miljömålsrådet bedömer att miljöorganisatio- ners och andras frivilliga insatser är viktiga i miljö- arbetet, både genom de konkreta resultaten och, kanske ännu mer, genom att skapa bred förståelse för de ansträngningar som behövs för att miljö- målen ska kunna nås. Det är nödvändigt att olika aktörer och grupper i samhället, liksom enskilda medborgare, gör insatser för miljömålen. En förut- sättning är att aktörer och enskilda känner till vad som behöver göras och vilka val i vardagen som har betydelse. Rådet betonar vikten av att kommunicera miljöfrågorna som en del i arbetet för hållbar sam- hällsutveckling, inte bara med miljöorganisationer utan i ännu högre grad med fackföreningar, studie- förbund och bostadsföreningar m.fl.
miljömålsrådet föreslår att regeringen ser över på vilka sätt ökat stöd kan ges till olika organisa- tioner i samhället för att de ska öka kunskaperna
om miljöfrågor inom sina organisationer och arbeta konkret i sina verksamheter för att bidra till att miljömålen får genomslag.
miljömålsrådet bedömer att det är nödvän- digt att uppmärksamma betydelsen av miljö- och hållbarhetsfrågor i skolor och utbildningar på alla nivåer. Dessa frågor behöver i större utsträckning än idag komma in som integrerade delar i både grundutbildningar och fortbildningar. En nödvändig förutsättning är att det tas fram lämpliga utbild- ningsmaterial och metoder samt att lärare ges den utbildning som behövs.
miljömålsrådet föreslår att regeringen ser över hur miljö- och hållbarhetsfrågorna kan få större plats i skolor och utbildningar på alla nivåer och att särskilt lärarnas behov av fortbildning i dessa frågor uppmärksammas.
7 4 m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r
4.7.1 det ideella miljömålsarbetet
För att miljökvalitetsmålen ska kunna nås krävs delta- gande av många olika aktörer i samhället. De ideella organisationerna spelar en viktig roll i att kommu- nicera vad som behöver göras för att målen ska nås, och de kan också göra aktiva insatser. Både Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) använder sig av miljömålen i många sammanhang för att kommunicera miljöfrågor. Inom SNF liksom inom MJV finns en stor tilltro till miljömålen. Båda organisationerna deltar med repre- sentanter som experter i Miljömålsrådets arbete. De har lämnat underlag till denna fördjupade utvärdering och har i sina underlag bl.a. fört fram en rad förslag på åtgärder för olika miljökvalitetsmål, och också för mer övergripande miljömålsfrågor. Många ideella organi- sationer arbetar redan i hög grad med miljöfrågor och t.ex. med att informera om att det finns miljömål.
Naturskyddsföreningen arbetar mycket med att föra ut miljömålen, bl.a. genom möten i sina lokala kretsar och länsförbund, remissyttranden, pressbe- vakning och seminarier, men också genom sin riksor- ganisations webbplats, medlemstidskrift, konferen- ser, politiska uppvaktningar o.s.v. Föreningen bedri- ver också egna projekt som ”Bra miljöval” (vilket har fått stort gehör hos både handel och konsumenter) och ”Tätortsnära skogar” och genomför särskilda kampanjer. Även i SNF:s argumentation i vissa rätts- fall har de använt miljömålen. Naturskyddsfören- ingen deltar också i många samråd med länsstyrelser, Skogsstyrelsens regionala organ och kommuner.
Inom SNF anser man i allmänhet att målstruktu- ren ger en bra bas för miljöarbetet, och att målen har hög ambition, leder till hållbar utveckling och ger stöd för föreningens verksamhet. En viss kritik fram- förs dock mot vissa delmål och mot brister i genom- förandet av åtgärder och uppföljningen. Föreningen pekar också på behovet av prioriteringar i målarbetet. SNF har för sin egen verksamhet pekat ut fem prio- riterade områden som är annorlunda uttryckta än mil- jökvalitetsmålen men som ligger nära Begränsad kli- matpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.
Både SNF och MJV framför i sina underlag att ideella organisationer bör ges större möjligheter att delta i olika samhällsprocesser som är väsentliga för att nå miljömålen. De menar att det finns en stor potential i detta, både med tanke på att åstadkomma bra kommunikation med breda grupper och på att öka konsumenternas förståelse och kunskaper. De vill understryka behovet att också ge mer inflytande och delaktighet till medborgare och organisationer. Bl.a. nämner de studieförbunden och fackförening- arna som betydelsefulla för att miljömålen ska få bre- dare förankring. En annan grupp kan vara bostads- föreningar. Ideella föreningar genomför också egna aktiva arbetsinsatser i miljöarbetet, såsom restaure- ringar av ängar och vattendrag. När det gäller vatten- och fiskevård har både Sportfiskarna och lokala fiske- vårdsområden stor betydelse. Hembygdsföreningar och lokala byalag gör stora insatser för skötsel och bevarande av lokala natur- och kulturvärden.
MJV framför att det demokratiska inflytandet behö- ver stärkas, t.ex. i det regionala utvecklingsarbetet. Den miljömålsorganisation som tillsammans med de ideella organisationerna är närmast medborgarna är kommunerna. De har en viktig uppgift i att kommu- nicera med sina invånare och lokala organisationer i miljöfrågor och i det lokala miljöarbetet. I den lokala demokratiska processen i kommunen måste de fånga upp invånares förslag och synpunkter i samband med de förändringar som planeras inom kommunen.
