Pedagogik och ledarskap

En återkommande uppfattning bland deltagarna i delstudien var att musikproducenter och lärare i musikproduktion bör ha förmåga att samarbeta med andra. Ofta benämndes detta av undersökningsdeltagarna som pedagogisk eller psykologisk förmåga, ledaregenskaper eller social kompetens. Och ”att kunna ta folk”, som en av lärarna uttryckte det, menade flera av undersökningsdeltagare är den absolut viktigaste egenskapen en musikproducent eller lärare i musikproduktion behöver ha för yrkesmässig framgång.

Flera av intervjupersonerna menade att en musikproducent ska tycka om att vara en ledare och inte vara rädd för att fatta beslut. Detta ledarskap bör styras av en övergripande musikalisk vision, alltså av vad man konstnärligt vill åstadkomma. Musikproducenten Niklas menade att det är viktigt att en producent i sitt ledarskap har förmåga att skapa en särskild atmosfär för ett projekt. För att kunna lyckas med det behöver man ha ledarskapskompetens.

Niklas: Det är definitivt en ledarskapsgrej! Det är ju många ”kids” nu som tror att det handlar om att: Äh, va fan jag gör ett ”sjyst beat” [Niklas nickar och ler ironiskt] ”Nu är jag producent!”… Nej! För har du inte den

övergripande visionen och leder projektet, då blir det ingen skiva. Det spelar ingen roll hur ”coola” baskaggar man väljer.

Niklas tog också upp social kompetens som en mycket viktig kompetens och något som han ansåg måste ingå som väsentlig del i en musikproducent-utbildning.

Niklas: Något som jag har propagerat för på en högskoleutbildning i musikproduktion som jag brukar gästföreläsa vid, men som dom inte riktigt förstår från ledarhåll vid skolan, är en kurs i social kompetens. Det är fan i mig lika viktigt att kunna ta en person på rätt sätt i olika sammanhang som att kunna skapa ett bra sound.

Men Niklas menade också att den sociala kompetensen behövs i långt fler situationer än det konkreta musikaliska produktionsarbetet.

Niklas: Man måste kunna greja gig [arbetsuppdrag] på krogen. Jag menar nu gör vi inte det så mycket för vi har för mycket att göra men när vi har lågperioder, jag och min musikproducentpartner, då brukar jag gå ut på krogen för att ställa mig i baren där jag snackar med skivbolagsfolk eller artister… Det handlar om att lobba! Och helt plötsligt är det någon som säger: Åh vi är precis klara med vår inspelning, kan ni mixa den? Och då bara att svara: Ja, det kan vi! Och det där tycker jag, den sociala kompetensen och fantasin tycker jag måste finnas med i en musikproducentutbildning.

Riktigt hur Niklas tänkte sig att en kurs skulle se ut i social kompetens kunde han inte beskriva men underströk samtidigt hur viktig sådan kompetens är för musikproducenter, detta inte minst sett ur ett anställbarhetsperspektiv.

För ljudteknikern och musikproducenten Olof är det han kallar den psykologiska biten en mycket viktig sida av musikproduktion. Han menade att med rätt pedagogisk strategi, något han själv kallar kontrollrums-psykologi, kan man som producent lyfta fram det bästa hos de musiker och artister som deltar i en produktion. Han var också kritisk till att man i musikproduktionsutbildningar, enligt hans uppfattning, undervärderar de psykologiska aspekterna. Men samtidigt var han, trots att han själv har erfarenhet som gästlärare vid olika högre utbildningar i musikproduktion och ljudteknik, mycket osäker på hur sådan utbildning ska utformas. För egen del menade Olof att det var mycket i sin sociala kompetens som han såg förklaringen till sina yrkesmässiga framgångar.

Olof: Jag funkar ganska bra att jobba med människor i studio. Jag är sån att jag inte tar jättemycket plats till att börja med utan jag försöker hitta en plats i miljön där det funkar bra.

Även Musikproducenten Martin lyfte fram social kompetens som något viktigt.

Martin: Om du ska vara producent då handlar det mer om att ha social kapacitet, att kunna umgås och prata med folk.

Martin gjorde en åtskillnad på om man som producent själv leder det konkreta produktionsarbetet eller om man mer som en beställare delegerar ut delar av en produktion till andra kolleger.

