År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individu-
ella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 mSv per person och år från varje enskild verksamhet.
Arbetet med delmålet går i rätt riktning, och målet bör kunna nås. Delmålet omfattar flera olika delar: utsläpp av radioaktiva ämnen från verksamheter, att ta fram en lösning för slutförvar av radioaktivt avfall samt att förebygga och begränsa riskerna för radiologisk olycka. Stråldoserna till allmänheten från utsläpp av radioaktiva ämnen bedöms vara försumbara. Fokus bör nu läggas på att utveckla metoder och system för att omhänderta alla typer av radioaktivt avfall. Då det gäller driftutsläpp från verksamheter och riskförebyggande arbete kan målet anses uppfyllt eller på väg att uppfyllas.
Insatser har gjorts för att begränsa utsläppen av radioaktiva ämnen från verksamheter, t.ex. genom nya föreskrifter. Miljöövervakning och en utredning som Statens strålskyddsinstitut, SSI, genomfört har gett en bättre bild av tillståndet i strålmiljön.
Miljömålsrådet pekar på vikten av att strålskydds- beredskapen fortsätter att utvecklas inom vissa sårbara områden. Säkerhetsnivån i Sveriges närhet bedöms ha ökat under det senaste decenniet. Arbetet för ett långsiktigt internationellt samarbete för att förebygga risken för olyckor utanför Sveriges gränser fortsätter.
delmål 2
hudcancer
År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år 2000.
Antalet hudcancerfall fortsätter att öka, och delmålet bedöms som mycket svårt att nå inom tidsramen. Svårigheterna ligger främst i att det tar tid att för- ändra attityder och beteenden. Det går ännu inte att se något trendbrott i hudcancerstatistiken, vilket san- nolikt beror på den långa latenstiden för hudcancer.
I det förebyggande arbetet är barn, och vuxna i barns närhet, den prioriterade målgruppen. Det är viktigt att det finns förutsättningar i miljön för att begränsa barns exponering för UV-strålning. T.ex. bör lekplatser och skolgårdar utformas så att det finns tillgång till skugga.
Resultaten från SSI:s årliga enkätundersökning visar att människor har god kunskap om UV-strålning och dess samband med hudcancer. Kunskap leder
1 2 6 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
dock inte automatiskt till förändrat beteende. Under de senaste åren har anslagen för informations-, utred- nings- och forskningsinsatser på området utökats. Därmed har möjligheten att begränsa antalet framtida hudcancerfall förbättrats.
delmål 3
elektromagnetiska fält
Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.
Miljömålsrådet bedömer att delmålet är uppnått. SSI kartlägger kontinuerligt riskerna med elektro- magnetiska fält (EMF), framför allt genom sitt veten- skapliga råd för EMF och hälsorisker, vilket årligen rapporterar om kunskapsläget. SSI vidtar också nöd- vändiga åtgärder om nya riskområden identifieras. Eftersom nya tillämpningar för EMF utvecklas i snabb takt är det angeläget att behålla ett delmål
som behandlar EMF-frågorna. Nya tillämpningar kan antingen öka exponeringen genom att antalet tillämpningar ökar, eller minska exponeringen genom ny bättre teknik.
För två tillämpningsområden finns i dag vissa vetenskapligt grundade misstankar om att långtids- exponering för låga exponeringsnivåer kan orsaka skadliga hälsoeffekter. Det gäller dels för magnetiska fält från kraftledningar och andra elektriska instal- lationer, dels för användning av mobiltelefon under lång tid. SSI rekommenderar att viss försiktighet iakttas i dessa fall. När det gäller elkänslighet är det enligt SSI:s bedömning inte ett strålskyddsproblem utan ett medicinskt – och ett inte obetydligt sam- hällsproblem. Det är viktigt att orsakerna kartläggs och att de som drabbas får stöd och vård.
ANTAL FIGUR yVRIG MALIGNT yVRIG MALIGNT !NTALET HETEN ATTITYDER AV SOM SOM LINDRIGARE EFFEKTIV FIGUR ¯ 2INGHALS /SKARSHAMN 3TUDSVIK &ORSMARK "ARSEBiCK 7ESTINGHOUSE 3TRkLDOSERNA LkTNA ViRDE iMNEN kREN yVRIGA KiRNTEKNISK iMNEN
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 2 7
5.6.3 Målformulering och
tolkning av miljökvalitetsmålet
miljömålsrådet föreslår följande formulering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö:
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
miljömålsrådet föreslår följande vad gäller preciseringarna av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv:
• Preciseringen om stråldoser inbegriper också arbets- och inomhusmiljön.
• Preciseringarna om effektiva stråldoser respektive effekterna av UV-strålning omformuleras något. • Preciseringen om att förebygga tillbud inbegri-
per alla verksamheter med joniserande strålning. • Preciseringen om riskerna med elektromagne-
tiska fält inbegriper också exponering. • En precisering om effekterna av joniserande
strålning på växter och djur införs.
