för miljömålsarbetet – en bakgrund
4.5 Miljömålen i rättsväsendet
m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r 6 9
4.6
Näringslivets miljömålsarbete
miljömålsrådet bedömer att näringslivet till- sammans med myndigheter i större utsträckning skulle kunna skapa nätverk och forum för dialoger kring miljömålen i syfte att uppnå ömsesidig förstå- else. På det sättet kan miljöfrågorna drivas framåt. miljömålsrådet anser att erfarenheterna av att använda miljömålen som integrerad del i mil- jöledningssystem skulle kunna spridas vidare inom näringslivet.
miljömålsrådet anser vidare att näringslivet i större utsträckning kan lyfta fram den koppling som finns mellan ”miljö och affärer” och även i större utsträckning bidra med kunskaper och initiativ som visar att systematiskt miljöarbete är lönsamt både för samhället och för företagen. Ökade insatser från näringslivets organisationer kan underlätta för före- tag att bidra till miljömålen. Det projekt som redan pågår i samarbete med Nutek är ett bra initiativ.
7 0 m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r
4.6.1 näringslivets roll i arbetet
med att nå miljömålen
Näringslivet har en betydande roll tillsammans med andra aktörer för att miljökvalitetsmålen ska uppnås. Många företag bedriver idag ett strukturerat mil- jöarbete som har stor betydelse för miljön. Det är dock inte särskilt vanligt att företagen själva kopplar detta arbete till miljömålen. En undersökning som Svenskt Näringsliv genomfört inför den fördjupade utvärderingen visar att det inte finns någon koppling mellan framgångsrikt miljöarbete i ett enskilt företag och företagets relation till Sveriges miljömål. Under- sökningen visar dock att flera företag känner till miljömålen, men att målen oftast inte är integrerade i verksamheten.
Näringslivet deltar i arbetsprocessen kring miljö- målen genom att både Svenskt Näringsliv och Lant- brukarnas riksförbund har vardera en expert knuten till Miljömålsrådet samt representanter i berednings- grupperna till rådet. På regional nivå har enskilda företag bjudits in av vissa länsstyrelser att delta i dis- kussionerna kring de regionala miljömålen.
Ur näringslivets synvinkel är en positiv aspekt av arbetet med miljömålen att samverkan mellan ett stort antal myndigheter förefaller ha ökat. Närings- livet anser att Miljömålsrådet även fortsättningsvis har en viktig uppgift i att fortlöpande tillhandahålla relevant information och statistik om miljökvaliteten i landet samt i att bidra till förbättrad samverkan mel- lan myndigheterna. Näringslivet ser dock ett behov av utvecklat näringslivsperspektiv i myndigheternas arbete med miljömålen; t.ex. behöver konsekvensan- alyserna i större omfattning behandla konsekvenserna för företagen. Det behövs för att förstå hur företagen bedriver sitt miljöarbete och för att få till stånd en konstruktiv dialog kring miljömålen. Företagen näm- ner också att miljömyndigheter verkar ha svårt att ta till sig vad företagen genomför i miljöarbetet och har svårt att premiera frivilliga åtgärder på miljöområdet i relation till miljömålen. De pekar också på behovet av expert- och branschkunskap på miljömålsmyndig- heterna. Miljömålsrådet anser att näringslivet tillsam- mans med myndigheter i större utsträckning skulle kunna skapa nätverk och forum för dialoger kring
miljömålen i syfte att skapa ömsesidig förståelse. På det sättet kan miljöfrågorna drivas framåt.
