minskningsbeting, uttryckt i ton fosfor. Detta kommer att kräva kraftiga åtgärder för svensk del. Det nya delmålet föreslås vidare gälla till 2016 med 1997–2003 som basår. Även detta är i enlighet med HELCOM:s preliminära förslag.
Sverige har gjort mycket för att minska fosfor- utsläppen från punktkällor. Utrymmet att minska utsläppen från kommunala reningsverk och industri är därför inte stort. Konsekvensanalyserade åtgärder i syfte att nå det föreslagna delmålet kommer att redo- visas i samband med det uppdrag som Naturvårds- verket fått i regleringsbrevet för år 2008.
Övergödning orsakas även i sjöar och vattendrag, men dessa problem förutsätts åtgärdas genom de åtgärdsprogram som krävs enligt vattenförvaltnings- förordningen.
Uppföljning och indikatorer
Det reviderade delmålet har nytt basår för referens- värdet, vilket baseras på uppmätt belastning av fosfor på havet i stället för modellberäkningar som särskiljer den naturliga och mänskliga belastningen av fosfor. Delmålet har hittills följts upp genom modellbe- räkningar men kommer framöver istället att behöva
FIGUR ATT VERKSAMHET MINSKNINGEN TON FINLAND SVERIGE LETTLAND ESTLAND RYSSLAND LITAUEN DANMARK TYSKLAND POLEN %NLIGT HA FOSFORFyRENINGAR SVENSK
1 3 6 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
följas upp genom miljöövervakning. Revideringen av delmålet kräver ingen förändrad övervakning.
miljömålsrådet föreslår att delmålet revideras.
utsläpp av kväve
Senast år 2016 ska åtgärder ha vidtagits som leder till att de svenska vattenburna utsläppen av kväve- föreningar från mänsklig verksamhet till Östersjön minskar med 20 780 ton från 1997–2003 års nivå i enlighet med HELCOM:s preliminära bördefördelning.
Detta delmålsförslag baseras på samma underlag och metodik som förslaget om nytt delmål för fosfor. Det reviderade delmålet föreslås bygga på det minsk- ningsbeting, uttryckt som ton kväve, som räknats fram för Sverige i HELCOM. Minskningspotentialen i Sverige är betydligt större för kväve än för fosfor.
Minskningsbehovet för Egentliga Östersjön, Öresund samt Kattgatt har preliminärt beräknats till 135 000 ton kväve. Sveriges utsläpp från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav år 2005 har beräknats till ca 42 000 ton. Det minskningsbe- ting för Sverige som diskuterats inom HELCOM är ca 20 780 ton, vilket motsvarar hälften av de antropo- gena utsläppen av kväve till havet från Sverige. Den planerade översynen inom HELCOM omfattar även utsläppsbetingen för kväve, och dessa väntas därmed ändras senast år 2010. Utsläppsbetingen ska beakta vad som är ekonomiskt och socialt rimligt. Det nuva- rande betinget bedöms mycket svårt att uppfylla för svensk del. Men om den luftburna belastningen kan minskas i HELCOM-länderna och övriga länder samt från sjöfarten kan kraven på minskning av den vat- tenburna belastningen minska i motsvarande grad. Konsekvensanalyserade åtgärder i syfte att nå det föreslagna delmålet kommer att redovisas i samband med det uppdrag som Naturvårdsverket fått i regle- ringsbrevet för år 2008.
Det man vill undvika genom att minska kvävetill- förseln är att sedimentationen av organiskt material ökar, eftersom den leder till ökad förbrukning av syre i bottnarna. Därigenom blir bottnarna syrefria, vilket leder till att fosfor frisätts från sedimenten och i sin tur bidrar till övergödningen. Hur mycket organiskt
material som sedimenterar beror främst på vårblom- ningens storlek. Den anses bestämmas av tillgången på kväve. För att minska de intensiva sommarblom- ningarna av cyanobakterier (”blågröna alger”) i Öster- sjön måste både fosforläckaget och kväveutsläppen minska. Bäst effekt erhålls om både kväve och fosfor minskas till både Egentliga Östersjön och Kattegatt. Uppföljning och indikatorer
Det reviderade delmålet har nytt basår för refe- rensvärdet, vilket baseras på uppmätt belastning av kväve på havet i stället för modellberäkningar som särskiljer den naturliga och mänskliga belastningen av kväve. Delmålet har hittills följts upp genom modellberäkningar men kommer framöver istället att behöva följas upp genom miljöövervakning. Delmålet kräver ingen förändrad övervakning.
miljömålsrådet föreslår att delmålet revideras.
utsläpp av ammoniak
Senast år 2015 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med 13 % från 2005 års nivå.
