Steg 2 – urval av situationer för transkription och

När video används som undersökningsinstrument i en studie krävs åt- skilliga genomgångar av videomaterialet i sin helhet (Björck-Åkesson, 1992; Brodin, 1991; Preisler, 1993; Tvingstedt, 1993; Heiling 1993; Ahlström m.fl., 1999; Havung, 2000; Månsson, 2000; Ahlström, 2000; Lindahl, 2002). Granskning av videomaterialet har som tidigare påpe- kats haft olika syften och varit en fortlöpande process under hela data- insamlingsperioden och skett parallellt med bearbetningen av övrigt datamaterial.

Nästa moment i analysen bestod i att sortera bort sekvenser av sämre teknisk kvalité, aktiviteter/situationer som avbröts av någon anledning varför kommunikationen mellan parterna därmed inte fick något natur- ligt slut, samt sekvenser där inte någon kommunikation förekom. Ana- lysen bestod därefter i att göra ett urval av det videomaterial som nu återstod. Följande principer för val av videosekvenser för transkription har följts:

· Att välja vilken form av situation som förekommer.

· Att få exempel på om kommunikationssituationen i huvudsak är formell eller informell.

· Att identifiera hela samspelssituationer, dvs. det ska finnas en natur- lig början och ett naturligt slut.

· Att välja ut olika situationer för att få en så stor bredd som möjligt av det kommunikativa samspelet.

· Att välja situationer där något kommunikativt intressant händer. · Att det ska vara möjligt att beskriva det kommunikativa samspelet

mellan ingående parter.

En avgränsning är nödvändig att göra, då den totala videoinspelade materialet är omfattande. Videobanden innehåller sannolikt andra situ- ationer som också skulle kunna ha valts för transkription och mikro- analys. Om tveksamheter uppstod under tolkningsarbetet kunde en

komplettering göras med andra eventuella sekvenser. Detta har jag dock inte bedömt som nödvändigt.

Nedanstående tabell (3) beskriver den totalt inspelade tiden, den tid som valts för transkription samt de kommunikationssituationer som mikroanalyserats med avseende på tid i relation till varje klass. Tabel- len visar dock variationer som fordrar en kommentar. Klass ett inne- fattar den elev som videofilmades enbart en termin. Klass tre innefattar den elev som går i grundsärskola, där undervisningen är utformad på annat sätt jämfört med i träningsskolan. Klass fem innefattar den elev som bytte skolform, vilket innebar videobservation på två olika skolor. I klass sju går två av eleverna.

Totalt har 194 sekvenser transkriberats (8 tim 39 min), varav 133 har mikroanalyserats (6 tim 54 min). En del sekvenser valdes således bort för vidare detaljerad analys, därför att analysen under denna fas visade att dessa inte tillförde ytterligare information. Videomaterialet är fortfa- rande av den omfattning att det överstiger den reduktion, om en åtton- del, som Thorén (i Ahlström, 2000) kommit fram till utan att represen- tativitet förloras. I föreliggande videomaterial har ungefär 20% av det totala materialet mikroanalyserats.

Avsikten initialt var att göra den primära indelningen av kommuni- kationssituationer utifrån om den var formell respektive informell. Efter ett antal transkriptioner visade sig denna indelning inte vara fullt så enkel. Situationerna var inte alltid renodlat formella eller informella, därför tillfördes ytterligare en kategori som innebar att en kommunika- tionssekvens inledningsvis kunde vara formell men övergå till att vara informell eller tvärtom. Formella och planerade samtal innehöll även informella samtal. Det var inte ovanligt att eleverna under formella samtal initierade spontankommunikation, vilket medförde att sekvensen betraktades som formell med informella samtalsinslag. Eleven kunde, t.ex. associera till något som de vuxna eller kamraterna sade, vilket ledde till att ömsesidig spontankommunikation fortlöpte innan den vuxne manade till ordning igen. Gränserna är många gånger flytande och svåra att dra. Det förekommer också att informella samtal får for- mella inslag och sekvensen betraktas då som informell med formella samtalsdrag. I den fortsatta detaljerade analysen gjordes senare några justeringar mellan de olika kategorierna, dvs. några kommunikations- situationer bytte plats.

Tabell 3. Videoregistrering med avseende på total, transkriberad samt mikroanalyserad tid

Klass Total inspelad Tid

Transkriberad

tid _{Informell Formell Formell}Mikroanalyserade situationer/tid Informell Klass 1 1 tim 38 min 35 min 4 min 13 min 13 min

(30/35 min) Klass 2 5 tim 12 min 1 tim 3 min 26 min 11 min 10 min

(47/63 min) Klass 3 4 tim 34 min 42 min 14 min 11 min 9 min

(34/42 min) Klass 4 5 tim 30 min 1 tim 12 min 21 min 27 min 14 min

(62/72 min) Klass 5A* 2 tim 11 min 33 min 7 min 21 min

(28/33 min) Klass 5B* 3 tim 25 min 58 min 25 min 4 min 17 min

(46/58 min) Klass 6 4 tim 15 min 1 tim 35 min 13 min 5 min

(53/60 min) Klass 7 4 tim 29 min 1 tim 45 min 30 min 22 min 22 min

(74/105 min) Klass 8 4 tim 33 min 51 min 23 min 6 min 11 min

(40/51 min) Totalt 34 tim 27 min 8 tim 39 min 3 tim 1 tim 2 tim

5 min 47 min 2 min **

* = Omfattar den elev som efter första terminen började i en annan skola och avser de två olika klasser där videoregistrering ägde rum. ** = Totalt 6 tim 54 min, dvs. 414/ 519 min av det transkriberade video- materialet har mikroanalyserats.

Mikroanalysen visade att de informella kommunikationssituationerna utgjorde merparten av den analyserade tiden medan de formella och formellt informella situationerna utgjorde ungefär en tredjedel vardera av tiden, vilket framgår av ovanstående tabell. De informellt formella situationerna utgjorde i tid endast en liten andel. För enskilda barn fö- rekommer också variationer. För en elev har 14 sekvenser om totalt 1

timma mikroanalyserats, varav tio kategoriserats som informella, två som formella och två som formellt informella. För en annan elev har 18 sekvenser om totalt 1 timma och 12 minuter mikroanalyserats, varav sex sekvenser kategoriserats som informella, sex som formella och sex som formellt informella. Detta skulle kunna tyda på att den första ele- ven verkar vara mer motiverad att kommunicera i informella situatio- ner, medan det för den andra elevens del inte verkar spela så stor roll med situationen i sig.