Enligt Svenskt Näringslivs utvärdering är flertalet företag överens om att det är bra med en långsiktig miljöstrategi för Sverige och att det tagits fram natio- nella miljömål. Man är också överens om att närings- livet har en betydande roll i arbetet för ett miljömäs- sigt hållbart samhälle. Däremot tycks miljömålen inte ha någon direkt styrande och pådrivande effekt i företagen. Många anser att det är för många mål – att det saknas nationella prioriteringar. Näringslivet anser att det är olyckligt att framförallt delmålen är så olika formulerade, eftersom det gör det svårt för före- tagen att orientera sig och göra egna prioriteringar. Några delmål anger effekt, resultat eller miljökvali- tet, såsom det var tänkt, medan många delmål mer är att betrakta som miljöpolitiska mål eller handlar om åtgärder. För ökad tydlighet och kommunicerbarhet är det från näringslivets synpunkt önskvärt att floran av delmål rensas och att åtgärdsmålen tas bort. Det är vanligt att miljömålen uppfattas som samhällets och politikernas mål och myndigheternas verktyg. Miljömål i företagens ledningssystem
Miljöarbetet i branscher och företag har breddats sedan 1990-talet och omfattar numera ofta en hel- hetssyn på de direkta och indirekta miljöaspekterna. Det är sannolikt ett antal omständigheter som sam- spelar när det gäller det förändrade synsättet. Några av dessa är:
• den ökande globaliseringen där många företag numera har produktionsanläggningar, underleve- rantörer och kunder över hela världen
• krav från exempelvis kunder, marknad och mass- media om att företagen ska redovisa miljöprestanda • miljöledningssystem
• frivilliga initiativ på miljöområdet i form av hand- lingsprogram, verktyg och standarder som före- tagen frivilligt kan ansluta sig till
• insikten om att miljö- och hållbarhetsfrågorna kan ha stor betydelse för företagets ekonomi och varumärke • ökande krav på att miljörisker ska redovisas i före-
m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r 7 1
Miljömålen inarbetas allt oftare i företagens miljöled- ningssystem. Detta sker exempelvis när betydande direkta och indirekta miljöaspekter identifieras eller när företagen sätter egna miljömål. Standarden har därmed hjälpt många företag att komma till insikt om att miljöfrågorna måste hanteras i ett brett helhets- perspektiv. I miljöledningssystemet används oftast de regionala och lokala miljömålen, eftersom de i flera fall är mer konkreta än de nationella målen. Det är idag ca 4 000 svenska företag som har certifierat miljöled- ningssystem, och det är den internationella standarden ISO 14001 som blivit dominerande. Företagen har i allmänhet goda erfarenheter av sitt miljölednings- system, och genom att integrera det med andra led- ningssystem blir miljöfrågorna en naturlig komponent i den övergripande styrningen av verksamheten. I miljöledningssystemet ingår också att utbilda sin per- sonal i miljöhänsyn. På det sättet bidrar företagen, som stora arbetsgivare, till att en stor del av befolkningen får kunskap om miljökvalitetsmålen. De företag som aktivt integrerat Sveriges miljömål i sitt miljölednings- system tycker också att arbetssättet fungerar bra och ger stöd åt det långsiktiga miljöarbetet.
Miljömålsrådet anser att erfarenheterna av att använda miljömålen i ett miljöledningssystem skulle kunna spridas vidare både inom näringslivet och till myndigheter. Näringslivet skulle tydligare kunna visa hur kopplingar mellan miljömålen och företagets miljöledningssystem kan skapas. Miljömålsrådet anser att näringslivet i större utsträckning kan lyfta fram den koppling som finns mellan ”miljö och affärer”. De bör i större utsträckning kunna bidra med kunska- per och initiativ som visar att systematiskt miljöarbete är lönsamt både för samhället och för företagen. Det projekt som redan pågår i samarbete med Nutek är ett bra initiativ och bör utvecklas vidare.
4.6.2 miljömålen styr
inte företagens miljöarbete
Av näringslivets utvärdering framgår att företagen inte tycker att miljömålen har någon direkt styrande och pådrivande effekt i deras arbete. Miljömålen är inte bindande för näringslivet som helhet, inte hel- ler för en enskild sektor eller för ett enskilt företag.
Det är i stället miljöbalken som utgör det främsta legala styrmedlet för näringslivets miljöarbete. Större verksamheter omfattas av den individuella tillstånds- prövningen, vilket innebär att tillstånd och villkor ges utifrån vad som bedöms vara bästa möjliga teknik. För att miljömålen ska uppnås behövs förutom de legalt bindande kraven också frivilliga insatser från näringslivets sida. Det frivilliga miljöarbetet förut- sätter en konstruktiv dialog mellan näringslivet och statsmakterna på olika nivåer.
En undersökning av företags miljöarbete genom- fördes 2007 för Miljömålsrådet vid IIIEE (Inter- nationella Miljöinstitutet) vid Lunds universitet. Resultaten visar preliminärt att det är stora skillnader mellan hur olika företag hanterar miljöfrågor och hur kunniga de är om miljömålen. Stora företag som har miljöledningssystem har ett omfattande miljö- arbete och är medvetna om miljömålen, medan små företag ofta ligger klart efter i sitt miljöarbete och är omedvetna om miljömålen. Jämfört med resultat från motsvarande undersökningar 1992 och 1999 har de största förbättringarna i miljöarbetet gjorts bland de medelstora företagen.
Många företag arbetar på en internationell arena, och i en transnationell koncern kan det vara svårt att lyfta in Sveriges miljömål i den globala strategin. För enskilda anläggningar i Sverige kan målen dock få betydelse. De pekar på vikten av att lagstiftning och miljömål harmoniseras på både EU- och global nivå. Företagen lever i en konkurrensutsatt värld, och inställ- ningen är att Sveriges ambitioner på miljöområdet bör gå i rimlig takt i förhållande till omvärldens ambitioner.
