Teknik

Att tekniska kunskaper och färdigheter är viktiga för såväl musikproducenter som lärare i musikproduktion var en allmän uppfattning bland undersökningsdeltagarna. Teknik är så viktigt att det går att, som några av undersökningsdeltagarna gjorde, jämföra en musikproducents kompetens att sköta teknisk produktionsutrustning med en musikers kompetens att spela på sitt instrument. Högskoleläraren Ludvig använde en verktygsmetafor för att beskriva teknikens betydelse.

Ludvig: Producentens verktyg är tekniken. Att man kan genomföra sin vision med teknikens hjälp. Du behöver inte kunna spela ett instrument för det. Du behöver inte kunna sjunga. Du behöver inte kunna skriva bra texter.

Men att vara musikproducent och inte ha förmåga att känna rytm eller skilja på tonalitet, då är det nog svårt!

Men tekniska kunskaper, ska enligt Ludvig, användas för att genomföra musikaliska idéer. Det är fel om tekniken i sig står i centrum. Just tanken om att musikproduktion handlar om musik som skapas med hjälp av teknik som verktyg var en uppfattning som delades av flera intervjupersoner.

När jag träffade musikhögskoleläraren Johan i en utbildningsmusikstudio berättade han att han är fascinerad av hur den digitala tekniken har utvecklats.

Johan: I nya Logic [musikproduktionsprogrammet] går det att göra sådant som vi inte ens kunde drömma om för några år sedan. Det är en fantastisk utveckling!

Johan berättade att han tidigare var lite motsträvigt inställd till den dator-baserade produktionstekniken. Han förklarade det med att han, med några år kvar till pensionen, egentligen känt sig väldigt djupt rotad i den traditionella musikproduktionstekniken. Men när han av en kollega fick fortbildning i musikproduktionsmjukvara blev han medveten om vilka stora fördelar som finns med att producera med modern datorteknik.

I samband med intervjun spelade Johan upp ett avsnitt från en symfonior-kesterproduktion som han arbetat med dagarna före intervjun. Han berättade att produktionen nästan helt gjordes med datorn. Det stora mixerbordet an-vändes endast som mikrofonförstärkare vid inspelningen och vid mixningen skruvade han bara på mixerbordet några gånger för att ställa nivån på kon-trollrumslyssningen. Resten gjorde han i datorn med programmet Logic.

Johan berättade att han tycker att tekniken är viktig. Det ska vara bra ut-rustning och man ska som producent veta hur den ska användas men man ska inte ”skruva sönder” musiken. I den aktuella symfoniorkester-produktionen använde Johan en särskild mikrofonuppställning som kallas Decca Tree (Streicher 2003; Huber & Runstein 2005). Det är en mikrofonteknik som han använt under många år och som han anser som mycket lämplig vid inspel-ning av symfonisk musik. Men Johan poängterade att tekniken i sig inte har ett egenvärde. Han betraktar tekniken mer som ett verktyg man använder för att uppnå musikaliska mål.

Den produktionsfilosofi som Johan använder går ut på att man som pro-ducent helt ska kunna koncentrera sig på musiken. Ska man lyckas göra bra produktioner antingen på egen hand eller i samarbete med ljudtekniker, mås-te man som producent, oavsett vilket, vara väl förtrogen med mås-tekniken. Det gäller såväl datortekniken som den teknik som är utanför datorn. Mikrofon-teknik är ett område som Johan menade att man som producent absolut bör behärska om man ägnar sig åt att spela in akustisk musik. Detta betyder att man väljer lämpliga mikrofoner och placerar dem på lämplig plats. Helt enkelt där det låter så bra som möjligt med utgångspunkt från de gällande akustiska förutsättningarna. Med en bra mikrofonteknik blir inspelningen bra ur ett tekniskt perspektiv och då menade Johan att man som producent helt kan koncentrera sig på musiken.