Martin: Men det viktigaste av allt tror jag är social kompetens, oavsett vilken business man håller på med. Och kunna sälja, men det tycker jag själv att jag är dålig på.

När jag frågade Martin om vad som är hans starka sidor som producent resonerade han en stund om olika egenskaper som blivit något av hans varumärke men landade i att han försöker att inta en ödmjuk attityd till musiken.

Martin: Jag jobbar väldigt snabbt, jag är väldigt musikaliskt snabb. Jag har en del uppdragsgivare som ringer ibland med kort varsel och säger: Jag måste ha det här klart på lördag, och då hinner jag ofta göra det. Därför ringer dom på mig eftersom jag är så snabb. Jag plockar grejer snabbt, jag får ner dom snabbt, jag spelar in snabbt. Och jag kan spela lite av varje, är allround.

J-O: Du passar in i olika stilar och genrer?

Martin: Precis! Och det får mig också att inte tycka att någonting är förmer än någonting annat utan jag tror att musik för mig det är i grunden en bra melodi och ett bra komp punkt slut. Och det spelar inte roll vilken musik det är.

Musikproducenten Petter hade en klar uppfattning om vad han ansåg vara en musikproducents viktigaste uppgift.

Petter: En producents viktigaste uppgift är att se till att ha en bra idé från början och fimpa alla dåliga.

För att kunna lyckas med detta menade Petter att musikproducenter som ledare måste ta ansvar och även avbryta en pågående produktion om resultatet inte blir bra. Han berättade om en skivproduktion med internationella artister som han tvingades avbryta.

Petter: Vi spelade in i två dagar men sedan bröt jag och sa att det inte var någon idé att fortsätta. Så musikerna fick åka hem igen. Sedan spelade vi in på nytt några månader senare och då blev det jättebra.

För att lyckas med sina produktioner menade Petter att han måste få de musiker han arbetar med att känna förtroende för honom.

Petter: Det är ju förtroendet! Om man sitter utanför i kontrollrummet och om inte musikerna där inne i studion litar på mig eller att jag kanske börjar tappa koncentrationen och inte är med, då blir det svårt att återställa förtroendet.

Petter jämförde musikproduktion med instrumentalundervisning och menade att det finns stora likheter mellan hur han brukar agera som musikproducent och hur han som musiklärare kunde kommunicera med en elev.

Petter: Man måste vara pedagogisk. Till vissa musiker kan man säga exakt vad man tycker, som man kan göra till vissa elever, men ofta gäller det ju att ha det där flödet och då kan det vara att man går in på just någon detalj… / /… mycket tycker jag att det är psykologi. Säger man ett ord för mycket så börjar dom gråta, eller går hem, spelar dåligt direkt.

Musikproducenten Niklas betonade att en producent tjänar på att ha en viljestark personlighet men också på att vara ödmjuk.

Niklas: I en producentutbildning är det musikaliska otroligt viktigt men det sociala och det personliga är lika viktigt. För dom som är riktigt bra producenter… dom driver sig framåt, dom lär sig… Dom vet att produktion handlar om jädra mycket fantasi och att lita till sin egen smak.

J-O: Men till en utbildning, vilken slags studenter tycker du man ska leta efter? Människor som vågar lita på sin egen förmåga, som vågar lita på sig själva?

Niklas: Ja, och ödmjuka, att man som musikproducent är ödmjuk över situationen. För man ska jobba med människor som är otroligt egocentrerade, alltså artister och musiker. Och det måste dom vara. Det innebär inte att dom måste vara otrevliga eller att dom inte har någon medkänsla. Men artister måste vara fokuserade på sig själva. En artist måste kunna driva en intervju, komma ut och säga: Jag är popstjärna! Annars kommer dom inte att lyckas som artister.

J-O: Samma sak som med idrottsmän att om de inte tror att de kan hoppa över ribban så gör de inte det…

Niklas: Nej eller hur, det sitter ju i skallen liksom… Och då behövs det ödmjukhet för att kunna hantera framgångsrika artister.

Men Niklas menade också att även musikproducenter kan tjäna på att vara egocentrerade men att det beror helt på i vilken situation eller sammanhang som en produktion genomförs. Ibland är musikproducentens uppgift helt att stödja en artist och det är artisten och dennes ”sound” som är det viktigaste.

