Walcott (1988) ifrågasätter om skolfolk kan se något nytt, när de bedri- ver etnografisk skolforskning. Först genomgår forskaren den obligato- riska skolgången, vilken kanske direkt åtföljs av utbildning till lärare, för att så småningom både såväl arbeta som forska i skolmiljö. Som jag tidigare påpekat finns det för- och nackdelar med denna erfarenhet. Ely (1994) menar att förtrogenhet med forskningsfältet inte utgör ett sär- skilt stort hinder, men kan ställa till problem om forskaren inte kan inta ett utifrånperspektiv på det välbekanta:
Vi är alltför förtrogna när vi "vet" svaren i förväg och när vi känner oss alltför närstående, alltför besvärade, alltför ointresserade eller alltför subjektiva för att undersöka situationen, eller när vi inser att personerna i
miljön inte kommer att acceptera oss i våra forskarroller. Vi är alltför förtrogna när vi inte kan göra det välbekanta obekant (Ely, 1994, s. 23). All slags forskning är behäftad med giltighets- och trovärdighets- problem. Vilka termer som används för att tydliggöra denna problema- tik är inte lika självklart. Jag har valt att använda termerna giltighet med vilket jag menar i vilken utsträckning som ställda frågor blivit be- svarade samt trovärdighet med vilket jag menar med vilken noggrann- het och säkerhet som ingående metoder har använts, för att därmed stärka giltigheten i framlagda resultat.
Att använda flera metoder och flera teorier, för att belysa formulera- de frågeställningar och aktuella fenomen ökar giltigheten i erhållna resultat (Patton, 1990). Båda aspekterna gäller i föreliggande studie. Undersökningen bör utsättas för kontroll under såväl insamling av data som utskrift och analys. Processen kring datainsamlingen, från urval till genomförandet av enkäter, intervjuer och videoinspelningar har redovi- sats. De i undersökningen ingående metoderna kompletterar varandra och bearbetningen och analysen har växt fram genom att svaren från frågeformulären, utsagorna från intervjuerna och videoobservationerna givit varandra näring. Genom att bearbetning och analys varit en stän- digt pågående process har kontinuerligt nya frågor och infallsvinklar blivit tydliga. Syftet har varit att resultatet ska visa på de mest troliga förklaringarna till olika företeelser och till det som ser ut att ske i skol- situationen.
I föreliggande studie finns subjektiva drag, vilket tidigare har be- skrivits ha såväl för- som nackdelar. Nya frågor har ställs under studi- ens gång, vilket får till följd att det blir svårt för någon annan att reka- pitulera samma studie. Eneroth (1984) hävdar att om en annan forskare genomför samma studie och gör nya upptäckter är det en fördel för stu- dien i fråga. Kvale (1997) menar att om trovärdighetskravet ställs för högt finns risk för att kreativitet och föränderlighet motverkas. Sanno- likt borde det vara så att en studie ska innehålla såväl trovärdighet som kreativitet. Att noga beskriva det teoretiska perspektivet, den egna för- förståelsen, det metodologiska förfarandet som lett fram till hur data analyserats är nödvändigt, för att någon annan ska kunna bedöma huru- vida redovisade resultat är sprungna ur ingående data. Ytterligare ett sätt att stärka studiens giltighet och trovärdighet är att låta undersök- ningspersonerna ta del av och ge synpunkter på olika utskrifter och
personalen har kunnat ge synpunkter på intervjuutskrifter och dels i samtal i samband med att ett urval av videosekvenser gemensamt stu- derades.
När det gäller videoinspelningar kan det finnas en risk för att video- materialet inte representerar alla de aktiviteter och situationer, som kan förekomma, då jag själv har gjort såväl urval av situationer att spela in som videosekvenser att analysera. Frågan om videoinspelningarnas representativitet har ställts till personalen. När personal har ansett att någon situation eller aktivitet under skoldagen inte blivit videofilmad har jag därför försökt att fånga denna situation under nästa besök. I samband med pedagogiska samtal kring videosekvenser har personalen kunnat bedöma mina egna iakttagelser, vilket varit en styrka för den fortsatta analysen.
