Resultat från intervjuerna

Under det år som delstudien genomfördes samtalade Adam och jag med varandra många gånger och vid tre tillfällen spelade jag in intervjuer med honom. Både vid våra pratstunder och vid de mer formella intervjuerna samtalade vi om olika aspekter med koppling till undervisningen.

Det var ingen tvekan om att Adam fram på vårkanten var tillfreds med hur satsningen på musikproduktion med datorer hade utvecklat sig vid kulturskolan. Hösten hade bitvis varit jobbig på grund av att det dröjde innan all utrustning var installerad och driftsatt men när undervisningen väl kom igång flöt arbetet på bra och han var nöjd med både elevernas och sin egen arbetsinsats.

När jag frågade Adam viken slags musikskapande som är bra att göra i dator och vad som inte är bra svarade han att med mjukvarorna Reason och Pro Tools som de kombinerats i undervisningen var det lättast att göra musik i technostil eller annan dansant musik.

Adam: I början, om man vill komma igång lätt, är det lämpligt att använda ljud som redan är inspelade och göra loopbaserade produktioner, som techno eller annan dansmusik. Det är nog för komplicerat att börja med jazz eller kanske stora symfoniska verk. Det är smartare att börja med enklare musik, dansmusik eller enklare rocklåtar där man kanske kan göra ett trumkomp på datorn och sedan kanske lägga på en elgitarr som man spelar själv med sina egna riff. Det säger sig självt att storskalig musik är för komplicerat i början.

Man har inte kunskaper för det. Jag tror att man ska börja med någonting då man inte behöver för många instrument helt enkelt. Även 12-takters blues är bra att börja med. Det är nog mer frågan om form och sättning än stil som avgör om nybörjare klarar av att skapa musik.

Adams uppfattning var alltså, utifrån ett pedagogiskt perspektiv, att den musikaliska stilen eller genren är underordnad den musikaliska formen och vilka instrument som används. Därför är det inte något problem om eleverna jobbar i musikstilar som ligger lite utanför deras egna preferenser. Det viktigaste är att eleverna i början arbetar med enkla strukturer och gärna begränsar antalet instrument eller stämmor så att de verkligen har kontroll över sina produktioner.

Enligt Adam påverkar tekniken hur musiken låter och en musik-produktions resultat kan vara beroende av vilken apparatur och vilka program som används.

Adam: Det är jag helt övertygad om. Det måste vara så! Jag försöker hålla mig ganska ajour med ny musik åtminstone inom pop och rockgenren. De flesta har nog svårt att hålla sig ifrån ny teknik. Man hör det mer och mer att ny teknik har använts i skapandet. De redskap man har färgar absolut hur resultatet blir och med olika musikprogram följer det med olika pluggar [plug-in/insticksprogram] och resultatet beror på vad man har tillgång till. Jo!

Jag tror definitivt att mjukvaran påverkar hur den slutliga ljudbilden blir.

Även om Adam många gånger under intervjuerna kom tillbaka till hur viktigt det är att man som lärare i musikproduktion med datorer behärskar den tekniska utrustningen var han tydlig med att musiken är minst lika viktig.

Adam: Sen också att man lyssnar på vad som händer idag rent musikaliskt.

Men det tycker jag är viktigt oavsett vilket instrument eller ämne man undervisar i. Som gitarrlärare tycker jag att det är väldigt viktigt att ha kännedom om vad som händer i musikvärlden idag även om det inte är gitarrbaserad musik. För där kan man faktiskt lära sig mer än vad man tror!

För det kommer ju ny musik… Inte så att man, måste sitta och lyssna på Trackslistan varje lördag men det kan vara bra att ha lite koll på vad som händer i musikvärlden.

J-O: Kan man säga att musikproduktion är ett ämne som är mycket mer beroende av vad som händer i musikvärlden än andra ämnen på en musikskola?

