Härad och tingsplats

De äldsta skriftliga källbeläggen för Skytts härad har samband med avgifter till skilda överheter. I det första kända fallet gäller det kyrkliga institutioner.

Fundationsurkunden till Övedskloster från ärkebiskop Eskils tid (1138--1177) är inte bevarad, men den refereras i ett brev från påven Martin V till bisko-pen i Linköping år 1421. Häri framgår, att Eskil med kapitlets samtycke till det nystiftade klostret hade överdragit det tionde från byarna i Skytts och Ba-ra häBa-rader, som lagligen tillkom ärkebiskopsbordet i Lund. ¹ Enligt Lauritz Weibull har brevet 1421 säkerligen avfattats »på grundval av sjelva funda-tionsurkunden».2 Trots detta får vi alltså notera, att vi för första gången i det skriftliga källmaterialet möter benämningen Skytts härad i ett sent och brist-fälligt traderat brev. Eftersom den ursprungliga fundationsurkunden till Övedskloster bör ha tillkommit kring 110O-talets mitt (eller något senare), pekar likväl brevets innehåll tillsammans med vad som i övrigt är allmänt känt, på att byarna i häradet vid denna tid hade att svara för bestämda avgif-ter till kyrkan. Tiondeavgiften, som i hög grad var aktuell cirka 1300 och för övrigt under större delen av undersökningsperioden, var före reformationen delad med 1/3 till vardera präst, sockenkyrka och biskop ( efter reformatio-nen till kronan). ³

Från början av 12OO-talet, då vi har nästa bevarade källbelägg, är Skytts härad omnämnt i samband med den kungliga beskattningen. Det sk huvud-stycket till Kong Valdemars Jordebog från 1231 innehåller en lista över vissa kungliga skatteinkomster. Häri antecknas bl a: »Sk0zheret. xii mr. argenti preter Scan!llr».⁴ Diskussionen om huvudstyckets karaktär och om härads-angivelsernas innebörd är omfattande och skall här inte närmare beröras.

1 Dipl Dan l.r 2 nr 73. !referatet heter det bl a » ... et illi de/ .. ./ capituli Lundensis expres-so consensu inde Sk(oz)heret et Baraheret dicte diocesis uillarum decimas, que tunc ad mensam archiepiscopalem Lundense legitime spectabant ... ». Påvebrevet anger »Skogheret», vilket (av diplomatariets utgivare) bör härledas ur felläsning av »Skozheret» eller (enligt Lauritz Weibull, se nedan) av »Sk!llzheret».

2 L. Weibull, Den skånska kyrkans älsta historia, HTS 5, 1917, s 215; dens., Skånes kyrka från älsta tid till Jacob Erlandsens död 1274, i Lunds Domkyrkas historia 1145-1945, I, 1946, s 229 f.

3 Enligt diplomatariets utgivare torde fundationsurkunden till Övedskloster snarast tillhöra 1100-talets mitt. Tilläggas kan, att formerna för präst- respektive kyrkotionde är relativt klarare-dan under 1100-talets förra del. Däremot vacklade formerna för uttagande av biskopstionde under större delen av 1100-talet. Det fastslogs som 1/3 av tiondet, dvs i princip 1/30 av skörden i samband med de »kyrkokontrakt», som avslöts i Lunds och Roskilde stift kring 1170. Om man i det ovan refererade fundationsbrevet hänvisar till den skånska kyrkolagen Gfr »legitime»), bör brevet härröra från en sen tidpunkt i Eskils ämbetsperiod. (Jfr S. Bolin, aa 1933, s 234; T.

Dahlerup, art. Tiend, i KLNM XVIII, 1974, sp 291 ff; A. E. Christensen, aa 1977, s 341.)

