I kartläggningsstudien (Anderson, 1998) utgjordes undersökningsgrup- pen av 54 elever med hörselnedsättning inom särskolans undervisnings- former. Bland dessa elever använde 44% (24 elever) någon form av alternativt kommunikationssätt. I föreliggande studie ingår nio elever varav tre elever även ingick i kartläggningsstudien.
Nedan följer en figur som beskriver hur undersökningsgruppen i den aktuella studien kom till.
Figur 4. Undersökningsgruppens framväxt
I kartläggnings- studien ingår 43 klasslärare och 54 elever i den obli- gatoriska och frivilliga särsko- lan
Enligt lärarna kom- municerade 30 ele- ver huvudsakligen med tal. Dessa ele- ver återfinns ej i den aktuella studien Enligt lärarna kommunicerade 11 elever på en förspråklig nivå. Dessa elever återfinns ej i den aktuella studien
9 elever övergick till gymnasiesärskolan. Dessa elever åter- finns ej i den aktu- ella studien En lärare
tackade nej till deltagan- de i den aktu-
ella studien Från kartläggnings-studien återstår 3 elever och 2 lärare
I den aktuella studien ingår 9 elever, personal samt föräldrar
6 elever har till- kommit utifrån ställda kriterier
Kriterier för urval av elever har varit:
· Elev med hörselnedsättning eller som av annan orsak använder teck- enspråk eller tecken och samtidigt tal.
· Elev som kommunicerar på symbol/språklig nivå.
· Elev som får sin undervisning i särskolans obligatoriska undervis- ningsformer grundsärskola eller träningsskola.
· Elev som bor inom ett geografiskt avgränsat område, dvs. två län. En ytterligare gemensam nämnare, som gäller för sju av de nio eleverna är att dessa elever haft kontakt eller under pågående studie fått kontakt med Åsbackaskolans Resurscenter (ÅRC, numera Resurscenter Döv/ hörsel). Detta har dock inte varit ett kriterium för urval.
I begreppet ”purposeful sampling” innefattar Patton (1990) ett flertal strategier. Syftet är att välja så informationsrika fall att forskningsfrå- gan kan belysas genom studier av dessa fall. En strategi som är me- ningsfull är ”stratified purposeful sampling”. Syftet med detta urval är att ta till vara en stor variation snarare än att identifiera en gemensam kärna. Att utgå från en bestämd strategi kan vara användbart, för att lära sig något om vissa utvalda fall, utan att behöva generalisera till alla. En sådan strategi kan då vara att maximera variation genom lägesurval, dvs. skapa en så stor variation som möjligt vad beträffar relevanta fak- torer som, t.ex. ålder, bostadsort, socialgrupp, etc. Ovanstående urval har inte skett på detta medvetna sätt, dock föreligger en variation i och med att eleverna representerar olika åldrar, har olika individuella och miljömässiga förutsättningar samt finns inom ett område som omfattar ca 10 % av alla elever i särskolan i Sverige. Det urval jag gjort liknar mer det som Goetz och LeCompte (1984) benämner kriterierelaterat urval. Cohen och Manion (1994) använder termen "purposive samp- ling" och menar att forskaren väljer sin undersökningsgrupp utifrån bestämda kriterier. Fetterman (1998) använder termen "judgemental sampling", dvs. att de mest lämpade deltagarna väljs ut på grundval av undersökningens forskningsfrågor och att forskaren måste lita på sin egen bedömning i det fallet. Undersökningsgruppen i den aktuella stu- dien är förhållandevis liten och ger en möjlighet att gå på djupet och upptäcka intressanta skeenden i den interpersonella kommunikationen (Patton, 1990).
Ursprungligen tillfrågades nio klasslärare om deltagande i studien. Av dessa tackade en klasslärare direkt nej med motiveringen att det vid tillfället skulle störa arbetet i klassen alltför mycket. De återstående åtta klasslärarna tackade ja och uttryckte ett mycket positivt intresse av att delta och att den planerade studien genomfördes.
Föreliggande studie påbörjades i början av 1999. Efter vårterminens slut förändrades skolsituation för tre av eleverna, antingen genom byte av skolform, byte av undervisningsform eller byte av personal. En elev började gymnasiesärskolan påföljande hösttermin, varför datainsam- lingen i denna klass avslutades i och med vårterminens slut. Beträffan- de de två andra eleverna skedde förändringar inför höstterminens bör- jan, dels i form av byte av personal, såväl klasslärare som elevassistent dels i form av byte till en skola på en annan ort. Eftersom den nya per- sonalen visade intresse beslöt jag att fortsätta studien kring dessa två elever. Konsekvensen blev att videoobservationer vid dessa båda sko- lor, med nya gruppkonstellationer, genomfördes under nästkommande höst- och vårtermin. Personalen i dessa båda klasser har endast besvarat frågeformulär två, dvs. personalenkäten (se avsnitt. 6.4) och deltagit i pedagogiska diskussioner.