Adam: Ja! Det känns lite så faktiskt! Det känns som att man tjänar mer på det i det här ämnet i all fall. Nu är det ju så idag att det är så många som kan sitta hemma och pula med musik. Förr så var det färre artister men nu så är det så många som kan få sina alster i tryckt form eller som MP3-filer på webben. Och därför är det bra att ha lite hum om vad som händer även om man inte kan ha koll på allt som sker i musikvärlden.

Adams menade alltså, att han som musiklärare och i synnerhet som lärare i musikproduktion har mycket att vinna på att hålla sig ajour med vad som händer i musikvärlden.

En annan intressant fråga var vad Adam uppfattade som de största hindren för att utbildning i musikproduktion ska kunna fungera. Lite överraskande för mig svarade han att den tekniska utvecklingen kan vara ett hinder.

Adam: Ett problem är att den tekniska utrustningen förändras väldigt snabbt.

Det som är nytt idag kan vara antikt om ett par år. Det är skillnad mot en fiol till exempel. En fiol behöver inte uppdateras vartannat år! I varje fall inte om man köper en bra fiol. Men om även om man köper en prestandastark dator idag så kommer den att snart vara omodern.

En annan aspekt som Adam tog upp var att musikproduktionsmjukvara ständigt utvecklas och att det tar mycket arbetstid att sätta sig in i olika versioner. Samtidigt som den tekniska utvecklingen å ena sidan gör det möjligt att bedriva undervisning i musikproduktion behöver de undervisande lärarna å andra sidan kontinuerligt fortbilda sig för att inte deras kunskaper ska bli föråldrade. För egen del berättade Adam att han la ner mycket tid på att arbeta med olika musikprogram och såg just det som en av sina egna viktigaste egenskaper och förmågor för att kunna undervisa i ämnet.

Adam: Jag tror att det är väldigt bra att jag på egen hand arbetar väldigt mycket med musikskapande med hjälp av dator. Att jag privat har ett stort intresse för det här ämnet. Alltså samtidigt som jag är en utbildad pedagog så har jag en slags passion för det här jag håller på med: att göra musik i dator.

Jag brinner för det här just nu faktiskt! Och det gör nog att jag kan vara en ganska inspirerande lärare. Att jag med glatt hjärta går igenom de här momenten med eleverna och tycker att det är fruktansvärt kul alltså!

Däremot var Adam tveksam till det går att ha som kriterium i en utbildning av lärare i musikproduktion att studenterna ska brinna för ämnet. Han såg det också som problematiskt att formulera vad som lärare i musikproduktion ska lära sig under sin utbildning.

Adam: En sak som skulle kunna bli lite lurigt det är att enas om vad som ska ingå i en lärarutbildning med inriktning mot musikproduktion. Eftersom det är så nytt fortfarande och det inte finns någon ämnespedagogik eller -metodik för musikproduktion tror jag att det kan bli svårt att enas om hur ett

lärarprogram ska se ut.

Adam ansåg att innehållet i en utbildning för lärare i musikproduktion bör omfatta teknik och musik men än mer viktigt är att ha pedagogik och praktik som innehåll.

Adam: Det är nog som vilket instrument som helst att metodiken och pedagogiken nog är väldigt viktiga moment. Att man bli bra på att undervisa, att man får träna sig. Alltså att man får prova på att undervisa och se hur andra undervisar i sådana här ämnen. Så att man får olika uppslag för hur undervisning och lärararbete fungerar.

J-O: Du har skapat ditt eget undervisningsmaterial…

Adam: Jag har inte hittat något vettigt material för den här verksamheten.

J-O: Tycker du att det i en sådan lärarutbildning borde ingå utbildning i att bli läromedelsproducent?

Adam: Ja! Det är ingen dum idé! Det kan nog vara klokt att man får lära sig att skapa sina egna lektioner. Det är nog ett viktigt moment. Så som det ser ut idag i alla fall. För det kan ju hända att musikproduktion växer sig större och större så att det blir ett väldigt vanlig instrument eller ämne längre fram.

