Lena Ekberg
3. Den specifika användningen av sån i SMG
Av genomgången ovan framgår att sån i SMG används i alla standard- svenskans betydelser av ordet. Här ska jag visa på ytterligare andra bety- delser (funktioner) som är specifika och/eller typiska för den varietet av ungdomsspråk som undersöks. För överskådlighetens skull har jag kate- goriserat de olika användningarna som semantiska (3.1), lexikala (3.2) respektive syntaktiska utvidgningar (3.3) i förhållande till standardsven- skan. Kategoriseringen fyller funktionen att fokusera på framträdande drag i SMG-användningarna, även om kategorierna överlappar (en se- mantiskt utvidgad användning kan också innebära en syntaktisk utvidg- ning etc.). Över huvud taget ska indelningen ses som tentativ i det att den återspeglar en första analys av materialet.
3.1. Den klassificerande betydelsen kvarstår i den
deiktiska användningen
Den grundläggande betydelsen hos sån – att jämföra två referenter i fråga om typ (se ovan) – är tydligast när sån används i en explicit jämförelse med en efterföljande som-sats:
(10) de e sån figur du vet för barn # så e de sån fågel som e gul (C41)
Men även när sån har deiktisk användning – dvs. pekar ut eller aktuali- serar en referent i talsituationen – kvarstår ofta den klassificerande bety- delsen. I exemplen nedan svarar sån ungefär mot ”(av) typ” (11) respek- tive ”typ av” (12). I exempel (12) framhävs den jämförande, klassificeran- de betydelsen genom att sån N föregås av samma, vilket inte är möjligt i standardsvenskan.
(11) de e bättre å köpa i en ee butik asså sån onoff (CNO)7
(12) å har du hört den låten dom har gjort samma sån låt till Alaya (C28)
En annan användning där den klassificerande betydelsen är framträdan- de är när sån används i en nominalfras som syftar framåt (jfr den konse- ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
kutiva användningen) genom att beteckna den typ av referent narration- en kommer att handla om. Sån förekommer här typiskt i en presente- ringskonstruktion. I (13) nedan använder informanten först presente- ringskonstruktionen för att introducera den nya referenten (en tjej), och upprepar sedan introduktionen (efter ett inskott) med en ny presente- ringskonstruktion, nu med attributivt sån (så var det en sån tjej). Nominal- frasen en sån tjej konstruerar här en kategori i vilken den nyss introduce- rade specifika referenten placeras in. En sån tjej blir framåtsyftande gen- om att den följande beskrivningen av referenten betecknas som giltig för kategorin ifråga (jfr C32:s sista yttrande).
(13) C32: de fanns en tjej i skolan du vet # vet du vi snacka om du vet om de vi snacka i dag # så var det en sån tjej asså hennes +.
C37: CHI!
C28: de e bra gjort # fortsätt så så får du en stor choklad av mej
C32: en tjej som hade byxorna ända hit # och jag kolla vet du e de röven eller
Ytterligare exempel på framåtsyftande sån med klassificerande betydelse ges i (14) och (15), där sån NP introducerar en typ av referent vars egen- skaper därefter successivt specificeras.
(14) C28: när jag var i bibl+ ee var det i banken i fredags så var det sån lite bebis sån asså du vet jag ville bara du vet så ta henne å krama en
(15) C37: va snackar ni om?
C32: de va sån man du vet jag vet inte va han va # han bara
snacka # om skolan å sånt # jag vet inte va # han bara så hipp hipp # alla ba så hurra hurra alla asså alla reagera bara när han sa hipp hipp
3.2. Sån används i stället för sån här/där
I utdraget nedan (16) används sån inte mindre än åtta gånger i syfte att aktualisera en referent som finns i (åtminstone) talarens minne. Standard- svenskan skulle i samtliga fall (där det är möjligt att använda sån) föredra konstruktionen sån här/där.
(16) C28: du ska jobba i sockerfabrik. C37: ja.
C28: du ska bada i socker # har du sett den filmen # om sån
C37: chokladfabrik? C41: jag tror de e+.
C28: chokladfabrik # sån gammal film (2)
C37: tecknad eller?
C28: nej de e sån journalfilm (3) # sån färgfilm (4) # ja # såna
fem kakor (5) å sen så xxx för å baka typ sån fastlag (6) sån godis (7) å sånt tänk dej asså xx sån socker (8) xxx
I vissa fall – sån chokladfabrik (1), sån fastlag (6) – markerar användningen av sån förmodligen en viss osäkerhet om själva beteckningen, i andra fall är beteckningen mer given, som i sån socker (8). I ytterligare andra fall är den klassificerande betydelsen framträdande, sån journalfilm (3), sån färgfilm (4), sån godis (7). I såna fem kakor (5) betecknar sån dock knappast vare sig osäkerhet om benämningen eller typ av referent. Jag återkommer till denna användning nedan.
3.3. Sån står på artikelns plats i nominalfrasen
I SMG-materialet finns det en mängd exempel på indefinita nominal- fraser utan obestämd artikel men med attributivt sån; jämför (16) ovan där obestämd artikel genomgående saknas. Andra exempel på kontexter med sån där obestämd artikel saknas är:
(17) som du e klar varför jag hade tagit sån pistol å skjutit alla # upp # ner (C28)
(18) C41: de e stranden va? C37: nä de e öken. C32: hä
C37: typ # ser du inte här # de e typ sån lit+ sån liten öken jag fattar inte. (Informanterna tittar i fotoalbum.)