4.7.2 de enskilda medborgarnas
kännedom om miljökvalitetsmålen
En utgångspunkt för att olika aktörer ska se sin roll i miljöarbetet är att de känner till vilka de mest ange- lägna miljöfrågorna är och hur de själva kan handla konkret i vardagen. Kanske är kunskaperna om mil- jömålen inte viktiga på detaljnivå, men målen kan fungera som hjälp att prioritera och ge inspiration. Enskilda medborgare har avgörande betydelse som konsumenter men också som politiska påtryckare och genom andra insatser.
Hur kända är då miljömålen för olika grupper i samhället? För att undersöka miljömålens ställning i riksdagen gjordes på uppdrag av Miljömålsrådet
m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r 7 5
hösten 2007 en genomgång av ett urval riksdagsdoku- ment (motioner, interpellationer samt frågor för skrift- liga svar) under riksdagsåren 2005/06 och 2006/07. Genomgången visar att miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö är mest omnämnda i riksdagsdokument, medan Storslagen fjällmiljö och Skyddande ozonskikt är minst omnämnda. Vidare har sedan 1999 mellan 1,6 % och 8 % av det totala antalet riksdagsdokument per år handlat om miljömålen.
Våren 2007 genomförde Synovate på uppdrag av Miljömålsrådet en undersökning om allmänhetens kunskap om miljömålen. Tre av tio tillfrågade sva- rade att de hört talas om miljömålen. De tre mest kända miljökvalitetsmålen som de flesta sade sig känna till bra är Begränsad klimatpåverkan, Skyd- dande ozonskikt och Levande sjöar och vattendrag. De fyra miljökvalitetsmål som allmänheten kände till minst är Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö, Storslagen fjällmiljö och Bara naturlig försurning. Undersökningen visade dock att flera kände till mil- jöfrågor generellt, t.ex. buller och ”ozonhålet”.
I mediearkivet Affärsdata framgår antalet artiklar som berör de olika miljömålen i Dagens Nyheter, Expressen och från TT för perioden 2005–2007. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö omnämns i flest antal artiklar. Inte oväntat ligger miljökvalitets- målet Begränsad klimatpåverkan också högt. Skyd- dande ozonskikt nämns inte i någon artikel, medan Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv nämns i en artikel var.
Resultatet från dessa undersökningar visar att mil- jökvalitetsmålen inte är kända i någon större omfatt- ning. Däremot har många medborgare kunskaper om miljöfrågor generellt.
4.7.3 den enskildes möjlighet
att välja ”rätt”
Människor exponeras för många kemiska ämnen i mil- jön, i mat och i olika produkter, men också i sin arbets- miljö. Som konsument väljer man dagligen genom sina köp av produkter och livsmedel, sätt att transportera sig o.s.v. hur miljön ska utvecklas.
Konsumenternas betydelse för att nå miljömålen har tagits upp i flera av underlagen från såväl myndigheter
som organisationer. Det krävs såväl bättre förståelse och kunskaper för att få till stånd mer hållbar konsumtion som att myndigheter och företag genom sin planering och sina produkter ger de enskilda större möjligheter att handla mer miljöanpassat i sin vardag.
I ett myndighetsperspektiv kan det handla om att arbeta med förebyggande kemikaliekontroll eller hur transporter och energibehov ska lösas när bostadsområ- den och köpcentra planeras. Exempelvis ger REACH bättre förutsättningar att arbeta inom såväl myndigheter som företag med att minska kemiska hälso- och miljö- risker. Ett sätt är att enskilda företag och konsumenter kan få bättre information i val av produkter och varor. Men det kan också vara frågan om att utveckla bättre miljömärkning eller indikatorer som enkelt visar hur valet av vara kan ge minskad miljöbelastning, t.ex. utsläpp av växthusgaser, vare sig produkten är tillverkad i Sverige eller i Kina.
Kommunernas ansvar för skolan ger stora möjlighe- ter att nå barn och ungdomar, bl.a. genom att vidare- utbilda lärare och övrig personal. Miljömålen ger bra grund för att arbeta med frågor om miljö och hållbar utveckling, men informations- och utbildningsmaterial behöver utvecklas. Miljömålsrådets samarbete med organisationen Håll Sverige Rent och dess arbete för att utbilda lärare har utvärderats och visar gott resul- tat. Det skulle dock behöva vidareutvecklas för att nå en tillräckligt bred krets av lärare och skolor. Likaså skulle en motsvarande satsning behövas på fler utbild- ningsnivåer. Det handlar om att ge lärare användbara metoder och material, men också uppmuntran.
Miljö- och hållbarhetsfrågor behöver i mycket större omfattning än vad som är fallet idag komma in som självklara och integrerade delar i utbildningar för olika yrkesgrupper, t.ex. hantverkare, ingenjörer och ekonomer. Detta bör införas både i grund- och gym- nasieskolor och vid högskolor och universitet. I det sammanhanget är kurser som ordnas som fortbildning för redan yrkesverksamma kanske särskilt angelägna. Här har företag och branschförbund inom näringslivet goda möjligheter att utbilda personal i de miljöfrågor som är relevanta för företaget med tanke på både dess direkta miljöpåverkan och den indirekta genom företagets produkter. Detta gäller inte minst i frågor om miljöstyrning kombinerat med ekonomistyrning.
7 6 m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r