Kungsgårdar och slottslän

från 1700-talet mycket klara indikationer på att tingsplatsen för Skytts härad tidigare skulle ha legat inom Hammarlövs by och avrättningsplatsen vid by-gränsen till Vemmerlöv.¹⁵ Enligt de äldsta bevarade domböckerna från 1663-65 och 1685-86 hölls Skytts häradsting i Trelleborg, som år 1619 hade mist si-na stadsprivilegier.¹⁶

Det visar sig sålunda, att häradets medeltida tingsplats/tingsplatser inte kan beläggas i samtida källmaterial. Det enda alternativ, som på något sätt an-knyter till medeltiden, gäller Gylle-Haglösa, om man kan kombinera mark-namnen i Lb och senare källor med notisen hos Lyder van Freden 1519. Även om platsen för Skytts häradsting kan ha funnits här under senmedeltid, kvar-står möjligheten av kronologiskt och kausalt oåtkomliga flyttningar av häradscentrum inom undersökningstidens lopp.

Som tidigare påpekats skulle häradet bibehållas som judiciell indelnings-grund under hela undersökningsperioden. Som enhet i den kungliga lokalför-valtningen skulle häradets roll så småningom tonas ner. Det skedde i sam-band med den administrativa omvandling, som fr a markerades genom anläg-gandet av kungliga borgar och organiserandet av slottslän.

Kungaleven i KVJb representerar alltså betydande lokala centralorter i den tidens kungliga administration, och som tidigare nämnts, fanns det i uo kungalev både i Gylle och Skanör. Man kan utgå ifrån, att kungalevet i Ska-nör hänger samman med bevakandet av de kungliga rättigheterna och upp-börden av intäkterna i samband med det fiske och den marknad, som utveck-lades här. Redan vid tiden för KVJb hade den kungliga maktsfären i Skanör manifesterats genom den borganläggning, som enligt Otto Rydbecks arkeo-logiska datering, fr a utifrån talrika myntfynd, har existerat här från cirka 1225.² Mot den bakgrunden blir det snarast den förmodade kungsgården i Gylle, som framstår som häradets administrativa huvudort ännu under tidigt 1200-tal.

Den funktionen har av allt att döma upphört kring sekelskiftet 1300. Vid den tiden torde uo nämligen ha inlemmats i de nya former för rikets försvar och kronans uppbörd och förvaltning, som organiserandet av slotts/än har in-neburit. Under 1200-talets lopp och ett stycke in på 1300-talet genomfördes i Danmark det system, som sedan skulle gälla under senmedeltiden: stora borganläggningar uppfördes som residens för länsmän, som i sin egenskap av regionala företrädare för centralmakten bestred den dubbla funktionen som militära befälhavare och ledare för den civila länsförvaltningen. För borgens underhåll och för försörjning av de militära och civila funktionärerna utnytt-jades ursprungligen resurserna från kringliggande landområde. Till de sen-medeltida riksfästena anslogs vanligen ett varierande antal härader. ³

Inom ramen för det medeltida länsväsendet har sålunda befolkningen i Skytts härad genom arbete, skatter och avgifter bidragit till underhållet av olika kungliga borgar och deras personal. Det har i varierande utsträckning gällt Lindholmens borg och Falsterbohus, i någon mån även Skanörs borg.

Dessa tre borgar har alla existerat samtidigt kring 1300.

Enligt de äldsta källuppgifterna om Skytts härads länstillhörighet har om-rådet varit knutet till Lindholmens borg. Arkeologiskt material, främst mynt-fynd, pekar tillsammans med uppgifter i skriftliga källor på tiden omkring 1300 som anläggningstid för Lindholmen. När Magnus Eriksson år 1332 in-trädde som Skånes kung, förefaller »castrum Lindholm» att ha varit kronans främsta fäste i landskapet näst efter Helsingborg. Den skånska riddaren Jens

a a 1977, s 252 och s 393. Ang kungalev, se numera även A. Andren, Städer och kungamakt - en studie i Danmarks politiska geografi före 1230, Scandia 1983: 1, s 34 f. Betr kungaföljets resor, se Th. Riis, Det middelalderlige danske rejsekonged0mme indtil 1332, i Middelalder, metode og medier. Festskrift til Niels Skyum-Nielsen, 1981, s 155 ff.

2 0. Rydbeck, Den medeltida borgen i Skanör, 1935, s 52 ff. Mera om Skånemarknaden ne-dan, 6.4.3.

3 Om slottslän och länsväsende, se tex W. Christensen, Dansk statsförvaltning i det 15. År-hundrede, 1903, s 196 ff; P. J. J0rgensen, aa 1947, s 349 ff; J. Rosen, art. Län, KLNM XI, 1966, sp 104 ff; A. E. Christensen, a a 1977, s 342 f; H. Paludan, a a 1977, s 466 ff. För Skåne, se I. An-dersson, a a 1974, s 311 ff; S. Skansjö, a a i Svedala genom tiderna, 1981, s 137 ff. Jfr B. Fritz, Hus, land och län. Förvaltningen i Sverige 1250-1434, 1, 1972, passim.

