Den engelska termen som ligger till grund för vår definition av begreppet livsmedelstrygghet, vilket vi i kapitlet likställer med trygg
livsmedelsförsörjning, baseras på Food and Agriculture Organization
of the United Nations (fao) definition av ”food security”. En direkt
översättning till svenska är livsmedelssäkerhet. I den svenska diskur- sen åsyftar emellertid detta begrepp i regel aspekten säkra livsmedel (motsvarande engelsk term är ”food safety”), det vill säga då kvali- teten på livsmedlet inte utsätter konsumenten för någon risk varken på kort eller lång sikt till följd av kontaminationer och bristande livsmedelshygien. Det är med andra ord en viktig men begränsad del av begreppet trygg livsmedelsförsörjning. fao:s definition här- stammar från en aktionsplan syftande till att åtminstone halvera antalet undernärda individer fram till 2015 – en målsättning som inkluderades i fn:s Milleniemål 2000. År 2009 kallade fao till ett toppmöte (World Summit on Food Security) med intentionen att förstärka ansträngningarna för att reducera hungern i världen och samtidigt preciserades definitionen av trygg livsmedelsförsörjning som också används i detta kapitel till:
Food security exists when all people, at all times, have physical, social and
economic access to sufficient, safe, nutritious food to meet their dietary needs and food preferences for an active and healthy life.
(World Summit on Food Security 2009.)
En trygg livsmedelsförsörjning vilar därför på fyra pelare; (1) mäng- den producerade livsmedel, (2) individers tillgång till livsmedel, (3) individers nyttjande av livsmedel, och (4) en stabil livsmedelstillgång över tiden. Definitionen innebär därmed att livsmedelsförsörjning berör hela livsmedelskedjan från primärproduktion till individens konsumtion. Den första pelaren kopplas oftast till en nationell (eller global) livsmedelsförsörjning då maten ska vara fysiskt tillgänglig för alla. Den andra pelaren syftar på en tryggad livsmedelsförsörjning utifrån hushållets eller individens perspektiv, vilket innefattar män- niskors inkomster i relation till de priser de möter för att införskaffa mat. Med andra ord ska alla individer inom landet ha råd att köpa och ha tillgång till tillräckligt med mat. Den tredje pelaren fokuserar på livsmedelskvalitet genom att understryka att alla människor ska kunna äta hälsosamma och säkra livsmedel som de dessutom av
Insatsmedel i form av energi och förutsäningar när det
gäller klimat samt olika produkonsfaktorer
Jordbruksföretag
Tillverkningsföretag
Grossister och detaljister Konsumenter
Avfall, spill och miljömässiga effekter
andra skäl föredrar att äta, exempelvis på grund av smakpreferenser och religiösa överväganden. Tidsdimensionen, den fjärde pelaren, har störst bärkraft för de två första pelarna eftersom en kortare period utan mat eller vatten kan få dramatiska implikationer medan ett obalanserat näringsinnehåll, brist i individers nyttjande av livs- medel, kan ge negativa hälsoeffekter på längre sikt.
Begreppet innefattar därför i fao:s definition ett produktions- perspektiv (produceras det tillräckligt med livsmedel i ett globalt perspektiv) och ett konsumtionsperspektiv (konsumenters möjlig- het att få tillgång till mat). Den mer formaliserade analysen av trygg livsmedelsförsörjning som fokuserar på produktionsperspek- tivet går ända tillbaka till Thomas Robert Malthus skrifter från 1700-talet. Enligt honom skulle befolkningstillväxt och en ändlig resurs som jordbruksmark leda till att behovet av mat på lång sikt skulle börja överskrida produktionen då avkastningen per hektar inte ökade i samma takt. Denna interaktion mellan befolknings- mängden, jordbruksmarken och produktiviteten är fortfarande en viktig kärna inom diskussionen om en trygg livsmedelsförsörjning. Nobelpristagaren Amartya Sens analyser på 1980-talet vitaliserade och breddade frågan genom att peka på att den huvudsakliga orsaken till hungersnöd förra århundradet inte var bristen på matproduktion utan fördelningen och distributionen av mat. Sen lyfte därmed in livsmedelstrygghetens andra pelare genom att poängtera skillnaden i individers eller gruppers möjlighet att få tillgång till mat. Med andra ord, individer kan lida av hungersnöd på grund av att de inte har tillgång till livsmedlen – livsmedel som kan täcka allas behov vid en solidarisk och fungerande distribution.