Men ibland är producenten viktigast och artisten, som pryder skivomslaget, är mer ett verktyg eller en kanal för producenten att nå ut med sin musik och i sådana fall kan det vara rätt av producenten att vara egocentrerad och fokuserad som en artist. Att vara fokuserad och centrerad på sig själv och sitt skapande innebär dock inte att producenten eller artisten är en diva eller på något sätt jobbig att arbeta tillsammans med. Tvärtom, menade Niklas, så får arbetsprocessen en skjuts av att producenter och andra medverkande är fokuserade. Niklas nämnde i detta sammanhang den svenske musik-producenten och kompositören Max Martin som exempel på en producent som snarare kan ses som en artist. Max Martin har haft stora internationella framgångar när han komponerat och producerat musik för artister som

Backstreet Boys och Britney Spears. Han har flera gånger blivit utsedd till Songwriter of the Year av den amerikanska upphovsrättsorganisationen ASCAP (NE, 2009). Niklas menade att publiken nog ofta inte förstår hur avgörande viktigt Max Martins bidrag, som både musikproducent och upphovsman, har varit till att flera olika internationella artister nått kommersiella framgångar med sina skivproduktioner.

Även lärarna i musikproduktion tog upp frågor om ledarskap, pedagogik och personlighet inklusive social kompetens men ofta utifrån ett lite annat perspektiv. Eftersom musikproduktion jämfört med andra musikämnen är ett nytt ämne menade flera av lärarna under intervjuerna att det är svårt att dra gränser för ämnesinnehållet i musikproduktion. Ytterligare en aspekt som påverkar förutsättningarna för ämnet är att teknisk utrustning, som data-program och liknande, ständigt utvecklas och förändras. De intervjuade lärarna saknade dessutom ämnesspecifik relevant utbildning i musik-produktion och de hade heller inte i sin undervisning tillgång till utprovade läromedel på liknande sätt som är vanligt i skolan. Därför handlade många av deras tankar kring ämnet om deras eget ledarskap, deras pedagogik och inte minst deras egna personliga förutsättningar.

Filip, musiklärare på en kommunal gymnasieskola, menade att ämnet musikproduktion ställer helt andra krav på honom och hans kolleger jämfört med andra musikämnen. Under sin musikhögskoleutbildning hade Filip en kortare kurs i musikdata. Men den kursen var inte alls tillräcklig.

Filip: Kursen var kanske nio veckor lång och man läste musikproduktion och musikdata vid sidan av sitt huvudinstrument och allt annat. Kursen var väl kort och om man inte jobbade med musikproduktion på egen hand samtidigt så tror jag faktiskt att det inte gav så mycket!

Filip, som i grunden är pianist, har lång erfarenhet både som musiker och musiklärare. Men sedan han började sina musikhögskolestudier i mitten av 1990-talet har han också arbetat mycket med musikproduktion och då skaffat sig erfarenheter som han har haft stor nytta av i sitt lärararbete. Filip berättade att han tycker att det är extra viktigt för lärare i musikproduktion att ha intresse för ämnet.

Filip: Att man själv tycker att det är så kul! Kompetensutvecklingen sker ju automatiskt på så sätt när man har ett starkt eget intresse att hålla på med musikskapande i dator. Det är så jag har lärt mig, det är inte genom att gå kurser direkt.

Men utöver att ha intresse för ämnet så betonade Filip att det är lika viktigt att vilja som att kunna förmedla kunskap.

Filip: Det handlar om att vilja vara lärare!

Helge har som gymnasierektor varit med om att anställa många lärare och däribland lärare i musikproduktion. Men när Helge fick frågan om vad han som skolledare främst har önskat hos lärare i musikproduktion funderade ha länge innan han svarade.

Helge: Det hade väl börjat komma musikproduktionsutbildning på högskola och det kan ju tänkas att någon hade pluggat den men det var ändå ganska oväsentligt. Det jag tyckte var viktigast var erfarenhet, att man har gjort mycket olika saker. Men det är knepigt…

J-O: Vilka kompetenser är viktiga hos en lärare i musikproduktion?

Helge: Ja, det bästa är att ha en bra pedagog, någon som är bra på att få ungarna att vilja musicera i studion. Det tror jag är viktigare än apparatlära och teknik för att musikproduktion på gymnasienivå ser jag ändå som ganska basal.

Helge berättade om en lärare som anställdes därför att han ville göra musikproduktion till mera låtskrivarverkstad än studioinspelning och teknik.