Flera av intervjupersonerna menade att musikbranschen har förändrats mycket som en följd av att människor numera i allt högre utsträckning använder datorer i många olika sammanhang. En återkommande uppfattning var också att många väljer att ladda ner musik från Internet istället för att köpa skivor och att detta har påverkat musikbranschen negativt. Men musikproducenten Niklas menade att möjligheten att kommunicera via Internet också inneburit att produktionsmetoderna effektiviserats. Som exempel berättade han om ett pågående projekt han arbetade med, vid tiden för intervjun, där vissa delar blev inspelade på distans.

Niklas: Nu sitter vi och gör en skiva där sångerskan inte ens är i studion överhuvudtaget. Det skickas filer hit och dit. Och när det var det fel tonart och vi inte kunde ta om det så fick basisten lägga om det [spela in sin stämma] hemma i norra Uppland istället för att åka hit till studion i Stockholm.

En annan aspekt som rör den tekniska utvecklingen är att musikproduktions-verksamhet har blivit tillgänglig för allt fler. Musikhögskoleläraren Kalle menade att man kan se datorutvecklingen som en slags demokratifråga.

Kalle: Det bästa det är väl är att man har fått massor av människor som kan göra saker som de inte kunde göra förut. Det som kostade kanske 500 kronor i timmen i en studio kan man göra hemma genom att man köper en dator för en billig penning. Så att komponera och göra musik har ju öppnat sig för massor med människor tack vare datorn och det är ju jättepositivt.

När jag frågade gymnasieläraren Filip om vad han tycker är viktigt i en musiklärarutbildning med inriktning mot musikproduktion funderade han länge innan han svarade.

Filip: Det är många saker som är viktigt att kunna men grundläggande är att man måste kunna hantera de mjukvaror som används i undervisningen.

Utöver kunskaper som har direkt med datorer att göra, som till exempel att man bör vara förtrogen med operativsystem och mjukvara för både Mac och PC, menade Filip att det är tre andra områden som är extra viktiga för en musiklärare som undervisar i musikproduktion. För det första ska man ha musikaliskt kunnande. För det andra ska man ha kunskaper om musik-produktion och ljudteknik och för det tredje ska man tycka om att vara lärare.

På frågan om vad som är viktigt att kunna som lärare menade Filip att det är en missuppfattning att skulle räcka med att vara duktig på datorer och mjukvara för att undervisa i musikproduktion.

Filip: Man måste kunna musiken. Ja! Det finns väl en del som håller på med loopar som kanske bara spelat in enstaka stämmor men egentligen inte har en aning om vad de gör.

J-O: Kan man med en sådan bakgrund fungera som lärare i musikproduktion?

Filip: Möjligtvis som lärare i ett avgränsat område med något enkelt musikprogram, men det är inte optimalt att, även om man jobbar med en speciell genre, ha en lärare som bara kan den genren, som till exempel Hip-hop. Det är mycket bättre att ha en lärare som har en stabil musikalisk grund men som har respekt för och är intresserad av den aktuella musikgenren.

Lärare i musikproduktion bör, enligt Filip, kunna mycket om ljudteknik och ha praktiska kunskaper om olika slags teknisk utrustning.

Filip: Allt sånt har man nytta av! Även om man arbetar med en virtuell mixer i ett musikprogram som Reason så har man nytta av kunskapen om hur man

kopplar in kablar, eller: Vad gör man till exempel när man kopplar in en inserteffekt?

Filip menade också att musikproduktion på grund av teknikberoendet skiljer sig från annan musikundervisning. På skolan, där Filip arbetar, sköter sedan något år datateknisk personal drift och underhåll i datasalar och musikstudio.

Det har fungerat och är enligt Filip en bra lösning. Tidigare år hade han och hans lärarkollegor ansvar för att sköta driften av musikdatorerna. Det tog mycket tid och var ofta ett frustrerande arbete.

En annan aspekt som Filip tog upp är att datorer och annan utrustning för musikproduktion slits och åldras och därför kräver den här typen av verksamhet en ekonomisk beredskap. Dels kostar det att byta ut gammal utrustning och att uppdatera mjukvaror, dels kostar arbetet med att hålla datasystemen fungerande:

Filip: När det gäller ekonomi är det viktigt att man prioriterar i budgeten. Om man som lärare har i sitt ansvar att installera program och se till att datorerna fungerar så är det viktigt att man får nedsättning i tjänsten för det. När vi gjorde i ordning våra musikdatasalar förra året var det väldigt mycket arbete med det.

