Gruppintervjuundersökningen

Vid gruppintervjuerna kom deltagarna från samma studentgrupp som deltog i den första enkätundersökningen. Studenterna var indelade i fyra grupper med fem till sju studenter i varje grupp. Ett par av de studenter som var med vid enkätundersökningen var förhindrade att vara med när gruppintervjuerna genomfördes men i gengäld tillkom vid gruppintervjuerna ett par studenter som inte hade närvarat vid enkätundersökningen.

Vid gruppintervjuerna, som genomfördes tre veckor efter den första enkätundersökningen, fick deltagarna inledningsvis, som återkoppling på enkätundersökningen, en kortfattad redovisning av resultaten från denna.

Därefter ställde jag några frågor som var en direkt uppföljning av hur studenterna hade svarat i enkäten. Avslutningsvis var det fritt fram för deltagarna att diskutera valfria frågor med relevans för den övergripande frågeställningen som alltså var vilka lärandemål som studenterna bedömde som viktiga för utbildningen i musikproduktion.

Inför gruppintervjuerna hade jag alltså förberett ett antal uppföljnings-frågor med utgångspunkt från enkätundersökningen. Flera av uppföljnings-frågorna handlade om anställningsbarhet som: Var ser ni er själva på arbets-marknaden om några år? Hur skapar man ett kontaktnät? Eller: Vad ger jobb: personlig stil eller generella kunskaper? Under gruppintervjuerna använde jag mina förberedda frågor i varierande utsträckning. I en av grupperna var flera studenter mycket diskussionsvilliga och där avstod jag nästan helt från att styra samtalet med mina förberedda frågor utan lät studenterna diskutera ganska fritt. Däremot avbröt jag ibland med spontana frågor när jag ville någon särskild tankegång skulle uttryckas tydligare. I tre grupper flöt samtalet bra och jag fick intressanta kommentarer, synpunkter och åsikter från studenterna. I en av grupperna lyckades jag inte få igång något samtal alls av intresse för den här studien. I den gruppen lyssnade studenterna på min enkätredovisning men sedan ville studenterna gå på lunch istället för att diskutera. De övriga tre gruppintervjuerna varade vardera i ca 30 minuter. Intervjuerna spelades in på minidisk.

Analysen av materialet inleddes med att jag i ljudredigeringsprogrammet Adobe Audition lyssnade igenom intervjuerna, gjorde markeringar och anteckningar om vilka avsnitt som var intressanta och relevanta mot bakgrund av studiens syfte. Därefter transkriberade jag ljudfilerna till utskriven text. Under denna process pendlade jag mellan att lyssna på inspelningarna, läsa intervjuutskrifterna och skriva nya texter där jag koncentrerade och sammanfatta långa uttalanden och långa meningar så långt som möjligt utan att innebörden förändrades.

Vid analysen av gruppintervjuerna följde jag en likartad procedur som vid analysen av enkätundersökningen, med den skillnaden att analysmatrisen som användes var anpassad till det aktuella datamaterialet med följande åtta variabelvärden som var direkt hämtade ur materialet:

• Anställningsformer

• Hur man skaffar sig ett kontaktnät

• Framtida arbete

• Personlig stil eller generella kunskaper

• Social kompetens

• Vad man ska kunna efter utbildningen

• Värdet av en examen

• Övergripande uppfattningar om lärande

När studenter som deltog i gruppintervjuundersökningen citeras i resultat-redovisningen namnges studenterna inte.

Som en konsekvens av att det inte var möjligt att använda samma datamatris till gruppintervjuanalysen som vid analysen av enkätsvaren genomförde jag ytterligare ett analyssteg genom att omarbeta de nio ämnes-innehållskategorierna från enkätundersökningarna och

gruppintervju-undersökningens åtta teman till sju nya sammanfattande underrubriker för ämnesinnehåll:

• Musikinspelning och ljudteknik

• Analytisk lyssningsstrategi

• Egen musikalisk utveckling

• Pedagogiskt förhållningssätt

• Kreativitet och eget skapande

• Entreprenörs- och omvärldskunskap

• Personlig stil och social kompetens

Dessa underrubriker utgör strukturen i redovisningen av ämnesinnehållet från enkät- och gruppintervjuundersökningarna.

