Om eu ska behålla sin konkurrenskraft och tillväxt krävs extraordi- nära åtgärder inom framförallt innovation och teknologiutveckling. Jag har identifierat fyra områden där åtgärder är nödvändiga: statligt finansierad fou i näringslivet, statliga innovationsstöd, immateriella rättigheter och universitetsforskning.
För att komma till rätta med underinvesteringar i fou på grund av spillover-effekter kan staten finansiera fou som näringslivet utför. Stödet bör utformas enligt följande riktlinjer:
• De offentliga aktörerna bör ge en kombination av direkta och indirekta fou-stöd till näringslivet. Direkta fou-stöd bör ges inom området offentliga behov (miljö, energi och försvar). Projekten bör även delvis vara finansierade av marknaden så att staten får en indikation på vilka projekt som är kommersiellt gångbara. Skatteincitament bör vara ökningsbaserade för att undvika dödviktskostnader och vara kopplade till företagens fou-kostnader så att alla före- tag kan dra nytta av stödet.
• Patent- och innovationsboxar bör avskaffas. De är dyra för staterna och det finns inga bevis för att de stimulerar till mer fou och innovationer i värdländerna.
• Staten bör subventionera privat fou med ca 10 procent av näringslivets totala fou. Idag ligger de flesta eu-länder under denna nivå. Det finns därför utrymme att öka fou- stödet till näringslivet utan att det leder till undanträng- ningseffekter.
För att komma till rätta med inkompletta kapitalmarknader för riskfyllda projekt kan staten bistå med finansiering till små och inno- vativa företag och stimulera privata aktörer att agera affärsänglar på flera sätt:
• Statliga vc-bolag skapas som går in i tidiga faser. Man kräver då matchande investeringar i enskilda projekt från privata investerare. Syftet med matchningen är dels att använda marknadens signaler om vilka projekt som är kommersiellt gångbara och dels att aktivera privat kapital i tidiga faser.
• Man skapar en vc-fond där staten och privata investerare saminvesterar (ofta 50−50 procent). Fonden sköts sedan av privata investerare. Syftet är att stimulera privata investerare att tillhandahålla kapital genom att justera risk- avkastningskvoten på sätt som gynnar dessa. Denna metod rekommenderas dock endast om det råder brist på privata vc-bolag i ekonomin.
• För att hindra att ovanstående två fondtyper investerar i sena faser sätter man ett tak för hur mycket fonden får investera i enskilda portföljbolag, förslagsvis max 10 miljo- ner kr.
• Staten skulle kunna erbjuda privatpersoner som agerar affärs änglar skatterabatter om de investerar i onoterade bolag. Investeringar upp till ett visst belopp bör kunna dras av mot beskattningsbar arbetsinkomst. Kapitalvinster från dessa investeringar bör undantas från beskattning om de
innehas under en längre period eller återinvesteras i nya onoterade bolag.
• Ett annat kompletterande alternativ är att staten tillhan- dahåller mjuka innovationslån, som skrivs av om projektet misslyckas, till entreprenörer och uppfinnare.
Eftersom utformningen av patent och upphovsrätt styrs av interna- tionella avtal är det svårt för individuella länder att avvika i systemet. Vissa problem behöver dock rättas till:
• Patentsystemet i Europa är fragmentiserat och kostsamt. Det nya eu-patentet – som snart blir verksamt – är ett steg i rätt riktning. Alla processer kommer att skötas av en enda domstol och kostnaden för patent i eu kommer att sänkas rejält.
• Dagens längd på upphovsrätt (70 år efter upphovsmannens död) bör förkortas avsevärt. Det långa skyddet orsakar högre konsumentpriser, färre produktalternativ samt hindrar att existerande verk förbättras, men ger obetydliga incitament till nytt skapande.
• Höga kostnader för rättsprocesser gör att småföretag sällan kan försvara sina immateriella rättigheter. Någon form av statlig garanti för småföretag är önskvärd.
• Piratkopior och spridning av dessa har ökat i takt med globalisering, digitalisering och internets genombrott. Det krävs fler sanktioner mot länder som inte upprätthåller de internationella avtal som gjorts om immateriella rättighe- ter. Även mer samarbete mellan tullmyndigheter och andra myndigheter i olika länder är önskvärt.
Universitetens två huvuduppgifter ska även i fortsättningen vara att dels producera grundforskning och nya metoder som sprids fritt;
dels utbilda och tillhandahålla en pool av akademiker och forskare. De bör framförallt fokusera på grundforskning – som har höga spill- over–effekter. Men både effektiviteten i forskningen och sannolik- heten att nya innovationer tas fram kan höjas:
• Forskningsanslag till universiteten bör konkurrensutsät- tas för att höja forskningskvaliteten, skapa internationellt konkurrenskraftiga universitet och styra in forskningen på samhällsnyttiga områden.
• Ökad mobilitet för forskare mellan länder och mellan akademin och näringsliv är önskvärd, till exempel genom portabla forskningsanslag.
• Äganderätten av forskningsresultaten bör delas mellan forskare och universitet. På så sätt har alla parter incita- ment att kommersialisera forskningsresultaten.