J-O: Och det måste synas i bemanningsplaneringen?

Filip: Ja! Om en skola inte har tillräckligt med datatekniker så måste man som lärare i det här ämnet få timmar och tid att göra allt nödvändigt underhåll. Annars kommer verksamheten inte att fungera.

När jag frågade gymnasieläraren Gustav vad som är hans styrka som lärare i musikproduktion förde han ett långt resonemang om att hans viktigaste egenskap nog är att har lång erfarenhet av att producera musik i datorer. Han blev tidigt intresserad och lärde sig tekniken att jobba med synt, sampler och sequenser när de flesta andra producenter fortfarande föredrog att arbeta med studiomusiker och traditionella inspelningsmetoder. Han byggde upp ett rejält digitalt ljudarkiv och lärde sig att producera på ett sätt så att det i beställarens öron lät fräscht och nytt. Gustav skaffade sig också tidigt en egen studio men valde en för tiden ganska ovanlig design.

Gustav: Alla andra studior hade stora, fina, akustiskt påkostade inspelningsrum. Jag valde att bara ha ett kontrollrum, en renodlad kompositions- och produktionsstudio! Nuförtiden är det nog många som tänker som jag gjorde då men jag var tidigt ute.

I sin egen studio har Gustav ganska lite utrustning jämfört med vad han hade förr. Det stora mixerbordet gjorde han sig av med för flera år sedan och bandspelare har han heller inte använt på många år. En stor fördel numera,

menade Gustav, är att man inte behöver ha så mycket utrustning för att skapa bra musik.

Gustav: En hygglig dator med bra mjukvara räcker!

Även om Gustav berättade att han är mycket glad över den tekniska utvecklingen och alla nya möjligheter för musikskapande som utvecklingen har resulterat i ser han också problem med den nya tekniken, problem som kanske inte är så uppmärksammade.

Gustav: Ibland händer det, ganska ofta faktiskt, att elever sitter på

lektionerna och testar ljud i evigheter istället för att skapa musik. Det tycker jag är tråkigt.

Elever kan alltså bli vilsna när de i musikproduktionsmjukvaror och syntar möts av en stor mängd förinställda ljud (”preset”-ljud). I en enstaka ljudmodul kan det finnas hundratals olika varianter av till exempel bas-trummor, hundratal olika virvelbas-trummor, hundratals olika cymbaler och så vidare. Variationsmöjligheterna blir alltså näst intill oändliga. Det som Gustav menade är mest frustrerande för eleverna är att de trots alla val ändå inte blir nöjda. Valmöjligheter kan alltså bli ett hinder för det kreativa skapandet.

Gustav: När en elev har kört fast och bara sitter och zappar mellan olika ljud och tycker att inget låter bra brukar jag säga ungefär som om det var en nyhet att: Har ni hört att en Steinwayflygel bara har en enda preset? Och trots det kan man visst använda den till att skriva ganska bra musik ändå!

På den friskola där Gustav arbetar erbjuds eleverna att läsa ljudteknik som biinstrument. Gustav berättade att dessa kurser kom till för att fylla ett tomrum som han ser allvarligt på.

Gustav: Det är märkligt att instrumentallärare kan så lite om ljudteknik. Ta sånglärarna, de kan nästan ingenting om mikrofonteknik och de vill heller inte lära sig! De vet till exempel inte hur man ska ställa in en kompressor trots att just kompressorn har haft en avgörande betydelse för hur sången låter på skivor sedan åtminstone 70-talet!

Enligt Gustav finns ett glapp mellan den undervisning som till exempel sånglärare förmedlar och den medieburna musikvärld som dagens ungdomar befinner sig i. Att använda teknisk apparatur som estetsikt uttrycksmedel, en kompressor till exempel, är fullkomligt naturligt för musikproducenter men enligt Gustav något som sång- och instrumentallärare normalt inte tar upp i sin undervisning. Ljudteknik som biinstrument tillkom därför på Gustavs initiativ som en möjlighet för eleverna öva på att spela in sig själva och

andra som har samma huvudinstrument. En viktig målsättning med kursen är att eleverna lär sig använda sina huvudinstrument i en ljudteknisk kontext.

