Gylle socken

borde övriga 16 vara tiondepliktiga. I Lb uppges 14 decimanter och det fram-går här indirekt att 15 var pliktiga att erlägga helgonskyld till degnen. ¹¹ Eskm 1582/83 redovisar 15 skattskyldiga landbor. Av dessa kan praktiskt sett alla identifieras. Man måste då fråga sig, varför inte jordeboksenheten nr 15 re-dovisas i eskm 1582/83. Kan mantalsregistret sådant det föreligger ha före-gåtts av en mera direkt empiriskt oåtkomlig ödeavkortning i detta fall? Som synes har landbobyte ägt rum mellan 1572 och 1590. Har redovisningen mis-sat? Vilken betydelse skall tidsavståndet mellan källorna tillmätas? Vilka en-skilda gårdar döljer sig bakom termen »decimantes», och vilka av de belagda gårdarna saknas? Avser decimanttalen i Lb att ge uttryck för det antal jord-brukande bönder i socknen, som enligt gällande normer borde erlägga tion-de, eller avses det antal som ett bestämt år faktiskt hade erlagt tiontion-de, eller mera allmänt de som brukade göra det? Kan lokala särbestämmelser och in-dividuell praxis ha resulterat i att kyrkolandbon (med sina speciella funktio-ner och privilegier som länsman) slapp erlägga tionde och/eller helgonskyld?

Det står genom detta exempel klart, att vi i resultaten av rekonstruktions-arbetet får acceptera en viss felmarginal, där problem av denna typ inte låter sig lösas efter en rimligt disponerad arbetsinsats. För den aktuella uppgiften är det likväl ett resultat av värde att kunna konstatera, att en bebyggelsestati-stik inte med fördel kan bygga enbart på decimanttalen. I så fall påstår man nämligen, att det i Stora Slågarps socken fanns 14 gårdar. Efter en analys på kasuistisk nivå kan det i stället hävdas, att det fanns minst 17 brukare av 18 jordegendomar. Med skillnader av denna storleksordning blir det uppenbart olämpligt att utan vidare för hela uo aggregera data av decimantuppgifternas typ, även om dessa är lättillgängliga. Som tidigare framgått gäller decimant-talen i Lb för övrigt hela socknar. De är sålunda användbara i byrekonstruk-tioner endast i de få fall, då kyrkbyn ensam bildar socken, såsom fallet var med Stora Slågarp. Förhållandet ställer sig något annorlunda med Gylle socken.

medlas en annan bild av ägarstrukturen än Stora Slågarp. Visserligen domi-nerar krongodset stort under 1570-talet, men man får likväl genom länsin-delningen mm klara indikationer på att den senmedeltida egendomsfördel-ningen har varit mera differentierad. Lb redovisar 24 decimanter, vilket väl stämmer både med helgonskylden på 72 skäppor spannmål ² och med antalet skattebetalare enligt eskm 1582/83. En sammanställning av diplom- och jordeboksuppgifter ger siffran en smärre korrigering till 25.³

För kyrkbyn Gylle vållar identifieringen av landborna till Börringe klosters län respektive Lindholmens birk vid första anblicken inga problem. Dock in-ger den långa perioden utan landboväxlingar på gårdarna nr 1--4 en lätt miss-tanke om eftersläpning i jordeboksföringen.⁴ Mera problematiskt blir det att följa kapitelslandborna på grund av de långa tidsavstånden 1570--1583-1614.

Tydligt är dock, att en av altargårdarna försvinner för gott ur kapitlets ägo mellan 1570 och 1614 (nr 10),⁵ utan att man kan belägga, om det rör sig om en godstransaktion, ett ödesmål eller någon förändring av annat slag. Det är inte uteslutet, att gården försvinner som självständig enhet mellan 1570 och 1583.

Personnamnsidentifieringen fungerar osäkert i 3 med (?) markerade fall. Ef-tersom prästgårdsbonden inte är namngiven i Lb, kan man inte här avgöra, om denne uppföres som skattebetalare i eskm 1582/83. Man får följaktligen ej heller någon indikation på om vederbörande inräknas i Lb:s decimanttal.

I sammanställningen för Fjärdingslövs by påträffas en av de ytterst sällsyn-ta jordegna bönderna i Skytts härad. Han redovisas i en särskild avdelning i eskm 1582/83 med dubbel skattesats mot ordinära lejebönder. Namnidenti-fieringen präglas även för denna by av viss osäkerhet på tre punkter. Det gäl-ler speciellt nr 8 och 9, vilka redovisas i Lb som »fastor» (vanligtvis beteck-ning för mindre jordbruk).⁶ Det bör dock noteras, att det till dessa enheter hörde betydande odlingsareal (26 respektive 38 tunnland åkerjord jämte ängsmark), något som i andra sammanhang skulle motsvara minst halva och snarast hela gårdar. De adelslandbor, som finns i socknen i början av 1570-ta-let har kunnat identifieras tack vare att de byttes till kronan genom sk mage-skifte ⁷ och att originalen till mageskiftena har bevarats. ⁸ Att landbon nr 12 i

talet och fram på 1600-talet, eftersom den inte fångas upp i eskm. 1583 eller eskm. 1608, ej heller i decimantboken 1651.

