År 2020 ska exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och övrig miljö vara så låg att människors hälsa och miljön är fortsatt skyddade.
För att delmålet ska bedömas vara uppfyllt ska föl- jande preciseringar vara uppnådda:
• Det finns ett program för en kontinuerlig miljö- övervakning av allmänhetens och arbetstagares exponering för EMF med regelbunden rappor- tering. Rapporteringen ska omfatta exponering till allmänhet och arbetstagare i olika miljöer och för olika tillämpningar för fält från 0 Hz till 300 GHz.
• Det finns ett program för en kontinuerlig och effektiv tillsyn för verksamheter där risk för skadlig exponering för EMF föreligger.
• Det finns miljömedicinskt grundade riskbedöm- ningar, baserade på det samlade vetenskapliga kunskapsläget samt kunskap om exponerings- nivåer, för olika tillämpningar av EMF. Bedöm- ningarna uppdateras årligen.
• Alla lokala och regionala tillsynsmyndigheter ska ha relevant kunskap om EMF.
• En riskkommunikationsplan till allmänheten har tagits fram av berörda myndigheter i sam- verkan med verksamhetsutövare.
• Landstingen och primärvården hålls informe- rade om kunskapsläget och en gemensam syn råder om hur omhändertagande av personer med besvär eller oro för hälsoskador ska tas omhand.
Revideringen av delmålet innebär bl.a. att det får ett målår. Miljömålsrådet bedömer att nuvarande del- mål är uppfyllt, eftersom riskerna kontinuerligt har kartlagts och nödvändiga åtgärder vidtagits när risker identifierats. Behovet av ett delmål om elektromag- netiska fält (EMF) kvarstår dock, inte minst på grund av den snabba utvecklingen och utbredningen av nya tillämpningar med EMF. Genom det föreslagna del-
1 3 0 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
målet blir målet tidsbestämt och ger uttryck för att människors och miljöns exponering begränsas konti- nuerligt. Mot bakgrund av den i vissa fall höga EMF- exponeringen i arbetslivet inkluderas arbetsmiljön. Uppföljning och indikatorer
SSI håller på att ta fram ett miljöövervaknings- program för EMF, i första hand för att kunna följa utvecklingen av människors och miljöns exponering över tid. Uppgifter om exponeringen från radiofrek- venta fält, däribland trådlösa bredband och mobil- master, sammanställdes under 2007. Delmålet om EMF är genom sin formulering svårt att följa upp genom indikatorer. Därför anges inga sådana.
5.6.5 Hur långt är det kvar
tills miljökvalitetsmålet nås?
Det är svårt att bedöma vad som återstår innan målet har nåtts. På vissa områden finns det brister i kun- skaperna om påverkan och risker, t.ex. då det gäller strålskyddet för växt- och djurlivet, och på en del områden pågår fortfarande utvecklingsarbete, t.ex. när det gäller frågan om hur det radioaktiva avfallet ska slutförvaras.
I dag kan det inte med säkerhet sägas att natur- miljön är skyddad, vilket är ett krav för att Säker strålmiljö ska kunna anses vara uppfyllt. Det går inte heller att säga att åtgärdsförslaget, som innebär att bedöma strålningens effekter på växter och djur, är tillräckligt för måluppfyllelsen. Åtgärden väntas visa om några verksamheter medför risk för skadliga effekter på naturmiljön, vilket kan innebära att nya åtgärder kan komma att behövas längre fram. De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå Säker strålmiljö är:
• Samhällets elberoende, eftersom ungefär hälften av elanvändningen täcks genom kärnkraft, och elberoendet därmed kan förorsaka utsläpp och spridning av radioaktiva ämnen.
• Hot om terror och kärnvapenkrig, eftersom läget i världen inte är stabilt.
• Verksamheter med strålning, eftersom radioaktiva ämnen har stor betydelse inom energiproduktio- nen, sjukvården, industrin och forskningen. • Den nationella strålskyddsberedskapen, eftersom
effekterna kan bli katastrofala om t.ex. en kärn- kraftsolycka skulle inträffa.
• Det radioaktiva avfallet, eftersom frågan om om- händertagande inte är löst.
• Exponeringen för UV-strålning, eftersom det är mycket svårt att ändra människors beteende. • Efterfrågan på tillämpningar som inbegriper EMF,
eftersom de uppstår kring exempelvis kraftled- ningar, trådlöst bredband och 3G-teknik.
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 3 1
5.7 Ingen övergödning
miljömålsrådet bedömer att miljökvalitets- målet Ingen övergödning är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020 även om ytterligare åtgärder sätts in. Utsläppen av övergödande ämnen till både luft och vatten fortsätter visserligen att minska, men tillståndet i miljön förbättras inte i motsva- rande grad. Det går inte att se någon tydlig utveck- lingsriktning för tillståndet i miljön.
miljömålsrådet bedömer att delmålen om utsläpp av fosforföreningar, utsläpp av kväveför- eningar respektive utsläpp av kväveoxider kan nås inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in, och att delmålet om utsläpp av ammoniak hade nåtts fem år före målåret 2010.
miljömålsrådet föreslår följande vad gäller regeringens preciseringar av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv:
• Preciseringen om näringsämnens inverkan på hälsa och biologisk mångfald utgår.
• Preciseringarna om kritisk belastning av kväve- föreningar respektive grundvattens bidrag till övergödning behålls oförändrade.
• Ordet ”ekologisk” stryks i de preciseringar som tar upp EG:s ramdirektiv för vatten.
• Preciseringen om näringsförhållandena i kust och hav förtydligas så att den avser tillförseln av näringsämnen.
• Preciseringen om skogsmarkens näringstillstånd definieras med procentsats och mängd upplag- rad kväve.
• Preciseringen om näringstillståndet i jordbruks- mark definieras på ett par punkter.
miljömålsrådet föreslår följande vad gäller delmål:
• Delmålet om utsläpp av fosforföreningar revide- ras och ersätts med delmål om utsläpp av fosfor med målår 2016.
• Delmålet om utsläpp av kväveföreningar revide- ras och ersätts med delmål om utsläpp av kväve med målår 2016.
• Delmålet om utsläpp av ammoniak revideras och får målår 2015.
• Delmålet om utsläpp av kväveoxider revideras och får målår 2015.
1 3 2 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g