Ett socialt pedagogiskt teoretiskt perspektiv och ett maktrelationsperspektiv – på vilket sätt kan de relateras till varandra? Finns det några beröringspunkter? I ett socialt pedagogiskt perspektiv ses ett samhälle som fungerande om samhäll-smedborgarna är delaktiga och disciplinerade. Med andra ord krävs socialisering till anpassning i samhället. Perspektivet lyfter fram att den enskilde individen behöver ha förmåga att mobilisera resurser och agera i olika sammanhang men även att frigöra sig från grupper. Utveckling och produktivitet ses som framgångsfaktorer för ett samhälle. Att i praktiken använda ett socialt pedagogiskt perspektiv i konkret handling kan innebära att fostra, vilket går ut på att överföra normer och värderingar till en individ som ska införliva dessa i sin egen person och agera därefter. De normer och värderingar som ska införlivas är de som ett samhälle präglas av under den dagsaktuella tiden. På samma sätt som psykologiska eller biologiska perspektiv kan det socialt pedagogiska perspektivet och dess konkreta utförande ses som en diskurs. Diskurser framställer sanningar och det socialt pedagogiska perspektivet visar vägen för hur individer och grupper som avviker från normaliteten kan eller bör bli delaktiga i samhället. Det är tydligt att även det socialt pedagogiska perspektivet innehåller inslag av disciplinering. Beröringspunkten är, som jag ser det, disciplinering. Det socialt pedagogiska perspektivet kan ses som en normativ diskurs med syfte att bringa ordning i samhället, d.v.s. att kontrollera och disciplinera.
Det maktrelationistiska perspektivet har till uppgift att problematisera diskursen och lyfta fram den osynliga disciplineringen. Det är en spännande konflikt som aktualiserar frågan om människan kan (re-)socialiseras utan relationell maktutövning? Svaret är att det förmodligen inte går. Dagliga verksamheter och skolan ska vara normativa – det är deras uppgift, men handlingarna behöver ändå problematiseras. Det krävs en medvetenhet om varför det socialt pedagogiska perspektivet och dess konkreta handlingar ser ut som de gör, och vilka konsekvenser synsättet och handlingarna kan medföra för individer och grupper som avviker från normaliteten. Människor med intellektuella funktionshinder ska ges möjlighet till delaktighet i samhället. Ett socialt pedagogiskt perspektiv och dess arbetssätt kan vara en väg som leder fram till detta mål. Men den socialt pedagogiska diskursen och handlingarna kan även sätta hinder i vägen för en sådan utveckling, eftersom de sätter gränser för vad som är normalt – onormalt och sant – falskt. Vilka kategorier som används i undervisning får konsekvenser. I en socialt pedagogisk praktik kan en diagnos ha betydelse för vilka förväntningar handledarna har på individer/ grupper. Syftet är att i bästa välmening ställa krav på prestationer hos individer med funktionshinder som överensstämmer med den kunskap som finns om dem. Kraven ställs på deltagaren i förhållande till diagnosen, men i ett maktrelationsperspektiv problematiseras diagnoser. Därför menar jag att en analys med dessa två perspektiv både kompletterar och konfronterar varandra.
VERKSAMHETERNA I FALLSTUDIEN
Inledning
I etnografiska studier är det viktigt att vara detaljrik i beskrivningar av kontexten. I detta kapitel görs en presentation av daglig verksamhet och särskola som utgör studiens kontexter. Inom dessa sociala praktiker finns olika verksamheter som beskrivs.
Deltagarna
Jag har valt att använda mig av samma begrepp för de funktionshindrade vare sig de deltar i den dagliga verksamheten eller i gymnasiesärskolan. Begreppet som jag har valt är deltagare, eftersom människor deltar i kunskapande med varandra (Molander 1993). Sammantaget figurerar 26 deltagare i åldrarna 16 till 50 år i det empiriska materialet. I analysen är några mer framträdande än andra då de får exemplifiera situationer som lyfts fram. Med andra ord är det situationerna som är centrala i materialet som illustreras genom deltagarnas utsagor eller genom mina observationer. Därmed har det inte funnits någon intention att lyfta fram alla deltagarna. När jag berättar om och citerar de specifika deltagarna i intervjuer eller fältanteckningar, har vederbörande fått fingerade namn.
Handledarna
I den dagliga verksamheten kallas personalen för handledare. I särskolan finns det flera yrkeskategorier: specialpedagog, ämneslärare, elevassistent och lärarassistent. Med utgångspunkt i att det är i samspelet mellan deltagaren och handledaren som grunden för lärande och utveckling läggs, kan man se handledaren som den som leder deltagaren vidare i sin utveckling (Vygotsky 1986, s. 191). Därmed har jag valt att benämna all personal som handledare. Då handledarna är 25 till antalet har de inte fått några fingerade namn utan blir benämnda som handledare A – Z (se metodappendix).
Daglig verksamhet
När Tina kommer till trädgårdsgruppen på morgonen byter hon direkt om till arbetskläder. Sedan fikar de tillsammans och därefter går de upp och jobbar tills maten kommer. Därefter går de ut igen och jobbar vidare tills klockan blir bortåt tre. Då går de ner och fikar och sen går de hem. Efter en dag i trädgårdsgruppen är Tina så trött att hon ligger och vilar i sängen. Hon tycker att det är OK med trädgårdsgruppen. – ”Det är ju
kul att plantera och jobba och lite allt sånt där. Det ju ett himlars jobb, det är det ju visserligen, men det är att stå ut” (intervjusammandrag).
Tina beskriver en arbetsdag i trädgårdsgruppen som är en del i en daglig verksamhet. I den dagliga verksamheten fanns vid studiens början tre olika naturbaserade verksamheter: trädgårdsgrupp, trädgårdsutbildning och ett parklag. Den sistnämnda verksamheten ingår inte direkt i studien men gör det implicit på så sätt att det finns ett samarbete mellan de tre olika grupperna. Några av deltagarna har tidigare haft sin sysselsättning förlagd till parklaget, och handledaren i parklaget ingår i observationsstudien genom samarbete med handledarna i de två övriga verksamheterna. Både trädgårdsgruppen och trädgårdsutbildningen är dagliga verksamheter, men de har ett särskilt fokus på lärande för ett professionskunnande inom trädgårdsarbete. Parklaget är en utflyttad daglig verksamhet.