Källor och litteratur
Det finns en omfattande litteratur om betydelsen av fou och inno- vationer för produktivitet och ekonomisk tillväxt. En övergripande artikel är ”Research and Development, Productivity and Spillovers: Empirical Evidence at the Firm Level” (Journal of Economic Surveys 19:4, 2005) av Robert Wieser. Ett annat översiktsverk är kapit- let ”Measuring the Returns to r&d” av Bronwyn Hall, Jacques Mairesse och Pierre Mohnen i boken Handbook of the Economics of
Innovation. Vol. 2 redigerad av Bronwyn Hall och Nathan Rosenberg
(Amsterdam: Elsevier-North Holland, 2010) . Zoltan Acs och David Audretsch visar i artikeln ”Innovation in Large and Small Firms: An Empirical Analysis” (American Economic Review 78:4, 1988) att små företag är mer innovativa än stora.
Om eu:s gemensamma och ganska omfattande strategier för att öka kunskapsintensiteten och innovationstakten kan man läsa i publikationerna Innovation Union Scoreboard 2014 (European Union,
2014) och Creating an Innovative Europe (European Communities, 2006). Tillgänglig statistik över olika innovationsmått i eu finns i State of the Innovation Union 2012 och State of the Innovation Union,
Taking Stock 2010−2014 (European Commission, 2012 och 2014) och Innovation Union Scoreboard 2014 (European Union, 2014). Måtten på
innovation har dock kritiserats av Charles Edquist och Mikel Zabala- Iturriagagoitia i ”The Innovation Union Scoreboard is Flawed: The Case of Sweden − Not the Innovation Leader of the eu – Updated Version” (Lund University: circle Working paper 2015/27).
Ett omfattande översiktsverk om effekterna av olika offentliga fou-strategier i näringslivet på ekonomisk tillväxt finns i Effekter av
ökade offentliga satsningar på fou (Stockholm: Konjunkturinstitutet,
2013) av Roger Svensson. Han har även sammanställt forsknings- läget om effekterna av så kallade patent- och innovationsboxar i studien Patentboxar som ett indirekt fou-stöd, (Stockholm: Entre-
prenörskapsforum, 2014). Dominique Guellec och Bruno Van Pot- tels berghe analyserar empiriskt hur statliga fou-subventioner i näringslivet påverkar företagens fou-investeringar i artikeln ”The Impact of Public r&d Expenditure on Business r&d” (Economics of
Innovation and New Technology, 12:3, 2003).
I den världsberömda boken Boulevard of Broken Dreams. When
Public Efforts to Boost Entrepreneurship and Venture Capital have Failed – and What to Do About it (Princeton, nj: Princeton University
Press) analyserar Harvard-professorn Josh Lerner varför statliga innovationsstöd till näringslivet ofta misslyckas. Han ger även råd om hur sådana program bör utformas. En översikt av de svenska innovationsstöden och hur de är utformade finns i skriften Statlig
finansiering till småföretag? (Stockholm: Timbro) av Roger Svensson.
Bristen på venture capital i eu behandlas i rapporten Report of the
Chairman of the Expert Group on the Cross Border Matching of Innovative Firms with Suitable Investors (European Commission, 2012).
Bruno Van Pottelsberghe analyserar det existerande patentsyste- met i eu i Lost Property: the European Patent System and Why It Doesn’t
Work (Brussels: Bruegel Blueprint, 2009) och ”Europe Should Stop
Taxing Innovation” (Bruegel Policy Brief 2010/02). Hanns Ullrich dis- kuterar fragmentiseringen av det nya eu-patentet i ”The European
Agenda” (iic, 46:1–9 2015). Tanken bakom systemen med imma-
teriella rättigheter och hur styrkan på patent och upphovsrätt bör justeras finns i skrifterna The Economics of Patents and Copyright (The Berkeley Electronic Press, 2004, http://www.bepress.com/leveque) av Francois Lévêque och Yann Ménière och Immateriella rättigheter
och ekonomiska incitament (Stockholm: iva) av Roger Svensson. Den
förra skriften tar även upp på vilket sätt småföretag missgynnas i patentsystemet. Kommerskollegium diskuterar globaliseringen och de ökade intrången på immaterialrätt i skriften Piratkopiering i världs-
handeln (Stockholm: Kommerskollegium, 2012).
Universitetens roll som skapare av innovation och tillväxt finns sammanfattad i artikeln ”The Economic Benefits of Publicly Funded Basic Research: A Critical Review” (Research Policy 30:1, 1999) av Ammon Salter och Ben Martin. eu-kommissionen har lagt fram förslag på hur universiteten i eu kan effektiviseras, A Reinforced
European Research Area Partnership for Excellence and Growth och State of the Innovation Union 2012 (European Commission, båda 2012).
Roger Svensson diskuterar för- och nackdelar med konkurrensutsatt forskningsfinansiering i ”Konsekvenser av konkurrensutsatt statlig finansiering av universitet och högskolor” (Ekonomisk Debatt 27:2, 2009).