I nästa textavsnitt redovisas resultat från enkät- och gruppintervju-undersökningarna. Efter den inledande kvantitativa beskrivningen av hur studenterna svarade i enkäterna med anknytning till olika typer av lärandemål kommer ett längre avsnitt med redovisning av ämnesinnehåll som studenterna beskrev i enkäterna och diskuterade under grupp-intervjuerna. Sedan följer redovisning av hur studenterna tog upp anställningsbarhet i sina enkätsvar samt hur frågor om anställningsbarhet diskuterades under gruppintervjuerna. Därefter refereras en gruppintervju-diskussion där studenterna framförde kritiska åsikter med pedagogisk relevans kring den egna utbildningen. Resultatavsnittet avslutas med en sammanfattning.

5.2 Resultat

Under analysarbetet gick merparten av svaren från studentenkäterna att analysera i enlighet med de lärandemålsrubriker som är anges i högskole-förordningens examensordning: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga och värderingsförmåga och förhållningssätt. Studenterna beskrev, i såväl enkäterna som gruppintervjuerna, olika typer av ämnesinnehåll. Många studenter tog också upp frågor om anställningsbarhet.

Den språkliga kvalitén skiftar i enkätsvaren vilket gör att det finns osäkerhet i tolkningen av vissa svar. Många studenter uttryckte sig mycket tydligt och med ett välutvecklat språk i fullständiga meningar medan några lämnade enkätsvar som var otydliga. Två svar i vardera enkätgruppen var mycket kortfattade eller ofullständiga. Exempel på sådana enkätsvar är ”vet ej” och ”kunna ganska mycket om allt”. I den första enkätgruppen var det två studenter och i den andra gruppen fyra studenter som endast lämnade ett eller två svar och alltså avstod från att fullständigt besvara enkäten. Eftersom svar som dessa inte går att tolka som något särskilt slags lärandemål eller ämnesinnehåll redovisas de här ej i klartext utan räknas som internt bortfall.

I den följande redovisningen är den procentuella fördelningen beräknad med utgångspunkt från antalen lämnade tolkningsbara enkätsvar, 61 svar från den första enkätgruppen och 69 svar från den andra enkätgruppen. En viktig anmärkning är dock, med anledning av de ofullständiga enkätsvaren, att några studenter uppfattade det som svårt att besvara enkäten eller att de av andra skäl valde att svara ofullständigt.

I studentundersökningens enkäter handlade 20 svar (33 %) från den första enkätgruppen och 18 svar (26 %) från den andra enkätgruppen om olika former av kunskap och förståelse. Det vanligaste i dessa svar var att studenterna ville ha ljudteknisk kunskap som exempelvis hur den tekniska utrustningen i musikstudio fungerar eller kunskap om mjukvaror för musikproduktion. I många enkätsvar svarade studenterna att de vill nå kunskap om och förståelse för olika aspekter rörande musikproduktion.

Några svar var mycket breda och handlade på ett övergripande plan om förståelse för hur en musikproduktion utförs från början till slut. I andra svar redovisades önskemål om att ha kunskap nog för att kunna arbeta med musikproduktion och ljudproduktion i professionella sammanhang. Vissa svar var mer avgränsade som till exempel önskemål om specifika musikteoretiska kunskaper. När studenterna använde begreppet förståelse i sina svar var innehållet oftast väl avgränsat. Flera svar med begreppet förståelse kan dock uppfattas mer som ett uttryck för personliga intressen och behov än en genomreflekterad analys av vad som är det viktigaste att lära sig under en utbildning i musikproduktion. Exempel sådana svar är när det finns önskemål om förståelse för musik eller om att förstå musikteori.

Flest enkätsvar handlade om olika färdigheter och förmågor som studenterna svarade att de ville få under sin utbildning i musikproduktion.

Från den första enkätgruppen var det 25 svar (41 %) och från den andra enkätgruppen 33 svar (48 %) som jag tolkade som färdighet och förmåga.

Sammanlagt, i både grupperna, var det något fler svar som beskrev förmågor än svar som tog upp färdigheter men min bedömning är att den semantiska skillnaden mellan begreppen färdighet och förmåga är så liten att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån denna skillnad. I flera svar uttryckte studenterna att de ville ha färdighet och förmåga att yrkesmässigt kunna arbeta med musikproduktion. Svaren handlade om att få erfarenhet och säkerhet inom olika musikproduktionssammanhang och förmåga att kunna försörja sig i yrket. Det fanns också studentsvar som pekade på en önskan om bred kompetens och anpassningsbarhet, till exempel en student som svarade att han ville kunna arbeta i vilken studio som helst och med vilket musikproduktionsprogram som helst. Flera studenter svarade på liknande sätt med att de ville att utbildningen resulterar i färdighet och förmåga att genomföra musikproduktioner från idé fram till färdig produktion med allt vad det kan innebära. I flera enkätsvar uttryckte studenterna önskemål om att nå en personlig utveckling i form av nya eller utvecklade färdigheter och förmågor. Flera studenter tog i sina svar upp olika förmågor kopplade till sin

egen musikaliska utveckling som till exempel önskemål om att utveckla sin rytmiska förmåga. Andra beskrev önskemål om att utveckla analytiska förmågor som till exempel förmåga att analysera andras musikproduktioner.

