Utprovning av enkätdesignen: en förstudie

För att pröva ut metoden för enkätundersökningen genomförde jag en förstudie med lärare och studenter från journalistutbildningen vid min arbetsplats Södertörns högskola. Ett viktigt syfte med denna förstudie var att undersöka om studenterna förstod frågeformuleringen, alltså om den var möjlig att besvara samt om själva svarsformuläret var utformat så att det var lätt för undersökningsdeltagarna att använda.

När jag planerade förstudien diskuterade jag både med kolleger och några studenter för att få synpunkter på frågeformuleringen och hur svars-blanketten borde utformas för att nå ett så gott resultat som möjligt. Bland både lärare och studenter kunde jag identifiera en enkättrötthet. Framförallt studenterna berättade att de allt för ofta ombads att delta i undersökningar och det uppfattades som ansträngande. De tyckte att det var irriterande att värdefull lektionstid ibland förbrukades till att de skulle fylla i enkäter.

Under vissa perioder, särskilt när många studenter skriver sina kandidatuppsatser, menade studenterna att de ofta måste delta i olika frågeundersökningar och att det ibland kändes som att de ställer upp på undersökning efter undersökning men aldrig får ta del av resultaten. Mot bakgrund av denna information var jag angelägen om att det inte skulle behöva ta för lång tid att besvara mitt frågeformulär samt att det var nödvändigt att frågorna formulerades på ett sådant sätt att undersökningen upplevdes som meningsfull av undersökningsdeltagarna. Dessutom ville jag vara säker på att deltagarna i min undersökning efteråt skulle få en rapport om hur resultatet föll ut.

Mot bakgrund av resonemangen här ovan beslutade jag att enkäten skulle ha en genuin och öppen fråga med plats för tre olika svar samt att svarsblankettens omfång skulle vara en A4-sida. För journaliststudenterna var frågan formulerad:

Vad anser du är de tre viktigaste saker/förmågor/kunskaper/förhållningssätt (learning outcomes) som du vill ha med dig efter avslutad

journalistutbildning? Ange i prioriterad ordning.

För lärarna var frågan formulerad:

Vad anser du är de tre viktigaste saker/förmågor/kunskaper/förhållningssätt (learning outcomes) som du tycker att studenterna ska ha med sig efter avslutad journalistutbildning (treårig utbildning)? Ange i prioriterad ordning.

Under själva frågetexten fanns siffrorna 1, 2, och 3 i vänster kant med lika mycket svarsutrymme efter varje siffra.

Under förstudien prövade jag enkäten med tre studentgrupper och med en grupp lärare. Studentgrupperna var en grupp med nybörjarstudenter som fick besvara enkäten under sin första studievecka, en grupp som i var början av

sin fjärde studietermin och alltså var ungefär i mitten av sin utbildning och en grupp som läste sin sjätte och sista termin på journalistutbildningen.

Vid samtliga tre studentundersökningar var proceduren att jag i början av en lektion berättade att vi skulle genomföra en enkätundersökning.

Studenterna fick information om att syftet med enkäten var att samla in information om studentuppfattningar i samband med att deras utbildnings-och kursplaner skulle omarbetas. Studenterna fick också information om att undersökningen gjordes anonymt, att deltagandet var frivilligt och att det var jag och ingen annan som skulle analysera resultaten.

Studenterna från termin fyra och sex svarade utan att någon rapporterade problem med att förstå frågan eller hur de skulle svara. Några av studenterna från första terminen berättade efter undersökningen att de tyckte det hade varit svårt att svara därför att de var så nya på utbildningen och att de hade känt sig lite förvirrade och osäkra på hur de skulle formulera sig. Totalt deltog 114 studenter i undersökningen och jag noterade inget bortfall. Vid samtliga tre tillfällen tog hela undersökningsproceduren med information, ifyllande av blanketter, insamling och avslutning ungefär 15 minuter.

Lärarna som deltog i förstudien fick svarsformulären i sina postfack och trots att de vid flera tillfällen blev ombedda och påminda om att svara var det bara hälften av lärarna, sex av tolv, som lämnade sina ifyllda svarsblanketter till mig. Flera av lärarna som besvarade och lämnade in blanketten berättade att de tyckte det var svårt att svara. Framför allt var det besvärligt att välja ut och prioritera vad som var viktigast. Den allmänna uppfattningen bland lärarna var att det finns så mycket mer än vad de kunde få in i svarsformuläret som är viktigt och att det därför var svårt att välja. Samtidigt berättade flera att de var positiva till undersökningen. En av lärarna sa att just värderingsprocessen när hon skulle prioritera det som var viktigast hade fått henne att reflektera över utbildningsinnehållet på ett sätt som hon inte gjort tidigare och att hon upplevde det som utvecklande.

