Två bakgrundsstudier

Här följer en kort presentation av de två bakgrundsstudier som jag genomförde i syfte att öka min erfarenhet av att arbeta med modern datorbaserad utrustning för komposition och musikproduktion och min kunskap om innehållet och strukturen i högskoleutbildningar i musik-produktion. Detta för att jag i de olika delstudierna skulle kunna göra giltiga observationer av aktuell musikproduktionsverksamhet och med säkerhet skulle kunna förstå och tolka data och dra giltiga slutsatser.

3.4.4 Bakgrundsstudie 1: Verktyg för musikproduktion

Det praktiska genomförandet av den här bakgrundsstudien skedde i samband med ett musikdramatiskt projekt där jag som musikproducent hade i uppdrag att dels transkribera, arrangera och orkestrera musik, dels att skriva notmaterial till medverkande sångare och att producera fullständiga orkester-bakgrunder till sammanlagt 23 sånger. Dessa orkesterorkester-bakgrunder användes i en scenisk produktion som ackompanjemang till de medverkande sångarna.

Under produktionsarbetet hade jag tillgång till olika slags mjukvaror för musikproduktion vilket gav mig god möjlighet att fördjupa mina kunskaper om förutsättningar för modern musikproduktion i datorer. Jag kunde under produktionsarbetet pröva många av de olika verktyg som moderna metoder för musikproduktion ger tillgång till. Den apparatur som jag använde bestod av Macintoshdatorer, såväl stationära som portabla, som var utrustade med musikproduktionsprogrammet Emagic Logic/Apple Logic Pro samt ett antal insticksprogram med tillhörande ljudbibliotek. Utöver dator var ett ljud-interface, en MIDI-klaviatur, ett par monitorhögtalare samt hörlurar inkopplade. Denna DAW, Digital Audio Workstation, var placerad i en mindre musikproduktionsstudio.

I det konkreta musikproduktionsarbetet styrde jag mot att så långt som möjligt använda en orkestrering där de virtuella instrumenten med enkla medel skulle kunna bytas ut mot en levande teaterorkester. Målet med musikproduktionen var alltså att resultatet skulle låta som en riktig orkester.

Under produktionens gång gjorde jag många olika versioner av sångernas bakgrunder. Inledningsvis fick sångarna enkla kompversioner med pianoackompanjemang och markerad melodi. Därefter fick de olika versioner med full orkestrering och sångmelodi markerad i varierande grad.

Detta var nödvändigt för att sångarna skulle vänja sig vid att sjunga med

orkesterbakgrunderna. I början av produktionen distribuerade jag bak-grunderna till sångarna genom att bränna CD-skivor med det blev efterhand opraktiskt och därför övergick vi till att helt använda en www-plats där jag lade upp de olika sångernas orkesterbakgrunder som sångarna på egen hand kunde ladda ner. Det här var ett mycket praktiskt arbetssätt eftersom jag vid flera tillfällen fick önskemål från sångarna om att göra små förändringar. Det kunde hända att jag blev uppringd av någon av de medverkande som till exempel ville att jag skulle göra en dragning, höja ett tempo eller lägga in någon extratakt. Det kunde jag snabbt genomföra och redan efter någon halvtimme lägga upp en ny version av orkesterbakgrunden på vår www-plats. På så sätt använde vi modern informations- och kommunikations-teknologi i arbetet och kunde samarbeta även om vi var på olika platser.

Under hela arbetsprocessen skapades många dokument som notutskrifter, texter och datafiler av olika slag utöver de ljudfiler som var musik-produktionens egentliga resultat. Med utgångspunkt i dessa dokument och mina direktobservationer kunde jag sedan analysera hur jag använde de olika musikproduktionsprogrammen jag använde under produktionsarbetet.

Resultatet sammanställde jag i en rapport (Gullö, 2008b) där jag främst förklarar och tydliggör olika begrepp relevanta för musikproduktion och beskriver funktioner som finns i den musikproduktionsmjukvara som jag använde under den aktuella produktionen. Dessutom drog jag några generella slutsatser om de möjligheter med musikproduktion som finns vid arbete i digitala arbetsstationer. De viktigaste slutsatserna från bakgrunds-studien med relevans för mitt avhandlingsarbete är:

För det första ger de tillgängliga digitala musikproduktionsverktygen stora möjligheter för producenter/kompositörer att skapa ny musik.

I musikproduktionsprogrammen finns överhuvudtaget få begränsningar gällande vilka slags musikaliska komponenter eller parametrar som går att skapa eller bearbeta. Med samplingar av riktiga musikinstrument kunde jag i den aktuella produktionen, utan större ansträngning, efterlikna såväl riktig symfoniorkester som poporkester så pass väl att varken uppdragsgivaren eller de medverkande sångarna kunde avgöra vilka instrument som var inspelade på ”riktigt” och vilka som var datorproducerade. Min uppfattning efter arbetet med den aktuella produktionen var att det faktiskt är mycket svårt att identifiera vad som inte går att göra med modern utrustning för musikproduktion.

För det andra kunde jag genomföra alla olika produktionsmoment som att skriva noter, spela in, bearbeta, mixa och exportera den färdiga slut-produkten på CD-skiva från datorer av standardtyp. Visserligen använde jag viss specialiserad programvara men det var ändå inte fråga om någon exklusiv eller särskilt dyr utrustning.