2 Avgiften bör alltså här ha varit 3 skäppor spannmål per gård. Det är tydligt, att helgonskyl-den kan variera mellan två och tre skäppor från socken till socken.

3 Se ovan tabell 3:2.

4 Något liknande gäller för jb 1590, ehuru endast i ett fall: landbon på nr 8 anges identiskt i jb 1572 och 1590 (Isack Nielssen), medan eskm. 1583 och jb 1603 redovisar samma landbo (Isack Jörgenssen).

5 I kapitelsjb redovisas fortsättningsvis endast 2 Gyllelandbor; se tex jb 1618 (D. Kanc.

BI2f:XII4d, DRA) eller jb 1650 (Lunds domkapitels arkiv, GVI:7, LLA).

6 Jfr S. Dahl, aa Torna och Bara, 1942, s 93; H. Bennike Madsen, aa 1978, s 64 ff.

7 Angående mageskiftesproceduren, se S. Gissel, a a 1968, s 18 ff.

8 C 6. Adkomst Danmark, mageskifte nr 309 och nr 334, DRA.

Tabell 3: 2: Gylle by.

Jb 1565/66 Jb 1572/73 Eskm 1582/83 Börringekl. jb 1603/04

a) Börringe kloster: Le je bönder:

1. Jenns Nielssenn 1. Jenns Nielssen Jenns Nielssen 1. J enns Nielssönn

2. Join Moginssen 2. Joen Mogenssen Joen Mogenssenn 2. Jörgen Mogensönn

3. Matz Jeppssen 3. Matz Jeppssen Madtz Ibssenn 3. Madtz lbssön

4. Matz Niellssen 4. Matz Nielssen Matz Nielssenn 4. Matz Nielssen

Jb 1590/91

b) Lindholmens birk: Lindholmens birk: Lindholmens birk:

5. Oluff Perssen 5. Oluff Perssen Oluff Perssen 5. Oluff Perssen

6. Joen Lauressen 6. Jon Lauritsen Joenn Lauritzen 6. Niells Jennssen

7. J ep Lauressen 7. Jep Lauritssen Jep Lauritzen 7. Jep Lauritzen

8. Rasmus Anderssen 8. Isack Nielsen Isack Jörgenssenn 8. Isack Nielssen

Domkap. jb 1570 Domkap. jb 1614

a) Altargods: a) Altargods:

9. Hans Anderssen Hanns Anderssen 9. Lauritz Knudssen

10. Povel Jenssen (?) 10.

-b) Kommungods: b) Kommungods:

11. Anders Skredere Morthen Jennssen (?) 11. Oluff Poulssen Lb

12. Prästgårdsbonden Rasmus Jenssen (?) 12.

-Adelslandbo Jb 1590/91 (forts)

Från Svenstorp till kronan 1577:

.j;;,.

13. OluffTruelssen Oluff Truilsen 13. OluffTröllssenn

u,

Tabell 3: 3: Fjärdingslövs by.

Jb 1565/66 a) Falsterbo län:

1. Jenns Mortenssen

2. Jens Perssen 3. OluffTordssen b) Dalby län:

4. Jens Swendssen 5. Hans Perssen

Jb 1572/73

Jenns Morthenssen

2. Jens Perssen 3. OluffTordssen

4. Jens Swendssen 5. Morthen Nielssen Domkap. jb 1570 a) Altargods:

6. Rumor Pederssen b) Prcebenda Gislöv:

7. Niels Tordssen Lb

a) Mensalfästa:

8. Moens Anderssen b) Kyrkofästa:

9. Anders Hanssen Adelslandbor a) Från Dybeck till

kronan 1575:

10. Niels Ibssen b) Från Svenstorp till

kronan 1577:

11. Moens Jude

Eskm 1582/83 a) Jordegen:

Niells Morthenssen b) Lejebönder:

Jenns Perssen Oluff Thorssen

Anders Jennssen Morthenn Nielssen

Lauritz Skogmager (?)

Niells Thorssenn

Lauris Jude(?)

Hanns Jennssen (?)

Niels Jeppssen

MogensJude

Jb 1590/91

Niells Mortenssen

2. Jens Perssen 3. Per Oluffssen

4. Anders Jenssen 5. Morthenn Nielssen Domkap. jb 1614 a) Altargods:

6. Jenns Bentzen b) Prcebenda Gislöv:

7. J enns Anderssen

Jb 1590/91 (forts) a) Utan rubrik:

10. Niells Ipssen

11. Moenns Jude b) Tidigare ärkesätesgods,

Gislöv:

Fjärdingslöv inte redovisas i de äldre kronojordeböckerna beror på att Gis-lövs län, som var gammalt ärkesätesgods, varit bortförlänt på frihet under ti-den 1540---1581. ⁹

I nära anslutning till det empiriska materialet från tre byar i uo har här de analystekniska resonemangen bakom byrekonstruktionerna cirka 1570 blivit exemplifierade. De relativt goda möjligheterna att nå tillförlitliga resultat, liksom nödvändigheten att acceptera en viss felmarginal, har belysts. För resten av de 50 agrara bebyggelserna i uo, mestadels byar, skall motsvarande överväganden inte återges i framställningen. Resultaten har sammanfattats i en karta och några tabeller. Till presentationen av dessa skall i det följande knytas några kommentarer.