En annan teknisk aspekt som musikhögskoleläraren Ivar tog upp är att inspelningstekniken i hög grad påverkar det musikaliska framförandet. Han gjorde en historisk koppling.

Ivar: När inspelningstekniken uppfanns ledde det till att man cementerade ett musikaliskt framförande och gjorde något som egentligen var väldigt

onaturligt. Jag är fascinerad av det här! Några av de första inspelningarna gjordes med amerikanska folkmusiker och de kunde bara inte begripa vad det skulle vara bra för. Vem vill höra samma framförande två gånger? Det fanns inte i deras värld!

Ivar fortsatte samma tankegång ytterligare ett led.

Ivar: Men så ledde det också till, som någon har uttryckt det, att man började spela så som maskinerna lyssnade. Man blev mycket noggrannare, som skillnaden mellan en åttondelsnot och en fjärdedelsnot. Det är inte alldeles säkert att det var så himla noga med det förr!

Men Ivar menade att det både finns för- och nackdelar med ny teknik för musikinspelning och musikproduktion.

Ivar: En sak man har vunnit med utvecklingen är att inspelningstekniken ger en möjlighet att reflektera över sitt eget musicerande. Jag ser det i grunden som väldigt positivt men vi får inte glömma att allt är en process. Det vi ser som musik nu, det är ju inte sanningen! Men det förändras ju hela tiden. Vi har haft en lång period då mycket mer av det många människor lyssnar på har varit inspelat än det varit konsert eller eget musicerande. Musiken tar en väldigt stor del i många människors liv men det verkar som att nu när den senaste tidens medier, MP3-spelare till exempel, som ger oss en möjlighet att skapa en egen spellista, alla vill samla sin musik, tillfredsställer ett viktigt behov hos många människor.

J-O: Är det en form av estetisering?

Ivar: Ja, och även det vi kallar för agency. Att själv påverka musiken i datorspel. Datorn svarar på vad du gör i spelet och då har vi åter igen en plastisk musik.

Ivar menade alltså att musik förr i världen var föränderlig och i viss mån oförutsägbar men med inspelningstekniken så skapades konventioner eller föreställningar om hur olika musik, till exempel hur ett verk av Johann Sebastian Bach skulle framföras. Musiken fastnade i en form. Men numera tillåter ny teknik att musiken i till exempel datorspel blir både föränderlig och oförutsägbar och blir därför mer naturlig för lyssnarna, alltså lite mer som musiken var innan musikinspelningsutrusningen var uppfunnen.

När jag frågade Ivar vad för slags musikproduktion som är bra att göra i datorer gav han ett kort och koncist svar.

Ivar: All musik görs ju i dator nu för tiden!

Men när jag utvecklade frågan mer och undrade om musiken kommer att låta likadant om han ska producera den i till exempel något av musik-produktionsprogrammen Reason eller Logic fick jag ett långt mera utvecklat resonemang som svar.

Ivar: Nej, musiken låter inte likadant i Reason eller i Logic. Verktygen påverkar väldigt mycket. Men idag finns ju spännande verktyg för allt möjligt alltså.

Men Ivar hade svårt att säga att det är verktygen som styr studenterna.

Ivar: Många av våra studenter håller på med pop, soul, R & B, Techno, alltså beatbaserad populärmusik av något slag.

J-O: Det går i fyrafjärdedelstakt?

Ivar: Mycket fyrafjärdedelstakt är det! Och i sådan musik är ju musikproduktionselementet så centralt. Men det ligger ju nära tillhands naturligtvis att göra det som kallas maskinmusik med maskiner. Dom som jobbar med klassisk musik och inspelning arbetar kanske med andra verktyg av tradition.

Även högskoleläraren Ludvig menade att de tillgängliga produktions-verktygen påverkar musikproducenternas skapande i hög grad. Men också att det för en producent inte räcker med att vara förtrogen med de kulturella konventioner som finns utan också vara medveten om att konventionerna byggs in i verktygen.