Delmålet revideras på så sätt att målåret flyttas fram, procentsatsen ändras och ett annat basår väljs. Sve- riges åtaganden i internationella överenskommelser kommer att revideras, och prognoser finns framtagna. Förslaget inom EG-direktivet om ett nytt tak för Sveriges ammoniakutsläpp väntas ligga kring 40 000 ton/år till år 2020. Det svenska minskningsbetinget väntas inte bli större eftersom de europeiska beräk- ningar av kostnadseffektiva utsläppsminskningar som gjorts visar att det inte är kostnadseffektivt att vidta åtgärder i Sverige (där mycket redan genomförts). De prognoser som är baserade på redan tagna beslut indi- kerar att Sveriges utsläpp av ammoniak hamnar i stor- leksordningen 51 000–49 000 ton år 2020. Detta ska ses mot att utsläppen i Sverige 2005 var drygt 52 400 ton. Jordbruksverket har tagit fram ett antal scena- rier till år 2020 som visar på effekter av ändringar av jordbrukspolitiken och andra ekonomiska förutsätt- ningar för jordbruksproduktion. Enligt scenarierna kan utsläppen komma att minska med 7–37 % inom nöt- och svinhanteringen, som står för merparten av
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 3 7
utsläppen. Detta gäller under förutsättning att de antagna ändringarna sker och att jordbrukarna anpas- sar sig till dem i full utsträckning. Förutsättningarna för scenarierna har delvis ändrats till följd av ökade världsmarknadspriser för jordbruksprodukter. Uppföljning och indikatorer
Det reviderade delmålet har ny procentsats och nytt basår för referensvärdet. Delmålet kräver ingen för- ändrad övervakning eller annan typ av data för upp- följning.
miljömålsrådet föreslår att delmålet revideras.
utsläpp av kväveoxider
År 2015 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 130 000 ton.
Delmålet revideras med avseende på målåret och mängden utsläppta kväveoxider. För att målet ska nås måste utsläppen av kväveoxider minska såväl i Sverige som i andra länder vilkas utsläpp påverkar Sverige. Största delen av nedfallet i Sverige kommer från utsläpp i omgivande länder. För att delmålet ska ligga i linje med Sveriges internationella åtaganden inom luftvårdsstrategin kan det komma att behöva ses över när åtagandena har bestämts inom EU.
Delmålet om utsläpp av kväveoxider är gemen- samt för övergödnings- och försurningsmålen.
5.7.5 Hur långt är det kvar
tills miljökvalitetsmålet nås?
Miljömålsrådet bedömer att föreslagna delmål, styr- medel och åtgärder inte räcker för att nå det tillstånd som anges i miljökvalitetsmålet till 2020. Dock kan belastningen minska till 2020 så att målet kan nås senare. Men detta är möjligt endast om samtliga län- der inom HELCOM genomför sina åtaganden inom Baltic Sea Action Plan, BSAP.
Två av de åtta nuvarande preciseringarna av miljö- kvalitetsmålets innebörd har ännu inte följts upp, och för tre saknas underlag.
Enligt den preliminära bedömningen är det på gränsen till möjligt att nå det reviderade delmålet om utsläpp av fosfor om samtliga åtgärder som föreslås vidtas, medan det bedöms som mycket svårt att nå det reviderade delmålet om utsläpp av kväve med föreslagna åtgärder. Osäkerhetsfaktorerna är dock många.
De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå Ingen övergödning är:
• Jordbruket: efterfrågan på livsmedel och bioenergi samt EU:s jordbrukspolitik och fortsatt frivilligt arbete (Greppa näringen).
• Skogsbruket: upplagring av kväve som kan läcka ut efter avverkning, ökad skogsgödsling p.g.a. ökad efterfrågan på biobränsle.
• Enskilda avlopp: fritidshus blir åretruntbostäder, otillräcklig tillsyn/genomförande av lagen, bris- tande standard på enskilda avlopp.
• Kommunala avlopp: kommande dom från EU- kommissionen om Sveriges implementering av avloppsvattendirektivet.
• Skogsindustrin: efterfrågan på massa och papper styr utsläppen.
• Fiskodling: efterfrågan på odlad fisk är avgörande. Idag är det en liten verksamhet i Sverige.
• Det internationella förhandlingsarbetet: t.ex. inom EU, HELCOM och OSPAR.
1 3 8 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
5.8 Levande sjöar och vattendrag
miljömålsrådet bedömer att miljökvalitets- målet Levande sjöar och vattendrag kan nås till 2020 om ytterligare åtgärder sätts in. Hänsynen från de areella näringarna behöver öka. Arbetet med att bevara kultur- och naturmiljöer går för sakta. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv.
miljömålsrådet bedömer att delmålen om skydd av natur- och kulturmiljöer och om vatten- försörjningsplaner blir mycket svåra att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in, att delmålet om restaurering av vattendrag kan nås inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in samt att delmålen om utsättning av djur och växter respektive åtgärdsprogram för hotade arter hade nåtts till målåret 2005.
miljömålsrådet föreslår ingen ändring av regeringens preciseringar av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv.
miljömålsrådet föreslår följande vad gäller delmål:
• Delmålet om skydd av natur- och kulturmiljöer revideras och ersätts av delmål om bevarande av natur- och kulturmiljöer med målår 2015.
• Delmålet om restaurering av vattendrag revide- ras och ersätts med delmål om restaurering av sjöar och vattendrag med målår 2015.
• Delmålet om vattenförsörjningsplaner revideras och ersätts med delmål om rent dricksvatten – ytvatten med målår 2015.
• Delmålet om utsättning av djur och växter bedöms ha nåtts till målåret 2005. Delmålet ersätts med delmål om utsättning av arter och skötsel av fiskbestånd med målår 2015. • Frågor som rör det utgångna delmålet om
åtgärdsprogram för hotade arter omhändertas inom Ett rikt växt- och djurliv.
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 3 9