4.6.3 näringslivet är en central aktör
– för alla miljökvalitetsmål
Exempel på näringsliv med stor betydelse för upp- fyllelsen av många miljömål är transportföretag och handeln. De spelar roll t.ex. när det gäller lokalisering av butiker, utbud av miljömässigt framställda varor och varutransporter till och från butiker. Inom områden som är viktiga för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är byggföretag, fastighetsägare eller fastighetsför- valtare centrala. Deras verksamheter har stor betydelse för delmålen om inomhusmiljön, energianvändning i
7 2 m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r
byggnader och lokaler, möjligheterna att sortera avfall samt hur byggnaders kulturhistoriska värden kan värnas. Även producentansvaret, som bygger på att näringslivet tar ansvar för återvinning av bl.a. förpack- ningar, har stor betydelse för delmålet om avfall.
För miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har verk- samhetsutövare ett stort ansvar. De ska undvika och begränsa kemiska risker i sin verksamhet och alltid beakta substitutionsprincipen, d.v.s. principen att om möjligt ersätta den använda kemiska produkten med en mindre farlig produkt eller med en som kan han- teras säkrare, alternativt med annan teknik. Ansvaret ska baseras på försiktighets- och produktvalsprinci- pen, och produktutvecklingen måste ta hänsyn till kemiska hälso- och miljörisker. För att kunna upp- fylla sina skyldigheter måste verksamhetsutövarna ha god kunskap om riskerna med produkterna och andra varor. EU:s kemikalielagstiftning, REACH, bidrar till ökad kunskap, ökad spridning av information om risker samt ytterligare regler om begränsningar. Ett stort arbete pågår och utvecklas hos företagen med att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga eller begränsa riskerna via andra åtgärder allt eftersom riskerna blir kända.
För att nå de miljökvalitetsmål som berör de areella näringarna är det avgörande hur dessa näringar tar vardaglig hänsyn till natur- och kulturvärden. Ett framgångsrikt naturvårdsarbete förutsätter god samverkan och ömsesidig förståelse och respekt mellan naturvårdens företrädare och dem som äger och förvaltar marken. Sedan slutet av 1980-talet har hänsynen till natur- och kulturmiljövårdens intres- sen förbättrats avsevärt i både jord- och skogsbruket, och dessa näringars aktörer har tagit ökat ansvar för både natur- och kulturvärden och miljöskydd. Under senare år har dock förbättringstakten för många aspekter i det närmaste avstannat. Orsakerna är flera; bl.a. kan bristen på hänsyn till natur- och kul- turmiljövårdens intressen till viss del förklaras med otydlighet i skogsvårdslagens krav. Också kraven på ekonomisk avkastning och den höga efterfrågan på skogsråvara spelar in. Även inom jordbruket behöver hänsynen öka. Jordbrukets förändringar under de senaste tio åren har i stort inneburit att belastningen
på olika vattensystem har minskat. Fortfarande medför emellertid jordbruksverksamhet mycket stor påverkan genom rådande odlingssystem, gödselhan- tering och användning av bekämpningsmedel. LRF menar i sitt underlag till Miljömålsrådet att de areella näringarnas ansvar för att bidra till miljökvalitetsmå- len förutsätter: • att kunskaperna bland aktörerna är goda • att motiven är tydliga • att miljökvalitetsmålen är starkt förankrade lokalt • att tydliga ekonomiska och sociala incitament har skapats • att det finns en aktiv ägargrupp som kan realisera miljöarbetet.
Offentlig verksamhet och staten som verksamhetsutövare
Staten och den offentliga verksamheten har både en särskild möjlighet och ett särskilt ansvar att vara föredöme i miljöarbetet. Staten är den största företagsägaren i landet. En studie har visat att före- tag med statligt ägande ofta inte är bättre på att beakta miljöfrågorna än andra företag – utan ibland t.o.m. sämre. Regeringens nya krav på statligt ägda företag att lämna hållbarhetsredovisningar enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer är ett viktigt steg framåt. Även verksamheter som bedrivs med kommuner och landsting som huvudmän behöver utveckla sitt miljöarbete och använda miljökvalitets- målen som utgångspunkt. Den offentliga upphand- lingen omfattar uppemot 500 miljarder kronor per år. Eftersom den är så omfattande har den stor betydelse för att driva på miljöutvecklingen. Utvecklingsten- denserna är inte entydiga. Enligt en enkät hösten 2007 som redovisas i Naturvårdsverkets rapport nr 5791 ställer ca 70 % av landstingen miljökrav vid upphandling och ca 60 % av kommunerna. I båda fallen har andelen minskat från 2004. För statliga myndigheter är motsvarande andel ca 50 %. Miljö- målsrådet föreslår i strategin för giftfria och resurs- snåla kretslopp att offentliga organisationer ska ställa tydliga miljökrav vid upphandling.
m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r 7 3