4 KVJb, utgav S. Aakjrer, 1, Text, s 23.

157

Under alla omständigheter tycks nämligen informationsvärdet i angivelsen av summan på 12 mark silver (förutom intäkterna från Skanör) förbli begränsat och höljt i dunkel. ⁵

Vi kan emellertid konstatera, att Skytts härad i KVJb omnämnes bland öv-riga skånska, historiskt kända härader. Uppdelningen av landskapet i hära-der bör alltså ha genomförts före 1230. För Skytts härad kan vi peka på ett något äldre belägg, från 1100-talets mitt (se ovan). Häradsindelningen kan dock knappast vara mycket äldre i detta område.⁶

Som bl a Aksel E. Christensen har klargjort, har man i den expanderande kungamaktens intresse genom häradsinstitutionen indelat landet i förvalt-ningsdistrikt. I vissa fall har man kunnat ansluta till förhistoriska bygder, som sedan tidigare varit naturligt avgränsade. I andra fall har man fått samman-föra flera bygder till ett härad. I de mest tättbefolkade områdena har man i stället delat upp äldre, sammanhängande bygder i passande distrikt. Det sist-nämnda förfaringssättet har uppenbarligen kommit till användning i det syd-skånska slättområdet, där tex gränserna mellan Skytts härad och Oxie res-pektive Vemmenhögs härader helt saknar naturliga skiljelinjer i terrängen.

Enligt Christensen ger oss en jämförelse mellan å ena sidan Knut den heli-ges donationsbrev till S:t Laurentiuskyrkan i Lund 1085 och å andra sidan KVJb hållpunkter för häradsindelningens kronologi. I donationsbrevet, som är det äldsta nordiska diplom, vars text är bevarad, har man för de nämnda själländska orterna normalt anfört häradstillhörighet. Sådan saknas däremot för de skånska lokaliteterna, varav emellertid vissa hänföres till bygdeområ-den, som vi i senare källor möter som härader. Om häradsindelningen i Skåne sålunda enligt Christensen, som här bygger på Sture Bolins tolkning, ännu inte vunnit foilständigt insteg vid slutet av 1000-talet, framstår den vid 1200-talets början ( enligt KVJb) som den kungliga administrationens fasta enhet.

Kring 1300 och för övrigt under resten av den här aktuella undersöknings-perioden har häradet fungerat dels som distrikt för den kungliga förvaltning-en ( efter hand fr a inom slottslänförvaltning-ens vidare ramar, se nedan), dels som förvaltning-en re-gional enhet inom den kyrkliga administrationen ⁷ och dels som jurisdiktions-distrikt, centrerat kring häradstinget.

Frågan kan då ställas, var häradscentrum, dvs platsen för Skytts häradsting,

5 För ett referat av diskussionen kring de skånska uppgifterna i KVJb, med bibliografiska upplysningar, se I. Andersson, aa 1974, s 23-44. Jfr Svend Aakjrer i hans Indledning till utgåvan av KVJb, s *160 ff. Se även A. E. Christensen, a a 1977, s 390 ff och s 398 f.

6 För det följande, se A. E. Christensen, Vikingetidens Danmark, 1969, s 75 ff; dens., i Dan-marks historie, 1, 1977, s 252 ff. Jfr I. Skovgaard- Petersen, ibidem, s 29 f. För tidigare diskus-sioner om häradsindelningen i Skåne, se fr a J. Sahlgren, De skånska häradena och deras namn,

Namn och Bygd 1920, s 54 ff och S. Bolin, Skånelands historia, II, 1933, s 69 ff. Jfr I. Andersson, Skånes historia, 1, 1947, s 321 ff; T. Andersson, Svenska häradsnamn, 1965, s 73 ff. Knut den heliges gåvobrev är avtryckt i Necr Lund, s 3 ff.