(19) C41: så e de lite fjäril fattar du # så finns de sån e e typ tecknad figur nåt sånt # nej de e inte tecknad figur # de e sån figur du vet för barn # så e de sån fågel som e gul så jag
xxx
Användningen av sån i (17)-(19) kan tolkas så att pronomenet helt enkelt ersätter den obestämda artikeln. I (18) och (19) introducerar den indefini- ta nominalfrasen, tillsammans med presenteringskonstruktionen, en ny referent.8 Mellan (18) och (19) finns för övrigt en intressant skillnad be- ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
8 Jämför detta med de fall där sån NP inom ramen för presenteringskonstruktionen intro- ducerar en ny typ av referent (se ex. (13)-(15) ovan).
träffande ordningen mellan sån och typ. Huruvida denna indikerar också en betydelseskillnad låter jag tills vidare vara en öppen fråga.
Också i exempel (16), såna fem kakor, och (17), sån pistol, tycks den in- definita nominalfrasen introducera snarare än aktualisera en ny referent. I (18) indikerar dessutom ordningen mellan sån och räkneordet att prono- menet har en funktion som liknar den obestämda artikelns. Lite tillspet- sat skulle man kunna säga att såna i såna fem kakor fungerar som pluralens obestämda artikel. Jämför ena som i huvudsakligen talspråkliga varieteter av svenska utgör en plural motsvarighet till den obestämda artikeln (Del- sing 1993, s. 33).
Vidare finns det i SMG-materialet exempel på att sån används framför ett egennamn. Här har sån en användning som liknar den propriella ar- tikelns (ett pronomen eller en artikel som står framför ett egennamn).9
(20) CNO: jag gillar faktiskt sån Dajni Minore hennes nya platta C32: Danni Minogue # xxx inte Dajni Minogue.
Slutligen finns det exempel på att sån också kan stå på den bestämda ar- tikelns plats, nämligen i frasen sån värsta N. Jfr ordningsföljden mellan attributen i sån värsta brunkräm i (21) nedan.
(21) C28: hon e brunett nu # hon håller på så vet du vet sån korsett
C41: som vanligt
C28: ja # så # du vet hennes hud rätt så vitt typ ännu vitare än min
C41: håhå
C28: å så har hon målat du vet med sån värsta brunkräm över ansiktet.
Här tycks den klassificerande betydelsen hos sån vara mer eller mindre bortträngd, vilket jag antar sammanhänger med pronomenets position.
Gemensamt för de användningar där sån står på artikelplats tycks så- ledes vara att pronomenet är mindre klassificerande och mer gramma- tiskt än i övriga användningar. I en indefinit nominalfras, och inte sällan tillsammans med en presenteringskonstruktion, introducerar attributivt sån en ny referent. Hypotetiskt har sån den funktionen också när prono- menet används som bestämning till ett egennamn, och där detta refererar till en specifik person, inte en typ av person, som i (20) ovan.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
9 Se Delsing (1993, s. 54, 66 f.) beträffande förekomsten av den propriella artikeln i de skandinaviska språken.
4. Sammanfattning
Sån har en frekvent användning i SMG. I attributiv ställning förekommer pronomenet i samtliga de användningar som finns beskrivna i SAG. Där- till kommer ytterligare användningar som i semantiskt, lexikalt eller syn- taktiskt avseende är specifika för SMG. Sån tycks i deiktisk användning i högre grad än i standardsvenskan behålla den grundläggande klassi- ficerande betydelsen hos sådan (jfr samma sån låt; de va sån man du vet). Vidare ersätter sån ofta standardsvenskans sån där (jfr de e sån journal- film # sån färgfilm). Slutligen kan sån stå på artikelns plats i nominalfrasen och tycks framför allt kunna ersätta den obestämda artikeln (jfr jag hade tagit sån pistol; de e sån journalfilm). Sån kan sammanfattningsvis användas både för att beteckna (dvs. peka ut, aktualisera) en (typ av) referent och för att introducera en viss (typ av) referent.
I jämförelse med standardsvenskan har sån å ena sidan en mer klassi- ficerande betydelse – nämligen i vissa deiktiska användningar – å andra sidan en mer grammatisk funktion, nämligen när sån står på artikelns plats i nominalfrasen. Beträffande det senare fallet kan vi fråga oss om vi här bevittnar uppkomsten av en ny ”artikel”?
Även om vi förstås inte kan utesluta att en del av den rika an- vändningen av sån också är pleonastisk, ger det analyserade materialet således indikationer på att sån i SMG har utvecklat (eller håller på att ut- veckla) nya betydelser och funktioner i förhållande till standardsvenskan.
Litteratur
Bodén, Petra, under utgivning: ”Rosengårdssvensk” fonetik och fonologi. Kommer i: Nordlund. Institutionen för nordiska språk, Lunds universi- tet.
Delsing, Lars-Olof, 1993: The Internal Structure of Noun Phrases in the Scan- dinavian Languages. A Comparative Study. Department of Scandinavian Languages, University of Lund.
Kotsinas, Ulla-Britt, 1988: Rinkebysvenskan – en dialekt? I Linell, Per et al. (utg.), Svenskans beskrivning 16. Linköping: Universitetet i Linkö- ping. S. 264-278.
Kotsinas, Ulla-Britt, 1994: Ungdomsspråk. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Svensson, Gudrun, under arbete: Sanningsrelaterande modalpartiklar i ung-
domars talspråk.
Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan, Andersson, Erik, 1999: Svenska Akademi- ens grammatik. Stockholm: Norstedts Ordbok.