Fältarbetet utfördes under åren 2003-2005 och var inledningsvis förlagt till en trädgårdsgrupp och till en 2-årig trädgårdsutbildning inom ramen för en
44Hansson (2003) skriver att grunden för aktionsforskning går att härleda till pragmatismen och social forskning i förra sekelskiftets USA. Den person som anses vara fader till aktionsforskningsbegreppet och som också introducerade aktionsforskning som en modell var socialpsykologen Kurt Lewin (se även Hansson 2003; Greenwood 1999; Seim 2006).
45Det handlar inte bara om egen kompetensutveckling inom området utan även om att förstå verksamhetsfältet och forskningsområdet i relation till mitt eget forskningsområde. Jag gjorde år 2003 en studieresa till organisationen Thrive i Storbritannien som bedriver ett stort antal sociala och terapeutiska trädgårdar samt forskning i samarbete med universitetsinstitutioner. Ett besökte gjordes även på Alnarps rehabiliteringsträdgård vid SLU.
kommunal daglig verksamhet. Under hösten 2005 förlades fältarbetet till gymnasiesärskolas 4-åriga nationella naturbruksprogram och det 4-åriga indi-viduella naturbruksprogrammet. Fördelen med att förlägga studien till olika grupper och orter är möjligheten att finna både det unika och det generella i trädgårds- och naturbruksarbetet för personer med intellektuella funktions-hinder. Skillnader mellan de olika verksamheterna lyfts fram där de har bedömts som väsentliga.
Nedanstående matris ger en översiktlig bildav fältarbetet i de två olika verksamheterna.
Urval
I etnografiska studier används oftast ingen fast procedur för att välja ort, social praktik eller vilka personer som ska ingå i undersökningen. Valet är i stället något som kommer naturligt, ju mer forskarens förhållande till fältet utvecklar sig, menar Fangen (2005). Inom kvalitativa studier finns inte samma stränghet i urvalsprocesserna som inom kvantitativ forskning, eftersom syftet aldrig är att uppnå statistisk representativitet. Inom kvalitativa studier vill forskaren istället hitta exempel, som kan vara typiska fall eller extremfall, vilka lyfts fram och synliggörs (ibid.).
Från början var det planerat att avhandlingen enbart skulle bestå av en studie av trädgårdsutbildningen inom ramen för daglig verksamhet. Det var en unik satsning att kombinera daglig verksamhet med en organiserad utbildning i trädgårdskunskap. Den första gruppen med fem deltagare påbörjade sin utbildning i januari 2003 och avslutade den i december 2004. Därefter startade ingen ny utbildning under tiden för mitt fältarbete. För att studien inte skulle
STUDERADE VERKSAMHETER METODER OCH EMPIRI PERIODER
D E N N A T U R B A S E R A D E P R A KT IK E N Den 2-åriga trädgårdsutbildningen och trädgårdsgruppen inom daglig verksamhet
29 observationstillfällen (11 tillfällen 2003, 3 tillfällen 2004, 15 tillfällen våren 2005) Informella samtal 7 intervjuer med deltagare 3 intervjuer med handledare 1 års dagboksanteckningar av en handledare Verksamhetsdokumentation
2003 + 2004 + våren 2005
Det 4-åriga individuella naturbruksprogrammet och det 4-åriga nationella naturbruksprogrammet inom gymnasiesärskolan
17 observationstillfällen Informella samtal 6 intervjuer med deltagare 5 intervjuer med handledare 1 intervju med samordnare på Försäkringskassan Verksamhetsdokumentation
2003 + 2004 + våren 2005
Totalt: 46 observationstillfällen, ett stort antal informella samtal 21 intervjuer
1 års dagboksanteckningar av en handledare Verksamhetsdokumentation, skriftligt material och från hemsidor
2003-2005
gå i stå fokuserade jag på trädgårdsgruppen under våren 2005. Fyra av deltagarna i trädgårdsutbildningen hade återvänt till trädgårdsgruppen efter avslutad kurs. Då de nu var deltagare i trädgårdsgruppen samt före detta deltagare i trädgårdsutbildningen kunde jag även göra retrospektiva intervjuer kring den senare. Under år 2003 hade en fråga växt fram – Vad är det egentligen för speciellt med trädgårdsutbildningen i förhållande till existerande utbildningar på naturbruksgymnasium? Detta ledde till att jag utökade fältarbetet under hösten 2005 till att innefatta verksamheter inom gymnasiesärskolan. Ett ytterligare skäl till mitt beslut var att jag behövde distans till den dagliga verksamheten och ansåg att det kunde vara bra att komma tillräckligt långt bort för att behålla främlingens kritiska blick (Fangen 2005 s.119).
Daglig verksamhet
De fem deltagarna och den enda handledaren i trädgårdsutbildningen ingick alla i observationsstudien åren 2003-2004. Trädgårdsgruppens nio deltagare och två handledare (varav den ena även var handledare i trädgårdsutbildningen) i trädgårdsgruppen ingick alla i observationsstudien våren 2005. Till vissa delar är detta samma personer (se metodappendix). Jag intervjuade sju deltagare i den dagliga verksamheten, de fem från trädgårdsutbildningen samt två från trädgårdsgruppen. De två sistnämnda valde jag utifrån att jag hade träffat dem flest gånger. Det fanns två handledare i den dagliga verksamheten och båda är intervjuade. Även en praktikhandledare på en handelsträdgård har intervjuats.
