Skrivbanken (2006) är en databas som innehåller uppsatser skrivna av elever i år 9 inom ramen för det nationella provet i svenska 1992 och 2003. Databasen har skapats av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar under ledning av professor Jan Einarsson och lektor Elisabeth Elmeroth. Syftet med databasen är att ge underlag för forskning om elevers texter och skrivande men även för annan forskning inom det utbildningsveten- skapliga området. En viktig målgrupp för databasen är studenter inom lärarutbildningen som gör sina examensarbeten.
Uppsatserna från 2003 är unika på så sätt att de kan kopplas ihop med en enkät om elevernas bakgrund och deras attityder till skolan (lärare, kamrater, utbildning m.m.) som gjordes i en nationell utvärdering i Skol- verkets regi våren 2003 (NU03). En fördjupad analys finns också av äm- nena svenska och svenska som andraspråk i år 9 (Elmeroth 2005). Upp- gifterna gör att uppsatserna är sökbara efter flera variabler i Skrivbanken. Förutom kön kan man söka efter betyg som utdelats av läraren och efter betyg från extern bedömare. Dessutom finns det möjlighet att söka efter sociala faktorer som kulturellt kapital i form av antal böcker i elevernas hem och föräldrarnas utbildning. Man kan också göra fritextsökning och på så vis bygga egna konkordanser. Även uppsatserna från 1992 ingår i en nationell utvärdering av Skolverket (NU92). Materialet kan liksom det från 2003 genomsökas med fritextsökning men är för övrigt endast sökbart efter uppsatsämne och betyg från extern bedömare.
I juni 2005 när det totalt fanns 271 uppsatser i Skrivbanken bekantade jag mig med databasen och roade mig med att pröva materialet genom att dels göra kvantitativa analyser med hjälp av datasökningar, dels arbeta med kvalitativ närläsning. Arbetet med att lägga in uppsatserna hade då bara tagit sin början. Sedan dess har inskrivningen fortsatt, och tanken är att databasen ska utvidgas efter hand.
För närläsningen valde jag att endast arbeta med en liten del av mate- rialet. Det blev uppsatser från 2003 i ämnet ”Mina skolår”. Totalt fanns det 43 sådana uppsatser skrivna av flickor och 62 skrivna av pojkar1. Jag tog varannan flickuppsats och var tredje pojkuppsats på de listor jag fick ut med sökresultaten. På så vis fick jag ihop 21 flickuppsatser och lika många pojkuppsatser.
När eleverna väljer stoff till uppsatserna förefaller de ledas av det som gjort djupa intryck på dem. De håller sig till ämnet på så sätt att det mesta som tas upp handlar om deras skolår. De flesta börjar med att berätta om den första skoldagen och fortsätter sedan med andra händelser under skolåren. Några elever börjar berätta om händelser före skolstarten, och några tar sin utgångspunkt i senare händelser. Gemen- samt för alla är dock att de inte beskriver skolåren översiktligt utan väljer att beskriva vissa personer, episoder och företeelser. Jag föreställer mig att det som kommer med i urvalet har varit särskilt betydelsefullt för eleverna, och för att synliggöra innehållet har jag därför studerat s.k. makroteman (se Hellspong & Ledin 1997 s. 118f.).
Ett makrotema motsvarar det huvudsakliga innehållet i ett visst textparti. Makrotemat för en hel uppsats bör därför motsvara uppsats- ämnet ”Mina skolår”. Men makroteman finns också i kortare textpartier, och då står de för vad just detta textparti handlar om. Det är makroteman på en sådan lägre textnivå, motsvarande det som ibland kallas ”textstycke” eller ”textem” (se t.ex. Strömquist 1987), som jag har stu- derat i uppsatserna. Med hjälp av variablerna i Skrivbanken kan man un- dersöka om dessa makroteman skiljer sig åt mellan olika kategorier elever. I det här arbetet har jag emellertid nöjt mig med att studera skill- nader mellan flickor och pojkar.