Eftersom datainsamlingen avslutades efter en termin vad gäller en elev tillfrågades ytterligare tre lärare om deltagande i studien. Dessa tackade efterhand nej av olika skäl.
Flertalet av de elever i regionen, som tillhör grundsärskolans mål- grupp och som är i behov av teckenspråk går sannolikt på Åsback- askolan8 eller i den regionala specialskolan för döva, vilket torde vara ett skäl till att endast en elev från grundsärskolan återfinns i studien. Självfallet kan det finnas enstaka andra elever som inte kommit till min kännedom men som uppfyller ställda kriterier.
Den vanligaste bemanningen i de aktuella undersökningsklasserna är en klasslärare samt en eller två elevassistenter eller en elevassistent och en fritidspedagog.
8 Åsbackaskolan är en statlig specialskola för elever med utvecklingsstörning och hörselska-
Nedan redovisas elever och personal i de i studien ingående klasserna.
Tabell 1. Elever och personal i studiens undersökningsklasser
Klass Antal elever i undersök- ningsgrup- pen Antal elever i gruppen (inklusive studerad elev) Antal lärare
i gruppen Antal ele-vassistenter och fri- tidspedago- ger i grup- pen Totalt antal personal i gruppen 1 Flicka 7 1 1 2 2 Pojke 4 1 2* 3 3 Pojke 6 1 1 2 4 Flicka 5 1 2 3 5 Pojke 9 2 2* 4 6 Flicka 9 1 2 3 7 Pojke Flicka 4 1 2 3 8 Pojke 8 3 3 6 Summa 9 52 11 15 26
*= en fritidspedagog och en elevassistent i klassen
5.2.1 Beskrivning av personal, skolor och verksamhet
Föreliggande studie handlar om elever och personal i åtta klasser i särskolan. Dessa klasser finns på åtta skolor i sju kommuner fördelade på två län. Alla klasserna är knutna till den kommunala skolan. Tre av klasserna finns i separata byggnader för särskolans elever, de övriga fem klasserna är lokalmässigt integrerade i grundskolan. Samverkan med grundskolan kan bestå av gemensamt arbetslag, elevens val, ge- mensamma lektioner i vissa ämnen eller friluftsdagar. På några skolor
har särskolan funnits med från början medan på andra skolor har särskolans klasser tillkommit i samband med särskolans kommunalise- ring. En del skolor har funnit former för samverkan mellan skolformer- na medan andra är på väg. Alla klasslärare, förutom en, är speciallärare eller specialpedagog. Två av lärarna har dessutom ytterligare påbygg- nadsutbildning inom hörsel respektive tal och språk. Klasslärarna har arbetat inom särskolan mellan ett och trettio år samt varit klasslärare för de i studien ingående eleverna mellan ett och fem år.
En vanlig skoldag börjar oftast med en samling där dagens aktivite- ter gås igenom. Därefter följer individuella arbetspass, där varje elev arbetar med sina uppgifter eller så har hela klassen eller delar av klas- sen något övningsämne såsom slöjd, idrott, bad, hemkunskap, estetisk verksamhet eller musik. Efter detta följer i allmänheten fruktstund och rast, varefter samma arbetspass fortsätter eller ett nytt ämne tar vid. Mitt på dagen äter barnen lunch. En klass äter i sitt klassrum, medan övriga klasser går till skolmatsalen i samma byggnad eller i en närlig- gande byggnad. Efter lunch är eleverna ute på rast och därefter följer eftermiddagens aktiviteter som kan vara individuella eller gemensam- ma och innehåller något ämne eller undervisningsområde enligt kurs- planen. På eftermiddagen skriver lärare eller elevassistent i elevernas kontaktböcker eller dokumenterar med hjälp av bilder, tillsammans med en elev, dagens aktiviteter i elevens dagbok eller veckopärm. Des- sa böcker är ett sätt att berätta om elevens skoldag för föräldrarna. För- äldrarna skriver eller dokumenterar på motsvarande sätt. Skoldagen avslutas oftast med en kortare samling i syfte att rekapitulera dagens aktiviteter och händelser. Vid några skolbesök var utflykter inplanera- de. Jag följde då med på dessa. Några av klasserna slutade alltid dagen vid samma tid, medan i andra klasser varierande sluttiden. Efter skol- dagens slut gick sju av eleverna till fritidsverksamhet medan två åkte direkt till hemmet.