Helge: För då lattjar man musikproduktioner precis som man lattjar med att spela ensemble eller att lära sig ett instrument för att det är så kul. Tack vare den här lärarens undervisning blev musikproduktion en förlängning av låtskrivandet. Det tycker jag var bra!

Men Helge återkom under samtalet till att han tycker att det är mycket svårt att anställa personal och då särskilt musiklärare om man är ute efter någon som kan ta fram elevernas kreativitet.

Helge: Musikproduktion är rätt knepigt på vad det är man ska titta efter. Det är inte säkert att en utbildad musiklärare är bra på kreativitet bara för att man har gått en musiklärarutbildning. Det är nog tyvärr rätt sällan som det hänger ihop… En lärare måste arbeta upp elevernas sug efter att lära sig! Annars kan eleverna lika gärna läsa en instruktionsbok. Vad ska du med en lärare till om du inte gör det kreativt?

J-O: Läs teorin hemma och gör praktiken på lektionerna med handledning?

Helge: Ja, och det är det som är så intressant med till exempel ett musikgymnasium är att man är i ett sammanhang där alla håller på med samma sak och eleverna vill vara kreativa och tror sig ha förmåga att vara bäst i världen. Så egentligen är det ju en väldigt lättarbetad miljö som lärare.

Men Helge var också eftertänksamt självkritisk när han resonerade om vem han skulle anställa som lärare i musikproduktion.

Helge: Sedan är det ju väldigt praktiskt för mig som skolledare om personen ifråga är en god administratör och en utbildad pedagog som har någon form

av förståelse för skolmiljön. Men det är, som sagt, praktiskt för mig som skolperson men det kanske inte hjälper eleverna ett skit…

J-O: Men lärarjobbet är ju mer än bara det som eleverna möter…

Helge: Men frågan är vad det är som styr. För det är väldigt lätt att anställa någon som man vet har jobbat förut och man vet att den kan skolrutiner. Men att ta in en lärare som kanske inte hade så mycket skolrutiner men som var en frisk fläkt bara i att bete sig i en lektionssal. Det blir en annan grej! OK! Det ställer kanske till det på vissa lärarmöten absolut men det kan bli rätt fräscht i undervisningen.

Musikhögskoleläraren Ivar var under intervjun helt klar över vad som är det viktigaste att studenter som ska bli lärare i musikproduktion lär sig.

Ivar: Det beror ju på vad de ska jobba med sen men kärnan är att de ska lära sig att gestalta musik! Deras instrument är tekniken! Dom är ju både exekutörer och kreatörer.

J-O: Upphovsmän?

Ivar: Ja, precis! De ska kunna göra musik men också kunna gestalta den så att den blir övertygande på samma sätt som man lär sig gestalta musik som pianist eller…

J-O: Om man ska undervisa i musikproduktion då?

Ivar: Fortfarande ska man kunna gestalta musiken, men då krävs det ju också humanistiska kvalitéer, intresse för människor och man måste ha ett

pedagogiskt intresse. Alltså man måste ha ett intresse av att skapa

förutsättningar för lärande på det sättet att man måste tycka att det är häftigt, kul och spännande att se när andra människor går i gång.

Ivar sammanfattade genom att beskriva hur han tycker att musiklärare ska arbeta:

Ivar: Som musiklärare kan vi aldrig ligga före, vi kan aldrig vara den som har svar på frågorna utan vi måste bli duktiga på att ställa frågor, sätta igång grejer, inte med den normala musikpedagogiken när läraren visar före och eleven gör efter utan snarare: ”Prova det och se hur det låter, berätta för mig hur det har gått när jag kommer och lyssnar om en stund”. Att stimulera till att eleverna lär sig med datorn som verktyg, vi kan öppna för, det här verktygen funkar så och så och så, men vi kan aldrig ligga före för det kommer alltid att ligga en ny version på nätet som vi inte har sett förut. Och det betyder att startpunkten alltid är olika hos olika studenter!

Ivar skissade alltså upp en modell för undervisning i musikproduktion som enligt min tolkning tar avstånd från mer traditionell musikundervisning med

en förmedlingspedagogiskt inriktad mästarlära. Snarare beskrev Ivar en mer bildningsinriktad och laborativ metod som tar hänsyn till att olika människor befinner sig på olika nivåer i sin utveckling.