En trygg livsmedelsförsörjning innefattar därmed indirekt de insatsmedel som används inom jordbruket, tillverkningsindustrin och distributionsledet som alla är nödvändiga för att producera och slutligen distribuera livsmedel till konsumenterna. Dessutom måste denna kedja även sättas in i ett ramverk som utgörs av den omgivande miljön ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Vi skulle därmed kunna beskriva grundvalarna för en trygg livsmedelsförsörj- ning med hjälp av Figur 1. De fundamentala insatsmedlen måste finnas för att de följande två stegen i kedjan (jordbruksföretagen och
tillverkningsindustrin) ska kunna producera livsmedel. Den klassiska synen på en trygg livsmedelsförsörjning som Malthus förmedlade inriktar sig på dessa tre första steg, vilka sammantaget bildar den första pelaren. Detta perspektiv fokuserar helt på i vilken mån det finns ett tillräckligt stort utbud, eller om det finns en grundläggande potential att möta framtida efterfrågan. Det är även ett perspektiv som har fått ett uppsving med diskussionen om hur klimatföränd- ringar, vattenbrist och befolkningstillväxt kan påverka livsmedels- försörjningen. De tre sista stegen i figuren kan delvis kopplas till Sens studier av svältkatastrofer som poängterade att den felande länken i många katastrofer inte var att utbudet av mat i primärledet minskade utan att distributionskedjan felade, det vill säga individer eller grup- per av individer inte hade tillgång till befintliga livsmedelsreserver. Men även andra perspektiv har lyfts fram under de senaste två decennierna då konsumenternas köpmönster har förändrats och då globaliseringen har blivit mer påtaglig. Framförallt poängteras nya möjliga livsmedelshot på grund av förekommande överkonsumtion av mat i både i- och u-länder istället för brist på mat och hur det ökande beroendet av andra länders produktion kan hota eller riskera det egna landets livsmedelsförsörjning. Dessa utvecklingar kan kopp-
Insatsmedel i form av energi och förutsäningar när det
gäller klimat samt olika produkonsfaktorer
Jordbruksföretag
Tillverkningsföretag
Grossister och detaljister Konsumenter
Avfall, spill och miljömässiga effekter
las till det två sista pelarna, det vill säga konsumenters nyttjande av livsmedel samt behovet av en stabil tillgång till livsmedel över tiden.
Trygg livsmedelsförsörjning är därmed en mycket komplex fråga där vitt skilda brister, beteenden och skeenden som inte kan förutses eller som av olika anledningar inte kan inkluderas i marknaden kan hota livsmedelsförsörjningen. Diskussionerna om en trygg livsmed- elsförsörjning kretsar därför ofta kring marknadsmisslyckanden. Snabba oväntade händelseförlopp kan till exempel slå ut marknadens möjlighet att producera tillräckligt med mat och därmed skapa hunger medan vissa konsumtionsmönster kan orsaka samhälleliga kostnader. Alan Winters argumenterar klargörande i sitt arbete för oecd att livsmedelstrygghet, genom till exempel dess implikationer för nationell (och eu:s) säkerhet, kan betraktas som en kollektiv nyt- tighet. Därmed kan en politisk intervention rättfärdigas i den mån marknaden misslyckas med att upprätthålla denna trygghet. Frågan är dock vilken typ av intervention som är den mest lämpliga.