5 .1 Inledning
5.2.2 Det medeltida skriftliga källmaterialet för uo
Texten under ovanstående rubrik skulle kunna utformas som en längre pa-rentation över förlorade medeltidsarkiv. Det finns med andra ord mycket kännbara brister i det medeltida källäget för bebyggelse- och agrarhistoriska studier inom uo. Allvarligast ter sig i detta sammanhang avsaknaden av jor-deboksmaterial från 1200-, 1300- och 1400-talen. För Söderslätt saknas sålun-da varje motsvarighet till exempelvis Falsterlistan i Kong Valdemars Jorde-bog (o. 1230), Roskildebispens JordeJorde-bog (1370-talet) eller Vadstenamate-rialets sviter av jordeböcker och räkenskaper från 1400-talet, för att nämna några välkända och flitigt undersökta källor av stort agrarhistoriskt värde. De medeltida jordeböcker, godsförteckningar eller räkenskaper, som berör uo och som nedan skall omnämnas, härrör alla från 1500-talets första hälft (o.
1500-1546).
Det för denna undersökning aktuella medeltida diplommaterialet är i bety-dande utsträckning tillgängligt i tryckta källpublikationer. 5 Även detta mate-rial är emellertid behäftat med brister. Det fördelar sig sålunda ojämnt såväl kronologiskt som geografiskt. Det senare har, som påpekats i inledningska-pitlet, medfört svårigheter, när det gällt att fixera ett undersökningsområde i sydvästra Skåne med genomgående acceptabel källfrekvens för medeltiden.
Det har sålunda visat sig omöjligt att undvika dåligt belagda byar eller tom socknar, då samtidigt en strävan efter ett sammanhängande undersöknings-område har motiverats av andra orsaker. Kvaliteten på de sakhistoriska upp-gifter, som diplomen förmedlar, är också ojämn, bla beroende på olika tra-deringsformer: från detaljspäckade originalbrev till korrupta avskrifter och lapidariska regester. Väsentliga systematiska brister hos diplommaterialet har tidigare betonats av flera forskare, 6 fr a att användbarheten i agrar- och bebyggelsehistoriska sammanhang är beroende av en växlande praxis när det gällt att i transaktionsdokumenten redovisa gårdars status som bebodda, bru-kade eller öde.
Källäge och arkivförhållanden 7 kommer nu att summariskt redovisas för
5 Se källförteckningen, avd »Tryckta källor». För utförliga presentationer av relevanta skånsk-danska källpublikationer för perioden, se tex S. Gissel i Nasjonale Forskningsoversikter, 1972, s 10 ff; A. E. Christensen, Kilder og kildepublikationer, i Danmarks historie, 1, Tiden ind-til 1340, 1977, s 515 ff; E. Ladewig-Petersen, Arkiv- og kildeoversigter, i Danmarks historie, 2, Tiden 1340-1648, 1980, s 557 ff.
6 Se tex C. A. Christensen i 0degårde og bosetning i de nordiske land i senmiddelalderen, 1964, s 18; S. Gissel i Nasjonale Forskningsoversikter, 1972, s 25; E. Österberg, Kolonisation och kriser, 1977, s 76, s 78 f och s 90 ff; Th. Jexlev i Homsherredunders0gelsen, 1977, s 71.
7 Allmänt om skånska medeltidsarkiv, se L. Weibull, Bibliotek och arkiv i Skåne under me-deltiden, 1901, s 45 ff; C. G. Weibull, Bidrag till Lunds domkyrkas och dess arkivs historia efter reformationen, HTS bd 4, 1910-13, s 119 ff; Kr. Erslev i Rep 1 bd IV, 1912; W. Christensen i Rep 2 bd 8, 1936; J. Rosen, aa, 1944, s 270 ff; J. Liedgren, art. Arkiv, KLNM I, 1956, sp 226 ff;
C. Wallin, Tommarps Urkundsbok, 1-11 (1950-1981).
152
de olika medeltida jordägarkategorier, som påvisats inom uo.8
För krongodsets vidkommande förmedlar ofta Kong Valdemars Jordebog den första inblicken för delar av dåvarande Danmark. Beträffande Skytts härad meddelas emellertid endast en häradssumma på 12 mark silver i det sk huvudstycket, medan Gylle och Skanör uppräknas i kungalevslistan.9 Några enstaka diplom av intresse har hamnat i kronans arkiv, särskilt under Valde-mar Atterdags tid. Från den medeltida förvaltningen av kronolänens gods tycks inte något material ha bevarats. En uppbördsjordebok från Malmöhus län föreligger redan så tidigt som från 1546/47 .10 Häri registreras drygt 30 går-dar i uo under de gamla kronolänen Lindholmens birk respektive Falsterbo län.
Bland områdets stora jordägare under senmedeltiden återfinner vi ett fler-tal kyrkliga institutioner, vars medel tidsarkiv emellertid väsentligen har spo-lierats. Från Lunds ärkesätes godsförvaltning under medeltiden har sålunda endast ett fåtal åtkomstdokument bevarats. Några är enbart kända genom en registratur från 1577.11 Två senmedeltida jordeböcker förtecknar ärkesätets fatabursgods, dvs det gods som förvaltades från ärkebiskopsresidenset Lun-dagård. Av dessa upplades den sk Palteboken mellan 1513-17, men origina-let har förlorats och den är traderad i en delvis bristfällig avskrift från 1650-talet. I Palteboken registreras landbogårdarna vanligen med såväl avgifter som utsäde. En uppbördsjordebok från 1522 är bevarad i original. Tillsam-mans berör dessa jordeböcker drygt 80 gårdar i uo.12
För Lunds domkyrkas och domkapitels stora godsinnehav i uo har ett bety-dande antal åtkomsthandlingar bevarats, i några fall i original eller i fullstän-dig avskrift från 1494.13 I andra fall har donationer av gods till fabrica, pre-benden, altarstiftelser mm noterats i kapitlets nekrologier och gåvoböcker, fr a i Liber daticus Lundensis vetustior, förd från 1100-tc::tlets mitt till början av 1400-talet.14 En stor mängd kapitelsbrev ingick bland de Skånebrev, som på den svenska centralmaktens initiativ fördes till Stockholm på 1680-talet.