De följande tio-i-topp-listorna över de vanligaste makrotemana i elev- uppsatserna grundar sig på de flick- och pojkuppsatser som jag arbetade kvalitativt med. Min indelning av uppsatserna i makroteman resulterade i totalt 398 textpartier som i en del fall är markerade som grafiska stycken men som lika gärna kan sträcka sig över flera stycken eller ingå till- sammans med andra makroteman i samma grafiska stycke. Några av dessa makroteman finns i så gott som alla uppsatser, och de kan också återkomma i samma uppsats. Om t.ex. en elev skriver om sina vänner i lågstadiet räknar jag textpartiet till makrotemat ’vänner’. När samma skribent sedan skriver om sina vänner på mellan- eller högstadiet räknar jag detta textparti som ett nytt tema som hör till samma kategori.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
1 En av uppsatserna som var kodad som om den var skriven av en flicka visade sig vara felkodad och uteslöts därför ur materialet.
I snitt har jag funnit 9,5 makroteman per uppsats. Men antal teman per uppsats skiljer stort i flickornas och pojkarnas uppsatser. Medan flickorna uppehåller sig i snitt med 6,6 teman per uppsats betar pojkarna av 12,4 teman trots att deras uppsatser genomsnittligt är kortare än flickornas. Flickorna skriver alltså betydligt mer om varje makrotema innan de går över till ett annat.
Topplistor
Med hjälp av topplistor enligt tabellen nedan beskriver jag ca tre fjärde- delar av de 398 makroteman som tas upp i uppsatserna. I den gemen- samma topplistan har jag lagt ihop flickornas och pojkarnas antal text- partier som hänför sig till samma makrotema. Men eftersom pojkarna överlag använder så många fler makroteman än flickorna har jag multi- plicerat antal makroteman i flickornas uppsatser med koefficienten 1,88 (vilket motsvarar fördelningen) för att kunna väga samman dem och inte låta pojkarnas makroteman dominera i listan.
Tabell. De tio vanligaste makrotemana i elevuppsatser om ”Mina skolår” beskrivna som tio-i-topp-listor
Gemensam topplista Flickornas topplista Pojkarnas topplista
1. Vänner 1. Vänner 1. Vänner
2. Lärare 2. Lärare 2. Lärare
3. Skolämnen 3. Skolstarten 3. Skolämnen 4. Skolstarten 4. Skolämnen 4. Lek och fritid 5. Stadieövergångar 5. Stadieövergångar 5. Eleven – jag 6. Eleven – jag 6. Eleven – jag 6. Skolstarten 7. Lek och fritid 7. Ny klass 7. Stadieövergångar 8. Ny klass 7. Tankar inför
gymnasiet
8. Ny klass 9. Tankar inför
gymnasiet
9. Lek och fritid 9. Tankar inför gymnasiet
10. Skolans pedagogik 9. Skolans pedagogik 9. Skolans pedagogik Även betyg, prov, läxor, familj, mobbning samt skolmiljö och lokaler har tagits upp av flera elever, men dessa teman är inte så vanliga att de har kommit med på listorna. Saknas i tabellen gör även alla andra makro- teman som förekommer högst två gånger i det undersökta materialet.
I stort sett är flickornas och pojkarnas topplistor lika. På de två översta platserna finns samma teman hos både flickor och pojkar. Och alla teman som finns på den gemensamma listan finns också i både flickornas och pojkarnas. Några av dem har dock en annan ordning. Av dessa märks ’skolstarten’ som kommer på tredje plats på flickornas lista och på sjätte plats på pojkarnas. Här märks också ’lek och fritid’ som kommer på fjärde plats på pojkarnas lista men på delad niondeplats på flickornas.
Nedan redogör jag för topplistornas makroteman enligt den ordning som finns i den gemensamma listan. Varje makrotema illustreras med exempel från uppsatserna. Flickornas exempel är markerade med ”F” och pojkarnas med ”P”. Därefter kommer koden som uppsatsen har i data- basen. Sist finns även de andra sökbara variablerna trots att jag inte an- vänt dem i det här arbetet2. Alla uppsatser är anonymiserade redan i Skrivbanken, vilket innebär att namn på personer, orter, skolor m.m. är utbytta.