Novellen ”Pojkjäveln” som valdes av både killar och tjejer i A-uppgiften (se ovan) behandlades i skrivuppgiften ”Sådan fader, sådan …?” av inte mindre än 89 % tjejer eller 16 av 18 elever. Eleverna, både killar och tjejer, har lätt att identifiera sig med pojken och hans val av yrke. Pappan är
svetsare och vill absolut att hans studiebegåvade son ska läsa vidare och ”bli nåt” men ”pojkjäveln” vill gå i faderns fotspår. Flera elever fokuserar pappans roll i konflikten och diskuterar föräldrars syn på barnens studie- och yrkesval. Den dominerande meningen är att den unga människan måste välja själv och det blir också kontentan i novellen. Så här står det i en representativ text:
Som barn går det inte att vara alla till lags. Om gammelmormor fick bestämma skulle man kanske bli präst, om mormor fick bestämma så skulle man bli lärare, om mamma eller pappa fick bestämma skulle det bli läkare eller advokat, om lillebror fick bestämma så skulle man bli rockstjärna och om man själv skulle bestämma så kanske man skulle bli svetsare! Det går alltså inte att göra som alla andra vill. Det enda rätta är att följa sitt eget hjärta och känna efter vad man själv vill göra med sitt liv.
I novellen finns också en mamma i bakgrunden. Hon ”håller en låg pro- fil”, som en elev skriver, men tycker att sonen är gammal nog att själv välja mellan gymnasiestudier och yrkesarbete. En av de två manliga skri- benterna nämner mamman som hastigast. Flera av de kvinnliga eleverna har mamman med och ett par av dem återkommer till hennes roll vid upprepade tillfällen. Det sista gäller två texter som fått högsta betyg och visar snarast på dessa elevers förmåga att ta in hela novellen i sitt resone- mang om generationernas syn på yrkesval och studier och inte bara stan- na vid den tydliga konflikten mellan far och son.
Ingen av eleverna utnyttjar luckan i rubriken direkt, ingen fyller i den med son eller dotter och ingen kommenterar talesättet. Däremot tolkas rubriken på ett neutralt sätt och de kvinnliga eleverna skriver om sina personliga val. Elever av båda könen behandlar snarast ämnet föräldrar och barn i sina diskussioner, inte bara far och son.
Läsvärt om kärlek
Ett intressant undantag i raden av litterära skrivuppgifter som främst väljs av kvinnliga elever är ”Läsvärt om kärlek”. I arkivet finns 19 texter skrivna av 10 manliga och 9 kvinnliga elever. Just det undantaget skulle i alla fall inte jag ha gissat på efter alla år med provtexter.
På ett uppslag i texthäftet fanns fyra dikter om kärlek: ”Vad kärlek är”, en arabisk sång utan angiven författare men översatt av Maria Wine, Tomas Tranströmers ”C-dur”, Göran Tunströms ”Din kärlek och min …” samt Sapfos ”Gudars like tycks mig den mannen vara”. Den sista är den dikt i urvalet som många gymnasister kan tänkas ha mött förut. Skriv- uppgiften uppmanade eleverna att välja dikter eller prosatexter, men
ingen valde att rekommendera exempel på prosa. Läsvärt om kärlek ska tydligen vara i poetisk form. Möjligheten att komplettera från egen läs- ning gavs också.