Adams viktigaste argument för att låta läromedelsproduktion bli ett viktigt inslag i en lärarutbildning med inriktning mot musikproduktion var att mjukvarorna som används i undervisningen förändras i och med att nya programversioner kommer och det gör att lärare i ämnet måste kunna anpassa sitt undervisningsmaterial efter den apparatur och mjukvara som man har tillgång till.

Adam fick också frågan om vilka egenskaper han skulle leta efter hos en ny lärare om verksamheten växer och skolan behöver nyrekrytera. Han svarade med att peka ut två egenskaper som avgörande: förtrogenhet i ämnet och social kompetens.

Adam: Jag vill ha en lärare som håller på med musikproduktion aktivt. Jag skulle inte vilja ha en lärare som inte håller på med det aktivt. Det är samma sak med de bästa gitarrlärarna som jag har haft är de som varit aktiva musiker vid sidan av sitt lärararbete. De som har haft en stor passion för att spela. Så jag skulle nog sikta på att få en kollega, eller anställd som aktivt själv håller på med musikproduktion. Sedan ska det också vara en bra pedagog. Om man har ett trevligt sätt mot sina elever så vinner man alltid deras förtroende.

J-O: Hur är en bra pedagog?

Adam: Det är bra om man kan skapa en avslappnad och tillförlitlig relation.

Att man känner att man kan luta sig tillbaks mot varandra. Men samtidigt att man som lärare också visar att man har kunskapen. Då kommer även den auktoritära bilden även om man har en kamratlig relation med sina elever.

När jag frågade Adam vad det enligt hans uppfattning är för skillnad mellan att vara musikpedagog och att vara musikproducent svarade genom att beskriva stora likheter.

Adam: Det måste vara skönt som musiker att känna att den som är producent verkligen har kött på benen. Det är inte så att man måste visa upp sig men…

Även som musikproducent vinner man på att ha ett gott möte musiker och producent emellan…

J-O: Social kompetens?

Adam: Social kompetens! Det tycker jag är viktigt. Det känns som att det är lättare att undervisa om man får en bra relation med sina elever. Så är det för mig som lärare men det tycker jag också att det varit för mig när jag varit i en elevsituation. Men det finns säkert även de som tycker att det är skönt att ha en lärare som verkligen bara är lärare. Som vill att läraren ska vara en auktoritär person som man träffar och bara lär sig ämnet av.

Adam såg alltså förtrogenhet med ämnet och social kompetens som två viktiga aspekter för såväl musikproducenter som lärare i musikproduktion.

En annan sak som Adam berättade att han funderat mycket över var hur de på kulturskolan skulle gå tillväga för att få elever till verksamheten.

Adam: Många är säkert intresserade av det här utan att de vet om det.

Musikdata eller musikproduktion kan kanske för en ung person låta som någonting väldigt stort och skrämmande. Man ska få komma hit och ta en liten provlektion och prova på med prylarna som vi har så att man får se vad det är som händer här inne. Att bara säga att vi har musiklabb eller musikdata här på skolan räcker inte för det är många som inte förstår vad det handlar om.

Det bekymrade Adam att endast pojkar hade visat intresse för musikproduktion. Han hade heller ingen bra förklaring till varför. En lösning menade Adam kunde vara att pröva att erbjuda undervisning i särskilda grupper med endast flickor, men kanske är flickor mer intresserade av att spela musikinstrument än att producera, spekulerade Adam. Dock menade han att det är viktigt att kulturskolan inte nöjer sig med att erbjuda undervisning på musikinstrument.

Adam: Det är ju faktiskt så att det behövs folk som gör musik också. Det är inte bara de som spelar som är viktiga i musikvärlden idag. Det finns många bakom kulisserna som inte syns men som är viktiga många gånger. Därför är det intressant hur man lanserar det här ämnet och visar på att det finns och hur lektionerna funkar. Vi ska ringa tidningen så att de få komma hit någon gång och se att det faktiskt är ett nytt instrument här på kulturskolan! Och det kan ju också få folk att haja till och: Åh! Ja! Aha! Man kan lära sig sådant också på kulturskolan!