7 Angående de medeltida skånska sk häradsdekanaten, se T. Dahlerup, Studier i senmiddel-alderlig dansk Kirkeorganisation, 1963, s 21 ff.

har varit cirka 1300. Enligt vad som tidigare sagts om olika centralbygdskrite-rier,8 kan den plats i häradet, där ting hölls offentligt (under bar himmel) och regelbundet (i princip så ofta som var fjortonde dag), markera ett slags funk-tionell huvudort inom ett härad. Speciellt gäller detta i de relativt ofta före-kommande fall, då tingsplatsen har varit knuten till ett kungligt förvaltnings-centrum, tex en kungsgård, en betydande kyrka eller en marknadsplats.⁹ Flyttning av tingsställe kan indicera tyngdpunktsförskjutningar inom ett härad, tex i demografiskt hänseende.¹⁰

Frågan om lokaliseringen av Skytts härads medeltida tingsplatsitingsplatser har emellertid inte tillfredsställande kunnat klarläggas. Inget av de fåtal på-träffade diplom eller andra medeltida källor, som omnämner eller har utfär-dats i samband med Skytts häradsting, anger direkt mötesplatsens läge i hära-det. ¹¹ I Lyder van Fredens kämnärsräkenskaper från det senmedeltida Mal-mö omtalas emellertid, hur man i juli 1519 distribuerade »eth wor naadige herres breff ( dvs ett kungligt brev) till Lwnd, Hagelösze, Bare herets tyng, Oxsye herets tyng och till Trreleborg».¹² Här utpekas indirekt Haglösa som tänkbar tingsplats för Skytts härad, speciellt som staden Trelleborg vid den-na tid i judiciellt, administrativt och fiskalt hänseende bör ha varit skild från den omgivande bygden. I diskussionen om Skytts härads äldsta tingsplats har annars fr a tre förslag framförts.

För det första har vissa namnforskare av språkliga skäl föreslagit den plats i sydöstra delen av Skanörs ljung, som efter de äldsta kända beläggen from cirka 1700 brukar benämnas Skytts eller Skyttsie hage. ¹³ Till skillnad från

den-8 Se ovan 2.2.

9 Se S. Aakja:r i KVJb, Indledning s *61 f och s *246 samt Kommentarer, s 188 ff; P. J. J0r-gensen, Dansk Retshistorie, 1947, s 244 ff; P. Meyer, art. Herredsting, KLNM VI, 1960, sp 504 f; H. Schledermann, art. Tingsted, KLNM XVIII, 1974, sp 373 ff; K. H0rby, a a, Dansk social historie 2, 1980, s 131 f.

10 Den möjligheten har bl a diskuterats inom ramen för undersökningen av Horns härad på Själland, dock utan klart ställningstagande i sakfrågan. Se B. Holmberg, Hangh0j og tinghus, i Festskrift til Kristian Hald. Navneforskning. Dialektologi. Sproghistorie, 1974, s 33 ff; S. Gissel i Hornsherredunders0gelsen, 1977, s 266 ff.

11 1348 2/9: »in placito Sk0zheret»; (Dipl Dan 3.r 3 nr 48.) Från 1489 respektive 1538 är brev utfärdade från Skytts häradsting av tinghöraren respektive tingsfogden, dock utan geografisk an-givelse; (LÄU 5 s 88 f respektive 1538 14/5 (Skytts häradsting), i Pergaments- och pappersbrev-samlingen, LLA.) Se även en notis från 1519 i Lyder van Fredens kämnärsräkenskaper för Mal-mö 1517-1520, utgav L. Ljungberg, 1960, s 140.

12 Senast a a, s 139.

13 Häradsnamnet anses innehålla ordet sköt (fda ski0th, sködh) i betydelsen 'utskjutande hörn'. Närmare hos J. Sahlgren, aa Namn och Bygd, 1920, s 60; K. G. Ljunggren, Amager och andra namn på Am-, Namn och Bygd, 1955, s 85 f; T. Andersson, a a 1965, s 45 f och s 73 ff.