Nuvarande formulering av Säker strålmiljö ändras, eftersom den inkluderar endast skydd mot strålning i den yttre miljön. Miljömålsrådet menar dock att strålskyddsarbetet måste ses som en helhet, som täcker in alla miljöer där människor kan utsättas för strålning som kan leda till skadliga effekter. Det gäl- ler för samtliga typer av strålning som Säker strålmiljö omfattar, det vill säga joniserande strålning, UV-strål- ning och EMF. Radonfrågor behandlas fortfarande under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
Att strålskyddskompetens finns på arbetsplatser där strålkällor används är en förutsättning för att skyddet ska vara gott. Många verksamheter kan leda till att människor utsätts för strålning, trots att strål- ningen i sig inte har någon betydelse för verksamhe- ten utan snarare är en oavsiktlig konsekvens av den. Arbetsmiljöåtgärder kan innebära ökad strålning i den yttre miljön, och åtgärder för att skydda den yttre miljön kan innebära förhöjd exponering i arbets- miljön. Ett exempel på det senare är hanteringen av uttjänta radioaktiva brandvarnare som numera samlas in för att hindra att radioaktiva ämnen hamnar i mil- jön. Det är viktigt att verksamheter betraktas i ett
förslag till preciseringar av miljökvalitetsmålets innebörd
Nuvarande preciseringar (prop. 2004/05:150) Förslag till förändring (förändring i kursiv stil)
Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt. I såväl arbets- och inomhusmiljön som den yttre miljön ska indi- videns exponering för skadlig strålning begränsas så långt det är
rimligt möjligt. Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som indivi-
der ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strål- ning överstiger inte 1 millisievert (mSv) per person under ett år.
Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som indivi- der ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strål- ning överstiger inte 1 mSv per person och år.
Effekter av joniserande strålning på växter och djur har bedömts i enlighet med vetenskapligt grundade metoder och om så är nödvändigt begränsats.
Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar före- byggs. Spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen förhin- dras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa.
Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar eller i
annan verksamhet med joniserande strålning förebyggs. Om ett tillbud eller haveri ändå skulle inträffa begränsas konsekvenserna.
Effekterna av UV-strålning begränsas så långt möjligt. De skadliga effekterna av UV-strålning förebyggs.
Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs så långt som möjligt och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras.
Riskerna med och exponeringen för elektromagnetiska fält, EMF, kartläggs så långt som möjligt, och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras.
1 2 8 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
livscykelperspektiv så att det inte bara är verksamhe- ten som styr när åtgärder prioriteras.
Av de skäl som framgår ovan föreslår Miljömåls- rådet alltså att målet breddas så att det även innefat- tar strålning i inomhus- och arbetsmiljön (men ej radon).
Patientstrålskyddet föreslås hållas utanför miljö- målsarbetet. Det omfattas av såväl Euratoms strål- skyddsdirektiv som strålskyddslagen.
Den föreslagna breddningen av miljökvalitetsmå- let medför att tolkningen för när målet kan anses vara uppfyllt behöver förtydligas och utökas.
Den första preciseringen förtydligar att ett gott strålskyddsarbete ska ske med en helhetssyn, där alla miljöer som kan utsätta människor för strålning som kan leda till skadliga effekter täcks in. I praktiken betyder det dels att nyttan av en verksamhet med strålning vägs mot risken för omgivningen, dels att gränsvärden eller liknande sätts för stråldoser. Den tillståndsprövning som görs enligt strålskyddslagen prövar om en verksamhet kan anses berättigad och optimerad, d.v.s. anpassad så att stråldoserna blir så låga som det är rimligt möjligt med hänsyn tagen till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer, sam- tidigt som det önskade resultatet uppnås.
Den andra preciseringen är en direkt koppling mellan miljökvalitetsmålet och den dosgräns som anges för allmänheten i SSI:s föreskrifter, och som beaktas i samband med tillståndsprövning.
Den tredje preciseringen föreslås bl.a. mot bak- grund av att det i prop. 2004/05:150 bedömdes som betydelsefullt att säkerställa att växt- och djurliv skyddas mot skadliga effekter av strålning från radio- aktiva ämnen. Uppskattningar av dosrater behövs för att kunna bedöma effekter och visa hur miljöskydds- kraven efterlevs.
Den fjärde preciseringen innebär att de ökade krav som ställs på Sveriges strålskyddsberedskap och krishantering fångas upp. Förebyggande arbete för att undvika olyckor eller missöden bör omfatta såväl kärntekniska verksamheter som andra typer av verksamheter, exempelvis transporter av radioaktivt material. Även kriminell hantering av radioaktiva ämnen eller andra strålkällor omfattas. Tillbud förebyggs så långt som det är rimligt möjligt, med
hänsyn tagen till ekonomiska, sociala och miljömäs- siga faktorer. Om något ändå inträffar ska de skadliga effekterna begränsas, liksom eventuell spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen.
Den femte preciseringen är inriktad på att före- bygga UV-strålningens skadliga effekter så långt som rimligt möjligt, med hänsyn tagen till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det är bland annat viktigt att höja människors medvetenhet om UV- strålningens skadliga effekter och skapa förutsätt- ningar i miljön för att individen ska kunna minska sin exponering för UV-strålning.
Den sjätte preciseringen innebär att risker med EMF ska upptäckas för att kunna begränsas så långt som rimligt möjligt, med hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.
5.6.4 Förslag till delmål
miljömålsrådet föreslår att ett nytt delmål införs.