Adam tog flera gånger upp frågan om att han inte var nöjd med namnet musikproduktion för sin verksamhet. Adam menade att begreppet musikproduktion signalerar att det handlar om någon slags industriellt skapande med kommersiella mål.

Adam: På rak arm måste jag faktiskt erkänna att jag inte är så jätteförtjust i ordet musikproduktion. Men betydelsen musikproduktion bör vara att man skapar musik som på ett eller annat sätt kan presenteras för andra, antingen live eller i inspelad form som på kanske video eller CD. Man gör alltså musik där slutfasen är att man har ett presenterbart material. Men det behöver inte alltid vara att man ska ha en färdigmastrad skiva som mål för sin

musikproduktion.

J-O: Tycker du att musikskapande i dator låter mer estetiskt?

Adam: Ja! Ibland har jag kallat det för ljudlabb. Musiklabb tycker jag är ett lite roligt ord. Men det är väl egentligen musikproduktion vi vill ägna oss åt även om det inte är ett roligt ord. Att kalla det för musiklabb låter kanske lite för mycket lek och skoj.

Adams åsikt var att även musikproducent som begrepp har en negativ klang och direkt för tankarna till kommersiell skivproduktion. Han hade dock svårt att hitta riktigt bra förslag på alternativa benämningar för den egna verksamheten.

Adam: Ett tag tänkte jag att vi skulle ha ett namn som Musicmakers. Ett namn som kanske tilltalar de som vi riktar oss mot här på kulturskolan. Det är ju musikskapandet som jag är ut efter. Inspirera att göra musik med hjälp av datorn.

Vid slutet av läsåret bestämde Adam att verksamheten skulle heta Musiklabb.

Under det läsår som delstudiens undersökning pågick besökte jag kulturskolan i stort sett varje vecka under den första terminen och under den andra terminen ungefär varannan vecka. Vid dessa besök träffade jag flera andra musiklärare på skolan. Ofta skedde dessa möten i personalrummet och då kunde spontana samtal uppstå. Jag fick uppfattningen att flera lärare var nyfikna på den nya musikproduktionsverksamheten som Adam arbetade med men också att det var åtminstone någon lärare som, efter vad jag kunde uppfatta, var närmast demonstrativt ointresserad. När jag frågade Adam om hur han uppfattade kollegornas inställning svarande han att några var intresserade och ville diskutera med honom och undrade hur det gick men att flera av kollegorna var mer intresserade av andra saker och heller kanske inte riktigt förstod vad satsningen på musikproduktion gick ut på. Adam var dock tydlig med att han kände stöd från kollegor och skolledning.

En av Adams kollegor, Bertil, hade sedan tidigare arbetat på kulturskolan med ljudteknik och musikinspelning vid sidan av sin undervisning i klassisk gitarr, elbas, elgitarr och ensemble. Utöver lärartjänsten hade Bertil också administrativa uppdrag som att ge musiklärare stöd och musikdataresurser för till exempel notskrivning. Som lärare visade Bertil alltså många kompetenser.

När vi under intervjun träffades i musikstudions kontrollrum för att tala om Bertils egen verksamhet i musikproduktion och den nya verksamheten i musikproduktion med datorer som Adam hade byggt upp märktes det tydligt att Bertil var glad över utvecklingen.

Bertil: När jag började jobba som gitarrlärare 1976 fick jag ett helt tomt rum med ett tomt skrivbord. En gammal militärmusiker hade undervisat lite i gitarr före mig. Men jag var alltså den första riktiga gitarrläraren. Och jag började faktiskt jobba redan när jag höll på att utbilda mig. Då hade vi en spelbok i undervisningen: Samlade stycken för klassisk gitarr. Jag kommer ihåg att jag tänkte: Vad är det här vi håller på med? Är det här museum? Jag tycker inte det ska vara så att musikskolan konserverar gammal musik. Och när man ser den här utvecklingen musikproduktion och musikinspelning och musikskapande i dator blir man ju rätt glad. Det har verkligen gått framåt!

Bertil berättade att han växte upp med ett stort intresse för populärmusik.

