Procedur för datainsamling och analys

Grundproceduren för intervjuerna var att jag inledningsvis hade ett kortare samtal med intervjupersonen, ibland per telefon, där jag noga redogjorde för syftet med studien och motiverade varför jag ville genomföra en intervju.

Dessutom passade jag på att reda ut praktiska frågor inför intervjun och kunde även förbereda intervjupersonen på vad för slags frågeställningar som jag ville ta upp i intervjun. Dessa researchsamtal var mycket värdefulla för mig i mitt planeringsarbete.

De flesta intervjuerna genomfördes på intervjupersonernas respektive arbetsplatser. Intervjuerna var till sin karaktär kvalitativa i den meningen att genuina och öppna frågor ställdes där jag så långt som möjligt försökte att följa intervjupersonernas tankegångar med spontana följdfrågor. Detta fick

till följd att de olika intervjuerna utvecklade sig olika. I slutet av varje intervju fick intervjupersonerna även frågan, om det var något som jag inte hade frågat om eller om det var något som de ville tillägga eller diskutera vidare. Intervjupersonerna kunde alltså påverka samtalets riktning inom respektive tema men kunde också gå utanför de teman som jag hade valt.

Intervjuerna varade från cirka 30 minuter till drygt två timmar.

Vid samtliga intervjuer utgick jag från en gemensam intervjuguide (bilaga 2) med olika teman men följde alltså guiden i varierande utsträckning beroende på hur varje intervju utvecklade sig. Det inledande temat handlade övergripande om musikproduktion med frågor som: Vad är musikproduktion för dig? Och: Vad är en musikproducents viktigaste uppgifter? Därefter kom frågor om musikproduktion i dator. Intervjupersonerna fick då berätta om sin generella syn på musikskapande i datorer, om musik som skapats i datorer låter annorlunda än mer traditionellt producerad musik och om olika genrer är mer eller mindre lämpliga att producera i dator. Intervjupersonerna fick också beskriva om de har upplevt att musikutbudet påverkats under senare år på något sätt som kan kopplas till teknikutvecklingen för produktion och distribution av musik. Därefter kom frågeställningar som direkt kan kopplas till lärandemål i musikproduktion. Frågorna handlade om vilka moment som bör ingå i en musikproducentutbildning eller i en lärarutbildning med inriktning mot musikproduktion och om vad som är viktigt för musik-producenter och lärare i musikproduktion att kunna. Några frågeställningar tog upp vad som är viktigt på arbetsplatsen i samband med utbildning och undervisning i musikproduktion. Till exempel diskuterades vilket stöd som behövs från skolledning eller vad som kan vara största hindren för att få en musikproducentutbildning eller lärarutbildning med inriktning mot musik-produktion att fungera. Avslutningsvis frågade jag explicit efter intervju-personernas uppfattningar om vad som är viktig kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt för en nyutbildad musikproducent, eller lärare i musikproduktion.

Under intervjuerna bad jag också varje intervjupersonen beskriva sin personliga musikaliska bakgrund, sin utbildning och sina egna erfarenheter av musikproduktion och vad de såg som sina yrkesmässigt viktigaste egenskaper eller förmågor.

Efter intervjuerna har jag varit i kontakt med intervjupersonerna för citatkoll. Intervjupersonerna har skriftligt fått ta del av de resultatavsnitt där jag citerar dem eller refererar till dem. Jag har också frågat intervju-personerna om mina tolkningar är rimliga. Vid flera av dessa samtal, som ibland skett per telefon, har jag också gjort smärre kompletteringar. Mot bakgrund av de synpunkter som intervjupersonerna lämnat har jag sedan reviderat vissa avsnitt i texten.

De tidigaste intervjuerna dokumenterade jag med en videokamera, Sony PD-150 och spelade in materialet på videokassettband. Under den senare delen av studien använde jag digitala ljudinspelare, Zoom H4 och Zoom H2,

för att dokumentera intervjuerna. I några fall gjorde jag kompletterande intervjuer per telefon. Även då spelade jag in, antingen direkt i dator, eller vid mobilsamtal, i telefonens internminne. Efter inspelning fördes ljudfilerna över till dator för analys och bearbetning.

Vid analysen har jag med utgångspunkt från Lennart Hellspongs kunskapskritiska analysmodell (Hellspong, 2001) strävat mot att undersöka vad för slags kunskap datamaterialet ger, mot bakgrund av delstudiens syfte, och att pröva denna kunskap kritiskt. Den konkreta arbetsgången som jag tillämpat har likheter med hur Bengt Starrin (Starrin, 2001; Svensson &

Starrin, 1996) beskriver Grounded theory. Med datamaterialet från de tre första intervjuerna genomförde jag en djupanalys för att med öppen kodning identifiera vad för slag ämnes- och kunskapsbegrepp eller kategorier som förekom i texten. Med utgångspunkt från dessa begrepp och kategorier skapade jag teoretiska koder. Dessa koder användes sedan i analysen av det samlade datamaterialet från intervjuerna. Under analysarbetet tillkom nya koder för att beskriva olika typer av kunskap, eller aspekter på lärande eller processer i musikproduktion. Några koder växte också innehållsmässigt under analysen och efterhand framträdde tydligt hur olika koder gick att samla i kluster. Dessa kluster bildar de topos, eller tankeplatser, som används i resultatavsnittet för att tematiskt strukturera resultatpresentationen.