Ludvig: Vi pratade ju om kulturella konventioner förut. Om vi tar Apple Loops [ljudfiler som är medskickade olika programvaror från Apple som Garageband och Logic]. Är inte det en sammanfattning eller mitt i prick i den kulturella konventionen: Så här ska det låta? Om man vill att det ska låta som konventionen då ska man väl använda Apple Loops.

Ludvig berättade om en musikerkollega, en mycket erfaren frilansmusiker, som nyligen hade ringt honom för att kommentera sin upplevelse efter att ha köpt och prövat den senaste versionen av musikproduktionsmjukvaran Logic Studio där Apple Loops ingår.

Ludvig: Han var alldeles i extas över hur det lät men så berättade han också lite besviket: Nu känner jag igen musiken som går i TV! Det är ju så här de har producerat den! Jag känner ju igen flera loopar, sa han. Ja visst sa jag.

Och ändå är han musiker och har varit det hela livet! Han har alltså inte alls förstått att det är så man producerar musik idag!

Den okunskap som Ludvigs kollega visade är ett tydligt exempel på den distans som, på grund av den tekniska utvecklingen, snabbt kan uppstå mellan musiker i olika kulturer. Exemplet visar även på hur en musiker, med lång professionell erfarenhet men som inte håller sig ajour med hur musikkulturen utvecklas, kan tappa i konkurrenskraft och utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv kanske bli en förlorare.

Även musikproducenten Niklas menade att musiken påverkas av den tekniska utrustning och de mjukvaror som används i produktionsarbetet.

Niklas: Det är tekniken som påverkar musiken. Framför allt nu. Och det där tror jag ändrades när datorer med sequenser kom och när det kom

elektroniska instrument, då tog tekniken över. Förr uppfann dom bandekon, dom uppfann flanger, dom uppfann en jädra massa saker. Dom visste inte hur man skulle göra men dom experimenterade och då hände nått och så vart det coolt. Men nu har vi ju mycket kraftigare utrustning. I min laptop-dator hemma kan jag spela upp fler spår än man kunde i den bästa studion i världen 1969. Då tror jag att det var så att musiken påverkades av att man lajade [experimenterade] med tekniken. Numera gör man inte så mycket med tekniken.

Enligt Niklas erbjuder moderna musikproduktionsmjukvaror tillsammans med aktuell teknisk utrustning så många möjligheter att producera, bearbeta och manipulera ljud och musik att alla de möjligheter som dagens teknik erbjuder också kan bli ett kreativt hinder.

Niklas: Man måste våga experimentera. Framför allt nu med datorerna för dom kan göra så jädra mycket, vi har så mycket valmöjligheter att vi

begränsar oss bara därför att det är så mycket valmöjligheter. Förut hade man inga valmöjligheter och därför var man tvungen att låta fantasin flöda och experimentera fram nya saker.

Som ett konkret exempel refererade Niklas till Geoff Emerick, den Grammybelönade engelske ljudteknikern som bland annat blev känd efter att ha varit chefstekniker på flera Beatlesalbum som till exempel Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band.

Niklas: När Geoff Emerick började som ljudtekniker då fick man inte närmicka ett trumset. Han var den första som närmickade pukor och baskagge och virvel och han trodde att han skulle få sparken för att han gjorde det. Det är rätt skönt alltså! Jag närmickar trummorna: Jag får sparken!

Och när Beatles blev så stora att dom höll hela EMI under armarna då är det klart att dom fick experimentera och det är klart att deras tekniker blev ju

”untouchable”.

Enligt musikhögskoleläraren Ivar ställer ny teknik nya krav på nyutbildade musiklärare om de ska klara av att undervisa i till exempel musikproduktion på gymnasiet eller i kanske digitalt musikskapande på en kulturskola. Men Ivar menade också att fokuseringen på teknik eller polarisering mellan teknik och musik kan vara hämmande eller en rent missvisande retorik.

Ivar: Vad som har hänt rätt mycket, tror jag, det är att den nya tekniken har

Ivar: Vad som har hänt rätt mycket, tror jag, det är att den nya tekniken har