Ang äldsta belägg för Skytts hage: »Skiutshage», se historik över Skanör, författad av kyrkoher-den Lage Stub (d. 1710), (i C. G. Brunii Samlingar, Bd XLV, s 7 ff, ATA). Jfr Håslövsprästen Peter Hegardt ( d. 1769), som i en sockenbeskrivning omtalar »Skyts-hage». (Monumenta Håslö-vensia et Boderupensia ... , u.å., Håslövs kyrkoarkiv, PI 1, LLA.) Se även J. L. Gillberg, som omnämner »Skiytse-Hage». (Historisk, Oeconomisk och Geographisk Beskrifning öfwer Malmö

159

Fig 6: 1. Utsikt mot söder från Tingshög, centralt belägen i Skytts härad. Denna plats utpekas av traditioner från 1700-talet som Skytts härads tingsplats. Närmast i söder Hammarlövs by. (Foto:

A.-M. Thagaard.)

na perifera del av området knyter sig de båda andra förslagen till mera cent-ralt belägna platser inom häradet. Det gäller för det andra Gylle by, där man dels kan peka på kungalevet och dels på ett par marknamn, som kan innehål-la häradsnamnet jämte ordet 'ting' .¹⁴ För det tredje har vi i traditionskällor

Hus Lähn . . . , 1765, s 23.) Bland senare litt om Skytts hage kan nämnas 0. Christoffersson, Skytts härad. Kulturhistorisk beskrivning, 1918, s 508; 3:e omarbetade och utökade uppi av sam-ma arbete, 1936, s 706 f; 0. Rydbeck, Den medeltida borgen i Skanör, 1935, s 3 ff; 0. Källström, Skyitsie hage på Skanörs ljung, SHÅ 1952, s 1 ff; L. Ersgård, Falsterbohaivön - en undersökning av medeltida agrar bebyggelse i sydvästra Skåne, Ale 1980: 3, s 17 ff. Se även nedan 7.1.5.

14 Denna lokalisering har föreslagits av P. E. Sköld, som uppmärksammat marknamnet

»Sköttings agir», som traderats i Lb och där föres till Gylles norra vång. (Lb I, s 328: 23 och 25.) Liksom i Oxie by i Oxie härad fanns det ett kungalev i Gylle. (P. E. Sköld, aa 1968, s 193 f.) Det av Sköld påvisade marknamnet återfinnes i senare källor, tex »Skiötinge mosse», belägen delvis i Haglösa södra vång och delvis inom Gylle bymark. (L Slågarps sn, akt nr 2 (1688), LMAM.) Intressant med tanke på att källorna ofta utpekar höjder som tingsplatser är det till samma om-givning hänförda namnet »Skiötingebackestycket». (L Slågarps sn, akt nr 6 (u.å.), LMAM.) En-ligt en preliminär bedömning av docent Göran Hallberg, DAL, talar inga språkliga skäl mot möjligheten av att vi här har häradsnamnet i en sammansättning med ordet 'ting'.

från 1700-talet mycket klara indikationer på att tingsplatsen för Skytts härad tidigare skulle ha legat inom Hammarlövs by och avrättningsplatsen vid by-gränsen till Vemmerlöv.¹⁵ Enligt de äldsta bevarade domböckerna från 1663-65 och 1685-86 hölls Skytts häradsting i Trelleborg, som år 1619 hade mist si-na stadsprivilegier.¹⁶

Det visar sig sålunda, att häradets medeltida tingsplats/tingsplatser inte kan beläggas i samtida källmaterial. Det enda alternativ, som på något sätt an-knyter till medeltiden, gäller Gylle-Haglösa, om man kan kombinera mark-namnen i Lb och senare källor med notisen hos Lyder van Freden 1519. Även om platsen för Skytts häradsting kan ha funnits här under senmedeltid, kvar-står möjligheten av kronologiskt och kausalt oåtkomliga flyttningar av häradscentrum inom undersökningstidens lopp.

Som tidigare påpekats skulle häradet bibehållas som judiciell indelnings-grund under hela undersökningsperioden. Som enhet i den kungliga lokalför-valtningen skulle häradets roll så småningom tonas ner. Det skedde i sam-band med den administrativa omvandling, som fr a markerades genom anläg-gandet av kungliga borgar och organiserandet av slottslän.