Bortfallet bland lärarna var alltså 50 procent och min uppfattning är att en viktig förklaring till det höga bortfallet är att proceduren var annorlunda för lärarna jämfört med studenterna. När jag följde upp bortfallet berättade en lärare att han inte hade tid att fylla i blanketten och att han dessutom föredrog att redovisa sina uppfattningar om lärandemålen på annat sätt, som till exempel vid lärarmöten. En annan lärare berättade för mig att hon personligen var mycket negativt inställd till Bolognaanpassningen och införandet av lärandemål i alla kurs- och utbildningsplaner. Möjligen kan också sådana uppfattningar vara en förklaring till det höga bortfallet.

Det var ganska stor skillnad mellan hur studenterna och lärarna i förstudien svarade. Studenterna svarade generellt betydligt mera kortfattat.

Mest heterogena var svaren från nybörjarstudenterna. Mest homogena var svaren från sjätteterminsstudenterna som också var de som i högst utsträckning tog upp anställningsbarhetsaspekter i sina enkätsvar.

Skillnaden mellan hur nybörjarstudenterna och de erfarna studenterna svarade i enkäten kan förklaras på olika sätt. Ett är att studenter har så olika bakgrund. Beroende på den sociokulturella bakgrunden visar studenter olika föreställningar om vad de förväntar sig under sina högskolestudier, men ju längre en grupp studenter läser tillsammans desto mer påverkas de av varandra och desto mer heterogena blir uppfattningarna i gruppen (Olofsson, 1993. Att individer formas av omgivningens uppfattningar diskuteras av Gunnar Törnqvist (1986) när han jämför högskoleutbildade med huvudkaraktärerna i musikalen My Fair Lady. Tack vare blomsterflickan Elizas sätt att tala kunde Professor Higgins med stor precision ringa in varifrån hon kom, till och med från vilket kvarter! Ordval och formuleringar avslöjar från vilken sektor i yrkeslivet en person kommer och vilken funktion eller position personen har inom den organisation där han eller hon verkar. Enligt Törnqvist är den högre utbildningen en viktig faktor i skapandet av den uniformitet som gör att någons position kan spåras – liksom att Higgins kunde spåra varifrån Eliza kom. Mot bakgrund av denna förklaring är det alltså fullt rimligt att studenter som umgåtts med varandra och studerat i nära tre år tillsammans lämnar mer likartade svar i en enkätundersökning jämfört med alldeles nya studenter. En annan aspekt är att det verkar vara så att de som står högt i en utbildningshierarki har svårare att se sig själva som privilegierade jämfört med dem som står lägre i hierarkin (Bjurström, 1997). Då det föreligger stora skillnader mellan vilken kunskap och förståelse, färdighet och förmåga och värderingsförmåga och förhållningssätt som nybörjarstudenter har jämfört med mer erfarna studenter är det möjligt att se högskoleutbildning i ett hierarkiskt perspektiv.

I ett sådant perspektiv är det rimligt att nybörjarstudenter lättare kan identifiera sådana skillnader och därigenom ge en mer mångsidig bild av vad de vill få ut av sin utbildning eftersom de ännu inte hunnit bli formade av omgivningens uppfattningar och heller inte hunnit glömma hur det var innan de erövrade sina kunskaper under den pågående utbildningen. I och med att studenterna lär sig allt mer under utbildningen blir också kunskaperna efterhand osynliga. Därför kan studenter under pågående utbildning ha svårt att redogöra för sin egen kunskapsutveckling (Dodgson, 1987; van Gothem

& Sloboda, 2008; Säljö, 2005).

Slutsatsen av detta resonemang är alltså att det faktum att studenternas enkätsvar i förstudien varierade beroende årskull förklaras av att studenterna, ju längre de läser tillsammans, allt mer färgas av varandra i sina uppfattningar. Dessutom kan studenter få svårare att se den rangordning som finns i hierarkin och sin egen kunskapsutveckling ju högre upp de kommer i utbildningshierarkin. Som konsekvens av dessa slutsatser valde jag, för att få variation i svaren, att rikta enkätundersökningen mot studenter som i var i början av sina musikproduktionsstudier.

När jag hade granskat enkätresultatet från förstudien var jag tillfreds med kvalitén på svaren och bedömde att enkätens utformning fungerade och att

den inte behövde modifieras mer än på detaljnivå inför enkätundersökningen med musikproduktionsstudenterna.