Uffesen (Neb), som 1332 mottagit Lindholmen såsom kung Magnus' betrod-de man, frånträdbetrod-de borgen till kungen 1339. Därmed avsade han sig också al-la de rättigheter, som han dittills hade haft med avseende på >,prouincias Sk0z hreret et Osheng hreret».⁴ Omständigheterna tyder på, att Skytts och Oxie härader vid denna tid har legat som resursområde till Lindholmens borg.⁵

Slottslänens geografiska omfattning kunde variera över tid, allt enligt kungens beslut vid förläningstillfället. Skytts härads anknytning till Lindhol-men kan beläggas fram till mitten av 1300-talet.⁶ Därefter tycks den ha upp-hört, bortsett från, att hela Lilla Alstads by och 4 gårdar i Gylle tillhörde Lindholmens birk. ⁷ Av de dokument, som år 1369 och 1370 utfärdades i sam-band med Stralsundsfredens avslutande, framgår det, att »Sqz;zeherde h0rd tho Schon{llr unde tho Valsterbode».⁸ De båda kungliga borgarna i Skanör och Falsterbo har tydligen gemensamt bildat ett länscentrum. Som resurs till borgarna här låg inte bara Skytts härad utan fr a de kungliga intäkterna från marknaderna och de båda städerna.⁹ Borgen i Skanör har enligt Otto Ryd-beck nedlagts cirka 1425 och dess funktioner har övertagits av Falsterbohus.¹⁰ Det gäller uppenbarligen även rollen som länscentrum för Skytts härad.

Vid Falsterbo har Ragnar Blomqvist arkeologiskt konstaterat rester av två skilda borganläggningar. Ett äldre Falsterbohus, en tegelborg, har ersatts med en ringmursborg med kärntorn och salbyggnad, dvs av samma typ som Lindholmen, men mindre och inte fullt så avancerad. Dateringen av det yng-re Falsterbohus kopplar Blomqvist till skriftliga källuppgifter, enligt vilka borgen skulle ha intagits och förstörts av hanseaterna år 1311.11 Återupp-byggnaden av Falsterbohus skulle sålunda ha ägt rum under 1310-talet, dvs inom Erik Menveds regeringstid. Det är välkänt, att denna tid har präglats av betydande inre och yttre politisk oro. I samband härmed har ett omfattande

4 Dipl Dan 2.r 10 nr 403; Dipl Dan 2.r 12 nr 182 f.

5 Jfr E. Ulsig, Danske adelsgodser i middelalderen, 1968, s 92 och s 108. Utförligt om Lind-holmen hos S. Skansjö, a a i Svedala genom tiderna, 1981, kap 3.

6 JEDA IV, s 23.

7 Jfr Dipl Dan 3.r 1 nr 396; jb över Malmöhus län 1546/47, Reg 108 A nr 56, DRA. Det är sannolikt dessa fyra senmedeltida gårdar, som i sentida gestalt representerar en kontinuitet från kungalevet i byn enligt KVJb. Om Lindholmens birk, se S. Skansjö, senast a a, s 146 ff. - Näm-nas kan också, att Kristoffer av Bayern vid sin förläning av Lindholmen till ärkebiskopen Hans Laxmand år 1442 lät länet omfatta Oxie, Bara, Järrestads och Ingelstads härader samt »wor kop-stadh Threlleborgh». (LÄU 3, s 243 f.)

8 Dipl Dan 3.r 8 nr 369 och 450.

9 Jfr ett kungligt pantsättningsbrev från 1401, vari pantsättes »the slot oc feste Scanör och Falsterbodhe oc markneth meth the twa köpstredher Scanöreby och Falsterbodheby och meth swo meket aff Skötz heret, som her Jens Dwe oc Gudmund nu i ar til for:de slot haffdhe». (SD I nr 122; jfr ibidem nr 828.)

10 0. Rydbeck, a a 1935, s 46 och s 58.

11 R. Blomqvist, Falsterbohus, Kulturen 1950, 1951, s 15 ff. Jfr S. T. Kjellberg, Skånska me-deltidsfästen, Kulturen 1959, 1960, s 156 ff.

163

kungligt borgbyggande ägt rum. ¹² I detta sammanhang har det alltså i perife-rin till uo etablerats två nära samtida, kungliga maktcentra, perife- ringmursborgar-na Lindholmen och Falsterbohus.¹³

Enligt senmedeltida källuppgifter har Falsterbohus ensamt fungerat som länscentrum för Skytts härad från nedläggningen av Skanörs borg cirka 1425 till 1534.¹⁴ Då lades länet för en kort tid in under Lindholmen. De båda ring-mursborgarna Falsterbohus och Lindholmen ersattes från 1540 som riksfästen och länscentra av Malmöhus, som hade uppförts enligt moderna befästnings-principer. Som i ett tidigare sammanhang påpekats, ingick det gamla Falster-bo län med Skytts härad från och med 1540-talet som en del i det nyskapade och omfattande Malmöhus län.¹⁵