Hur väljer då eleverna i detta jämställda diktutbud? Kvinnliga och manliga elever väljer så lika att det är ointressant att tala om de små skillnaderna. Det är också ett litet underlag för beräkningar. Wines över- sättning av ”Vad kärlek är” har tilltalat de flesta eleverna liksom Tun- ströms dikt. Sapfo och Tranströmer rekommenderas båda av en tredjedel av eleverna. En enda kille lägger till en sångtext från egen läsning, nämligen Beatles ”All you need is love”. Däremot är det fyra kvinnliga och tre manliga elever som bjuder på egna dikter under rubriken Läsvärt. Varför lockar skrivuppgiften ”Läsvärt om kärlek” de manliga elever- na mer än övriga litterära uppgifter? Ett skäl måste vara att dikturvalet faktiskt har tilltalat elever av bägge könen. Alla fyra dikterna är korta, koncentrerade texter med formuleringar som gått in hos eleverna och som de gärna citerar i sina framställningar. Dikterna presenteras över- skådligt på mittuppslaget, vilket gör dem lättillgängliga att arbeta med. Ett annat skäl torde vara uppgiftens inriktning. Eleverna skulle diskutera hur kärleken skildras i de texter de valt och motivera varför dikterna är läsvärda. Detta kan man göra utan att ha läst många andra dikter eller litterära texter, bara de givna dikterna appellerar, väcker tankar och skapar möjlighet till identifikation. Tankar och identifikation gav också novellen ”Pojkjäveln” men uppenbarligen avskräckte uppgiftsinstruk- tionens ”Diskutera skildringen av … Reflektera över …” de manliga ele- verna, en instruktion som pekar mot en mer traditionell analys. Erfarna lärare som jag diskuterat detta med säger att manliga elever generellt undviker analysuppgifterna. De litterärt intresserade tjejerna kunde den terminen också välja uppgiften ”Kärlek med motstånd” där man utifrån ett kapitel ur Tove Janssons Sommarboken skulle diskutera kärlekshistori- er. Av arkivets lösningar av den uppgiften är två tredjedelar skrivna av kvinnliga elever.
Uppgiften att rekommendera skönlitteratur från texthäftet har funnits med fler gånger i olika varianter, och alltid har uppgiften valts av över- vägande kvinnliga elever. En gång testades ”Läsvärt/sevärt” med fritt val av litteratur, film eller pjäs att rekommendera. Då valde många fler att skriva uppgiften och könsfördelningen var jämnare. Utfallet av ”Läsvärt om kärlek” kvarstår som ett undantag.
På okänd mark
Vårterminen 2005 hette provet Vida världen och berörde olika aspekter på människans upptäckarlust och ansvar. I texthäftet fanns många skön-
litterära inslag, bl.a. en novell av Ninni Holmqvist, ”Flower power” och ett utdrag ur John M. Coetzees roman Pojkår. Bägge texterna handlar om ett barn, en flicka respektive en pojke, som kommer till en ny skola och möts av problem med att passa in i den nya gruppen. Flickan i novellen har inte som de nya klasskamraterna blommiga byxor och får därför inte vara med och hoppa gummiband, men hon är stark och säger ifrån och tar sig på så sätt in i gemenskapen. Pojken i romanen får första dagen i skolan frågan om vilken religion han tillhör. Han vet inte men hugger till med romersk katolik eftersom han är intresserad av det antika Rom. Valet gör att han slipper morgonbönen men han trakasseras av protestan- ter och ”äkta” katoliker. Den situationen är kanske mer komplicerad än flickans.
De här två prosatexterna var inte förvånande de mest använda i B- uppgiften ”På okänd mark”. Uppgiften gick ut på att skriva en essä om möten med nya miljöer och ge både ett eget exempel och något ur en skönlitterär skildring. Uppgiften lockade många elever, och i arkivet finns 135 texter av kvinnliga elever och 52 av manliga, alltså ungefär samma kvinnliga övervikt som för de flesta uppgifterna med litterär an- knytning. Jag har plockat ut 50 av vardera (jämnt fördelat i databasen) och jämfört elevernas val av skönlitterära texter. Hos både tjejer och killar är novellen ”Flower power” den mest valda och Coetzee-utdraget den näst mest valda texten. Att börja i en ny skola är en upplevelse som många har egna erfarenheter av och det ger mycket att resonera om för både tjejer och killar. I båda grupperna finns en tendens att Coetzee före- kommer mer i texter som fått betygen Väl godkänd och Mycket väl god- känd.
De könsskillnader som finns i textvalet rör i stället kvantitet. De 50 kvinnliga eleverna diskuterar många fler skönlitterära texter i sina essäer, 54 omnämnanden mot 39. Bland de manliga eleverna finns 4 som inte nämner någon skönlitterär text eller text över huvud taget och alltså inte löser uppgiften. Där finns också så många som 12 som bara hänvisar till tidningsartiklar av olika slag och alltså missar eller struntar i skillnaden mellan skönlitteratur och sakprosa. Tjejerna har också ungefär dubbelt så många förekomster av dikter bland sina val. Däremot är samma dikt, Graciela Curbelos ”När du får resa mitt barn …” favoriten hos båda könen och används i samband med egna exempel om resor till främman- de miljöer.