Under analysen av materialet lyssnade jag på intervjuerna i något av ljudredigeringsprogrammen Adobe Audition eller Apple Soundtrack Pro och gjorde markeringar och anteckningar i ljudfilerna där jag noterade koder i form av disciplinbundna och vardagliga begrepp som användes under intervjuerna. Därefter transkriberade jag ljudfilerna till utskriven text.

Merparten av materialet skrev jag ut ordagrant men de delar som saknar egentlig relevans för studiens frågeställning sammanfattades kortfattat. Även sådant som inte borde ha blivit inspelat, som till exempel att en telefon ringer eller att någon knackar på en dörr och vill fråga något har utelämnats i utskrifterna.

I analysarbetet använde jag kalkylprogrammet Microsoft Excel för att i en matris analysera, värdera och tolka utskrifterna från intervjuerna. I matrisen kodade jag dels vad för slags ämnesinnehåll, dels vilken typ av lärande som avhandlades. I matrisen värderade jag kvantitativt olika utsagors relevans mot bakgrund av delstudiens syfte och sammanfattade olika resonemang till korta stycken som beskriver innehållet i ett intervjusvar eller resonemang.

Datamatrisen gav mig möjlighet att snabbt pendla mellan olika intervju-personers utsagor och samtidigt se likheter och skillnader mellan olika intervjupersoners uppfattningar i olika sammanhang.

I det följande resultatavsnittet presenteras resultat från intervjuerna med fokus på de olika intervjupersonernas uppfattningar om musikproduktion och vad som är viktigt för blivande musikproducenter och blivande lärare i musikproduktion att kunna när de blir yrkesverksamma. Även

intervju-personerna intervjusvar och resonemang om olika slags lärande i samband med musikproduktion redovisas.

6.2 Resultat

Ett viktigt resultat i den tredje delstudien är att det fanns olika uppfattningar hos undersökningsdeltagarna om vad musikproduktion är och består av och olika uppfattningar om vad som är viktigt för musikproducenter och lärare i musikproduktion att kunna. Deltagarna hade också många gemensamma uppfattningar om musikproduktion som fenomen eller topos. Musik-högskoleläraren Ivar gav uttryck för en sådan gemensam uppfattning när han berättade att musikproduktion handlar om att gestalta medieburen musik.

Ivar: Inte om konsertarrangemang eller ekonomi, utan att från ett kompositions- eller arrangemangsperspektiv med elektroniska hjälpmedel forma en musikalisk gestaltning.

Förutsättningarna för att producera musik har enligt Ivar, drastiskt förändrats under senare år som en följd av den tekniska utvecklingen men också de personer som producerar har förändrats.

Ivar: Det finns en väldig massa människor som håller på med musik som med många olika saker. De skriver låtar, gör filmmusik, gör jinglar, gör sina egna plattor, sina egna texter, de programmerar syntar, är sin egen

ljudtekniker, de gör sin egen promotion, de jobbar med bild. Alltså något som traditionellt har varit uppdelat på många olika yrkesroller sitter en eller två personer och gör alla delar.

J-O: Vad är då en musikproducents viktigaste uppgifter?

Ivar: Den viktigaste är den gestaltande eller konstnärliga uppgiften. Det innefattar ju väldigt många led, men dagens musikproducenter är mångsysslare!

Denna bild, att dagens musikproducenter och även lärare i musikproduktion är mångsysslare, delades av intervjupersonerna. Däremot hade de olika uppfattningar om vilka delar detta mångsyssleri består av.

Den kommersiella sidan av musikproduktion, alltså att förutsättningarna för verksamheten starkt påverkas av marknadsmässiga hänseenden och att yrkesmässig framgång för producenter ofta är synonymt med kommersiell framgång är annan aspekt som flera av undersökningsdeltagarna gav uttryck för. Ljudteknikern och musikproducenten Olof var en av dem som lyfte fram att musikproduktion handlar om såväl gestaltande som kommersiella aspekter.

Olof: Musikproduktion är för mig att kunna ta det bästa ur ett låtmaterial och överföra det till en inspelning som är spännande och kommersiell.

I detta resonemang poängterade Olof också att musikproduktionens mål är att lyfta fram det bästa hos de artister och musiker som deltar i produktionen.

Musikproduktion handlar alltså om många interagerande aspekter och ett viktigt övergripande resultat är att allt det som en musikproducent eller lärare i musikproduktion behöver lära sig, antingen genom utbildning eller på annat sätt, var problematiskt för intervjupersonerna att med precision kortfattat dela in i explicita lärandemål som kunskap och förståelse, färdighet och förmåga och värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta eftersom många av de kompetenser musikproducenter och lärare i musikproduktion behöver ha förutsätter att de nämnda kunskapsformerna kombineras.

I texten som följer är innehållet från intervjuerna tematiskt strukturerat under olika rubriker. Ofta är de resultat som redovisas mångdimensionella och strukturen i det här kapitlet bör därför uppfattas som olika tänkta platser, topos, för att skapa en röd tråd genom det insamlade materialet.