Han spelade själv i rockband och trots att han utbildade sig till gitarrpedagog med inriktning mot klassisk gitarr behöll han sin nyfikenhet på vad som hände i populärmusiken. Han berättade också att flera av kollegorna på kulturskolan delade hans intresse och att de sedan flera år tillbaka strävar mot att få med dagens musikkultur i sin undervisning likaväl som äldre musik.

Till skillnad från Adams musikproduktionsundervisning, där musiken skapas i dataprogram, lär sig eleverna spela in levande musik i Bertils kurser. I studions kontrollrum finns avancerad inspelningsutrustning.

Dock berättade Bertil att valet av utrusning och programvara har en underordnad betydelse.

Bertil: I den kursen som jag har ägnar vi oss åt att spela in musik. Att vi har musikproduktionsprogrammet Pro Tools här är i sig ointressant. Det är bara ett verktyg. Det spelar egentligen ingen roll vilket program man använder.

Han var också tydlig med att det är musik och inte teknik han undervisar i.

Bertil: Jag brukar säga åt eleverna att de ska se datorn som en bandspelare.

Det intressanta är att vi får in musiken och att vi får det att låta så som vi vill att det ska låta. Det är klart att man måste ju kunna använda tekniken men man ska fokusera på den musik man håller på med för stunden. Det är därför jag kallar min kurs för musikproduktion och inte ljudteknik. Eleverna ska kunna spela in och få ut bra musik.

Bertil fortsatte resonemanget med att diskutera skillnader mellan olika musikprogram.

Bertil: Det kan vara enklare i vissa program att göra olika saker och ting men ljudmässigt tror jag inte att det har så väldigt stor betydelse vilket

musikprogram man använder.

Musikstudions kontrollrum var utöver all musikinspelningsutrustning även utrustat med en dator med mjukvara för grafisk design. Bertil berättade att den datorn användes flitigt i samband med musikproduktionsundervisningen.

Bertil: När vi gör en produktion då vill ju eleverna ha en produkt i näven. Då får vi försöka göra hela biten från idé fram till färdigt skivomslag. Bra mixar och ett snyggt skivomslag.

Men Bertil poängterade att musikproduktionerna inte alltid måste leda fram till färdiga produkter.

Bertil: Man kan ju få en tillfredsställelse av att sitta här och mixa musik även om det inte blir en färdig produktion, ungefär som när man målar en tavla kan processen vara viktigare än slutprodukten.

Han berättade också att han var entusiastisk över att Adam undervisade i musikproduktion i salen intill.

Bertil: Sedan Adam kom hit är vi två som vill undervisa i musikproduktion, vi är alltså flera som är intresserade här på skolan. Tidigare var det bara jag som var intresserad av musikproduktion här på skolan.

J-O: Måste man bli en kritisk massa på något sätt?

Bertil: Ja, precis! Så att det blir lite tyngd bakom! Jag har alltid tyckt att det är roligt att hitta på nya saker. I början, på 70-talet, var det rätt segt. När jag pratade med min dåvarande chef om att jag ville köpa in en elbas, för det började komma förfrågningar om det, tittade han på mig helt chockad och sa skarpt: Håller du på med sånt där? Ja, sa jag… Då sjönk jag i hans aktning.

Då var jag inte mycket värd! Han var ju bra mycket äldre, en trevlig man som drog i gång musikskolan och han var mycket bra på sitt sätt men just det där när elektroniken kom in i musiken då var det tvärnit.

J-O: Du var länge ensam lärare i klassisk gitarr, elgitarr och elbas?

Bertil: Jag har ju fortfarande alla tre instrumenten och det är något specifikt för en liten skola. Här får man vara lite allt-i-allo, man måste kunna lite av varje och det tror jag är något som musikhögskolor skulle anamma. Det här

Bertil: Jag har ju fortfarande alla tre instrumenten och det är något specifikt för en liten skola. Här får man vara lite allt-i-allo, man måste kunna lite av varje och det tror jag är något som musikhögskolor skulle anamma. Det här