Få enkätsvar tolkades direkt som värderingsförmåga och förhållningssätt.

I samband med analysarbetet omtolkade jag dock några svar som jag initialt hade uppfattat som kunskap och förståelse eller färdighet och förmåga. Efter omtolkningen kom 7 enkätsvar (11 %) från den första enkätgruppen och 9 svar (13 %) från den andra enkätgruppen att rymmas under denna rubrik. De svar som tydligt gick att tolka in som värderingsförmåga och förhållningssätt handlade till exempel om önskemål om att utbildningen resulterar i ökad respekt för andras musiksmak och musikuppfattning och sådant som att kunna se svagheter samt starka sidor hos en musikproduktion med särskild vikt på att vikt på att hitta personligheten hos en sångare eller sångerska.

Vissa av studentundersökningens enkätsvar var på grund av sin utformning svåra att tolka in i de aktuella lärandemålskategorierna. Ett exempel på ett sådant svar är:

Teknisk kunskap gällande inspelning i studio. Gärna kompletterat med mixningsteori. Kort sagt att bemästra en stor (så väl som liten) studio och kunna producera en produktion.

De första två meningarna i detta svar beskriver kunskap och förståelse men den sista meningen beskriver snarare en förmåga eller färdighet. Just det här exemplet valde jag att klassificera som kunskap och förståelse eftersom min tolkning är att den sista meningen är en förklaring till vad kunskapen ska användas till. En annan möjlighet att komma runt sådana här tolknings-problem kan vara att klassa de två första meningarna som kunskap och förståelse och den sista meningen som förmåga och färdighet. Mot bakgrund av hur enkätfrågan var formulerad är det, enligt min uppfattning, fullt rimligt att vissa svar hänger mellan kategorierna. Det är orimligt att anta att de deltagande studenterna i sitt språkbruk är helt klara över skillnader i betydelse mellan de olika begrepp som används för att beskriva lärandemål och det är heller inte rimligt att alla lägger samma betydelse i begreppen.

Sammanlagt 18 enkätsvar, nio (15 %) från den första enkätgruppen och även nio svar (13 %) från den andra enkätgruppen var inte möjliga att i analysen bedöma som vare sig kunskap och förståelse, färdighet och förmåga eller värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessa svar, som klassades som övrigt, hade gemensamt att de var kortfattade och i flera fall ofullständiga. Bland dessa svar var det många, sex svar första enkätgruppen och ett svar i den andra enkätgruppen som på olika sätt uttryckte önskemål om att utbildningen leder till yrkesmässiga kontakter.

Ungefär hälften av studenterna i enkätundersökningen lämnade svar där musik ingick som ämnesinnehåll. Det näst vanligaste ämnesinnehållet i enkätsvaren hade teknisk inriktning med fokus på musikinspelning och

ljudteknik. Annat ämnesinnehåll var kreativitet, personlig utveckling och olika former av branschkunskap. Många studenter anknöt också i sina svar till frågor om anställningsbarhet. Flera studenters enkätsvar var innehålls-mässigt breda med olika slags ämnesinnehåll.

I enkätsvaren var det vissa studenter som framförde önskemål om att bli inskolade i en tradition och sedan arbeta inom denna och möjligen utveckla såväl sig själva som traditionen i sig. Det fanns andra studenter som genom sina svar visade att de snarare ville lära sig verktyg och metoder för att kunna uttrycka sig i musiken eller genomföra musikproduktioner med utgångspunkt från sig själva. Studenterna redovisade alltså i detta avseende olika mål med sina studier.

I en undersökning som denna är det möjligt att olika studenter lyfter fram olika slags ämnesinnehåll beroende på vilken personlig målsättning de har med sina studier. Dessutom var frågan som studenterna fick i enkäterna personligt ställd: Vad anser du är de tre viktigaste saker/förmågor/kunskaper (learning outcomes) som du vill ha med dig när du är klar med din utbildning i musikproduktion? Därför det orimligt att tolka studenternas svar som genomtänkta uppfattningar om vilket ämnesinnehåll som bör ingå i en musikproduktionsutbildning.