Ännu ett sätt att öka trovärdigheten i resultatet är att använda med- bedömare. Detta förekommer i föreliggande studie vad beträffar kate- goriseringen i formella respektive informella kommunikationssituatio- ner samt i huruvida gestuella uttryck hos parterna var riktigt avlästa och transkriberade från min sida. Några inspelade kommunikationssituatio- ner från varje skola blev föremål för denna medbedömning. Medbedö- mare var tre personer med god kännedom om funktionshinder, kom- munikation samt teckenspråk. Jämförelse gjordes mellan den egna transkriptionen och medbedömarnas avläsning av de gestuella uttryck- en i motsvarande videosekvenser. Beräkningen gjordes sedan genom att räkna antalet felaktigt avlästa och transkriberade gestuella uttryck från min sida i förhållande till det totala antalet uttryck i den transkriberade sekvensen. Medbedömningen gjordes under två dagar. Överensstäm- melsen varierade mellan 75% och 100% med ett genomsnitt kring 94%. Eftersom överensstämmelsen var godtagbar har jag därefter själv ge- nomfört den fortsatta transkriptionen. I några fall har personal eller föräldrar senare verifierat min tolkning av huruvida ett specifikt uttryck varit riktigt avläst.
Det finns en önskan om nyttoperspektiv med den aktuella studien. Om resultaten visar sig ge kunskap och förståelse för det studerade fe- nomenet i en liknande situation utgör studien ett bidrag till pragmati- ken.
Den direkta återkopplingen i form av pedagogiska samtal, som skett i anslutning till varje skolbesök kan också ses som en slags praktisk "nytta" i det direkta skolarbetet med den enskilde eleven, även om dess effekter inte kunnat utvärderas.
Under studiens gång har jag insett betydelsen för läraren av att bli bekräftad som pedagog. Att ha någon att dela sina tankar och idéer med uppfattas som mycket värdefullt. Samtidigt har jag också genom skol- personalen förstått att pedagogiska och didaktiska samtal inom arbets- laget ges litet utrymme. Möjligen fordras en sammanhållande länk i form av någon person som kan hålla den pedagogiska debatten levande. Att andra inom fältet känner igen sig i gjorda beskrivningar kan ock- så stärka studiens giltighet och trovärdighet. Detta har blivit tydligt när kartläggningsstudiens resultat blivit kända för andra inom området (Anderson, 1998). Likartade förhållanden rådde för elever på andra platser i landet, vilket kan betraktas som ett belägg för någon form av generaliserbarhet av kartläggningsstudiens resultat.
Det finns en risk med att som forskare gå ut på fältet som deltagande observatör och under en lång period "leva i verksamheten" och därmed också knyta många och nära kontakter. Jag har under datainsamlingens slutfas blivit uppmärksam på denna fara och diskuterat dessa vansklig- heter med den aktuella personalen. Faran är att dessa erfarenheter på- verkat analysarbetet och de slutsatser som senare dragits, genom att vissa saker inte kunnat ses med distans. Det är viktigt att kontinuerligt gå tillbaka till uppsatta frågeställningar. Min ambition har varit att ständigt vara uppmärksam på min förförståelse av fältet och mitt aktiva deltagande under datainsamlingen i förhållande till tolkning av data. Detta har inte varit en helt enkel process. Hammersley och Atkinson (1995) talar om "reflexivity" och avser att forskaren under hela forsk- ningsprocessen måste vara medveten och tydliggöra gjorda val och handlingar under de olika faserna.
De etiska övervägandena har varit ständigt levande, för att minimera negativa effekter för undersökningsgruppen. Att bibehålla deltagarnas anonymitet har därför varit mycket angeläget. Det är också en balans- gång och ett ställningstagande vad beträffar hur kritisk man som forska- re kan vara i sin tolkning och redovisning av datamaterialet. Green och Dixon (1999) har beskrivit detta. Negativ information som alla känner till behöver inte rapporteras. Negativ information som inte alla känner till kan rapporteras och beskrivas. Positiv information som alla känner till behöver förstärkas. Positiv information som inte alla känner till kan beskrivas.
6
Enkät- och intervjustudien
I detta kapitel kommer studiens resultat att redovisas så som de fram- träder i enkäter till föräldrar och skolpersonal, intervjuer med skolper- sonal samt fältanteckningar. Inledningsvis kommer de nio eleverna att presenteras. Dessa porträtt görs inom ramen för Bronfenbrenners ut- vecklingsekologiska modell (1979, 1989, 1999). Eleverna kommer att presenteras i relation till individnivå (mikrosystem), gruppnivå (meso- system) och samverkansnivå (exosystem).
Presentationerna bygger på den information som enkäter och inter- vjuer givit och där citat från föräldrar (F) och personal (P) vävts in till- sammans med fältanteckningar Resultatet från enkäter och intervjuer kommer dessutom att redovisas övergripande för föräldrar och personal som grupp. Fältanteckningarna kommer att vävas in i anslutning till beskrivande text, men redovisas inte separat.