Gymnasiesärskolan
Efter att ha skaffat mig en överblick över vilka naturbruksgymnasier som fanns i landet valde jag en skola på en ort i Västra Götaland. Att valet föll på just detta naturbruksgymnasium beror på att det inom ramen för denna skola finns tre olika särskoleklasser, varav en riktar sig till personer med mycket grava funktionshinder (verksamhetsträning) vilket anses vara unikt för ett naturbruksprogram. De tre klasserna bestod av: individuella naturbruksprogrammet med verksamhetsträning, individuella naturbruksprogrammet med yrkesträning (IP) samt 4-åriga nationella naturbruksprogrammet (NP4). Jag har i studien fokus på de två sistnämnda klasserna.
Under hösten 2005 befann jag mig i verksamheten en till två dagar i veckan, och valde att fokusera fältarbetet på IP yrkesträningen samt NP4. Social interaktionistisk forskning bygger oftast på verbal kommunikation, men Hyden et al. (2003) hävdar att det är nödvändigt att studera situerad interaktion mellan människor. För att exemplifiera detta diskuterar de specifikt forskning om personer med intellektuella funktionshinder. De menar att kroppen är situerad och viktig för interaktionen men att många studier av samspel mellan människor bygger på ett implicit antagande om att det är den språkliga, d.v.s. den talade och skrivna diskursen som ska studeras. Språket är en viktig del i interaktionen men det är problematiskt att enbart ta det som utgångspunkt eftersom det utesluter
vissa grupper av personer. Denna avhandlingsstudie bygger till stor del på informella samtal och intervjuer. De flesta deltagare som jag har kommunicerat med har ett talat språk i varierande grad. Några av de deltagare som jag inte kunnat tala med kommer i vissa fall fram i observationerna. Jag är medveten om att denna snedfördelning av erfarenheter kan påverka resultatet.
Intervjuer i gymnasiesärskolan – deltagare
På IP yrkesträningen deltog fem deltagare samt två deltagare som pendlade mellan yrkesträningen och verksamhetsträningen. Jag intervjuade fyra av de fem deltagarna på yrkesträningen. Meningen var att jag även skulle intervjua den femte, men p.g.a. förhinder från deltagaren blev det aldrig gjort.
På NP4 fanns tolv deltagare men en av dem träffade jag aldrig då denna deltagare var ute på praktik under mitt fältarbete. En annan deltagare gick på yrkesträningen men vistades mestadels med NP4. Några deltagare träffade jag mer än andra beroende på deras ämnesval, om de var ute på praktik eller hade annan frånvaro. Alla som fanns närvarande vid observationerna ingår i studien. Jag intervjuade två deltagare som jag hade träffat lite mer än de andra under observationerna. Fangen (2005) menar att val av intervjupersoner kan påverkas av tillfälligheter eller av att forskaren lättare får kontakt med vissa deltagare, men i vissa fall kan det vara viktigt att välja deltagare som forskaren inte kommit så nära (ibid.). Flera av deltagarna uppskattade att bli intervjuade:
Jag berättar om varför jag är här och att jag längre fram vill intervjua några av dem, varvid Sune är snabb att säga att han vill bli intervjuad. Även Erik och Britt som sitter intill varandra vid en dator blir intresserade och vill bli intervjuade (fältanteckningar).
Jag valde att intervjua två deltagare av olika kön och när det började bli dags för intervjuerna frågade jag Sune och Britt, som tidigare självmant hade visat intresse för att bli intervjuade. Dagen då intervjuerna skulle göras ville Sune att jag skulle intervjua honom först vilket också beslutades. Under dagen anlade Britt ett genusperspektiv på att jag skulle börja med att intervjua Sune, men jag tror att hon också var lite nervös inför intervjun.
Britt undrar varför det är killar som ska intervjuas först. Hon vill inte missa maten och jag säger till henne att hon får lov att ångra sig. Det vill hon inte. Under trädgårdslektionen säger hon flera gånger att hon inte vill missa trafiklektionen (fältanteckning).
Britt skulle vid en intervju varken missa maten eller trafiklektionen så jag tolkar situationen som att hon var nervös. Jag förstod att det var något som inte kändes bra för henne och ville att hon skulle veta och känna att hon när som helst kunde avbryta sin medverkan. När lektionen närmade sig sitt slut hade Britt ändrat sig och vill inte längre bli intervjuad.
Britt föreslår istället Kamilla, som själv vill bli intervjuad. Kamilla ser nöjd ut (fältanteckning).
Det blir Kamilla som slutligen blir intervjuad och ovanstående är ett exempel på hur det kan vara tillfälligheter som bidrar till vem som kan komma att intervjuas. I slutändan är det ändå jag som väljer vem som blir tillfrågad.
Intervjuer i gymnasiesärskolan – handledare
De tre handledarna som jag kom att intervjua inom yrkesträningen var de som jag observerat vid de lektioner som jag närvarat vid. Utöver detta valde jag att intervjua en handläggare på Försäkringskassan som ansvarar för aktivitetsbidrag för målgruppen. Handläggaren hade jag tidigare mött på ett föräldramöte i skolan och jag var intresserad av hans syn på möjligheter för deltagarna att få praktik efter avslutad skolgång. Några av handledarna på NP4 hade lektioner även för IP vilket var en fördel för mig då de funnits med i flera observationer. Jag intervjuade två handledare från NP4 samt en handledare som både hade NP4 och IP.