För det tredje var min slutsats att musikproduktion av det slag som jag ägnade mig åt i den aktuella produktionen visserligen kräver kunskap om musik och teknik men även att kompetens att kommunicera med andra, som

i mitt fall i kontakten med kompositören, sångarna, regissören och andra inblandade i den sceniska produktionen, kan ha stor betydelse för hur ett produktionsarbete utvecklas. Detta anknyter till Bruners tes om att kunskapsutveckling sker genom interaktion (Bruner, 2002). Samtidigt är min slutsats att värdering, alltså att värdera, jämföra, kritisera, stödja eller ta ställning är utmärkande för vad en musikproducent ägnar en stor del av sin uppmärksamhet åt under ett produktionsarbete och att denna aspekt, genom den tekniska utvecklingens stora möjligheter att bearbeta och manipulera ett musikaliskt material, blivit viktigare än tidigare. Detta anknyter direkt till den sjätte och högsta nivån av lärande i Blooms kunskapstaxonomi (Bloom, 1956; Edström, 2006). Då jag dessutom genomförde mycket av produktions-arbetet under den aktuella produktionen helt på egen hand blev jag direkt medveten om hur självdisciplin kan vara en avgörande aspekt under ett produktionsarbete.

För det fjärde blev jag under den här bakgrundsstudien medveten om att det är svårt att beskriva musikproduktion med ord. Många aspekter, som den intuitiva känslomässiga delen av produktionsarbetet är mycket svåra att beskriva. Vidare märkte jag att min bild av det konkreta produktionsarbetet genom dess subjektivitet var besvärlig att analysera och dra slutsatser från.

Denna erfarenhet – att det är svårt att beskriva musikproduktion med ord – var till stor hjälp för mig vid såväl intervjuer som direktobservationer under delstudierna för att förstå och tolka undersökningsdeltagarnas berättelser.

För det femte blev jag medveten om att verktygen förändras. Under det aktuella produktionsarbetet kom jag att arbeta i tre olika versioner av musikproduktionsmjukvaran Logic. Dessutom förändrades flera insticks-program under arbetes gång. Det här är en effekt av att företagen som producerar mjukvaror för till exempel musikproduktion fortlöpande strävar efter att utveckla och förfina sina produkter. Dessutom tar man betalt för större uppdateringar och därför finns ekonomiska motiv för program-företagen att med regelbundenhet släppa ut nya programversioner på marknaden. Ett konkret problem under arbetet med den aktuella produktionen var att det kan vara ganska stor skillnad mellan olika programversioner och att man bör vara beredd på att det kan ta mycket arbete och tid att vänja sig vid en ny version. Dessutom kan tekniska problem uppstå när olika nya programversioner inte är kompatibla med varandra. Sådana problem kan vara tålamodsprövande. Min slutsats kring detta är att de som arbetar med musikproduktion i digitala arbetsstationer, DESKTOP MUSIC PRODUCTION, måste ha kompetens att anpassa sig till verktygens utveckling och förändring.

3.4.5 Bakgrundsstudie 2: Analys av kursplaner för musikproduktion

Utgångspunkten för den här bakgrundsstudien var att jag inledningsvis, i början av mitt avhandlingsprojekt, hade för avsikt att närläsa och analysera samtliga svenska kurs- och utbildningsplaner som finns med anknytning till musikproduktion i såväl ungdomsskolan som den högre utbildningen.

Jag genomförde en pilotstudie vid ett lärosäte som har utbildning i musikproduktion. Till att börja med studerade jag både de äldre och de nyare Bolognaanpassade kursplanerna från lärosätet i ämnet musikproduktion. Vid informella samtal med lärare vid det aktuella lärosätet märkte jag dock att jag inte hade valt ett bra tillvägagångssätt. De nya kursplaner som jag hade fått ta del av hade skapats i rask takt eftersom Bolognaanpassningen hade skyndats fram. På direkt fråga svarade en av lärarna att han bedömde att det skulle behövas minst en och kanske flera revideringar av kursplanerna innan de blev färdigutvecklade och mogna för en meningsfull granskning.

Vid granskning av kursplaner från ytterligare fyra lärosäten förstod jag att det nog inte var unikt att kursplanerna hade satts samman i en hast. Eftersom det fanns en uppenbar risk för missuppfattningar eller orimliga tolkningar på grund av att kursplanerna inte var ordentligt genomarbetade blev en direkt konsekvens för mig att det inte var meningsfullt att i en totalundersökning kritiskt analysera kursplaner i musikproduktion i anslutning till den här avhandlingens forskningsfrågor.

Det viktigaste resultatet från kursplaneanalysen, utöver insikten om att det inte gick att göra en totalundersökning, var att kursplanerna vid olika lärosäten var utformade på helt olika sätt. På några lärosäten var kursplanerna omfångsrika och klart skrivna i syfte att väl kommunicera innehållet i kurserna. Men det fanns också kursplaner som var mycket kortfattade och otydliga. I många kursplaner var olika lärandemål tydligt strukturerade under de olika rubriker som anges i högskoleförordningens examensordning: kunskap och förståelse; färdighet och förmåga;

värderingsförmåga och förhållningssätt. Men i några kursplaner saknades helt anknytning till dessa lärandemålskategorier. Även det konkreta ämnes-innehållet framställdes, så långt det gick att utläsa från kursplanerna, olika vid olika lärosäten.

Till följd av dessa erfarenheter valde jag att arbeta fram en undersökningsdesign för de olika delstudierna med datainsamlingsmetoder som kompletterade varandra väl. Detta för att fånga uppfattningar med såväl variation som innehållsmässigt djup i enlighet med avhandlingens syfte.