Där blev de emellertid i betydande antal lågornas rov vid slottsbranden 1697.
Många av dessa är nu endast kända genom den omfattande registreringen av tusentals Skånebrev, som gjordes på 1680-talet i anslutning till reduktions-kommissionens verksamhet, den sk Skånebrevsförteckningen. Denna består
8 Närmare härom nedan 7.4.5.
9 Kong Valdemars Jordebog, (KVJb), 1-3, utg. av S. Aakjrer, 1926-45, textens 23 och 28.
10 Reg 108 A nr 56, DRA.
11 A.:DA 4, s 291 ff.
12 De båda jordeböckerna är utgivna av Gösta Johannesson i Jordeböcker över Lunds ärke-sätes gods vid medeltidens slut. Skånsk senmedeltid och renässans 7, 1953.
13 Kapitlets viktigaste brev kopierades 1494 av kantorn Bo Jensen och föreligger i det sk Re-gistrum ecclesie Lundensis (eller »Lundebogen»), cod. A 11, SRA.
14 Libri Memoriales Capituli Lundensis, Lunde Domkapitels Gaveb!llger og Nekrologium, utg. av C. Weeke, 1884; Necrologium Lundense. Lunds domkyrkas nekrologium, utg. av L. Weibull, 1923.
153
av regester i tre olika redaktioner och föreligger bevarad i fyra skilda hand-skrifter. Materialet har betydande luckor och regesternas användbarhet är mycket växlande.15 En registratur över kapitlets brev föreligger från 1425 och senare.16 En omtalad jordebok från 1374 har beklagligtvis gått förlorad.17 Den äldsta bevarade jordeboken över domkyrkans och domkapitlets godsbe-stånd är däremot inte äldre än 1570.18
Även för klostergodsets del kan betydelsefulla arkivförluster noteras. Det gäller främst Börringe kloster, som av eftermedeltida källor att döma haft ett godsinnehav på nära 90 gårdar i uo. Klosterarkivet har emellertid gått förlo-rat och därmed åtkomstdokument och eventuella medeltidsjordeböcker.
Den äldsta kända jordeboken återfinnes först i en länsräkenskap för Malmö-hus län 1565/66. 19
För S:t Peders kloster i Lund saknas också i stort sett medeltida källmate-rial till belysning av de drygt 25 egendomar i uo, som registreras först i ett par jordeböcker från 1600-50. Dessa ingår då i kronans länsräkenskaper för S:t Peders klosters län.
Ett smärre antal gårdar i uo tillhörde Bosjökloster, vars bevarade åtkomst-handlingar väsentligen traderats i Skånebrevsförteckningen. En jordebok från 1559 återfinnes bland kronans länsräkenskaper för Bosjöklosters län.
De drygt 20 gårdar i uo, som tillhört Dalby kloster, registreras i en jorde-bok från 1530, som bevarats i Anders Berntsen Billes (död 1555) privatarkiv, eftersom denne haft klostret i förläning.20 Inga åtkomsthandlingar från klost-rets medeltida arkiv är bevarade.
Sockenkyrkornas medeltida godsbestånd belyses i enstaka fall genom Lun-dagårdsregistraturen 1577.21 Huvudkällan måste emellertid även här bli Lunds stifts landebok, vars uppgifter torde kunna tiilmätas stort retrospektivt värde. Dess noggrant registrerade mensalegendomar, kyrkojordar osv kan ibland påvisas gå tillbaka på medeltida donationer för tex själamässor. 22
Delar av det privatägda godset i uo kan beläggas genom uppgifter om hu-vudgårdar och strögods i diplom, som ofta via donationer, byten eller försälj-ningar hamnat i domkapitlets arkiv. Andra har givetvis tillhört ett större an-tal skilda privatarkiv, vilket här inte skall utredas närmare. Av de två större adelsgodsen med huvudgårdar inom uo är Markie gård med tillhörande land-bogods relativt väl belagt. En fyllig regest av ett pantebrev har bevarats från
15 I. Friedlrender, Skånebrevsförteckningarna, i Meddelanden från Svenska Riksarkivet för år 1958, 1961, s 61 ff.
16 JEDA 5: 1, s 123 ff.
17 G. Carlsson i Lunds domkyrkas hist0ria, I, 1946, s 477 f.
18 Se härom ovan 3.2.3.
19 Jfr ovan s 32 f.
20 Privatarkiver f0r 1660: Hr. Anders Bemtsen Bille og Frue Pemille Krognos, H. Regn-skaber 1519-1532. Arkivnr 5141, DRA.
21 Se ovan not 11.
22 Jfr ovan 3.2.1.
1359, och i en förteckning i Anne Mouritsdatters (Gyldenstierne) jordebok från cirka 1504 redovisas godset med landbor och avgifter för cirka 45 egen-domar i uo.23 För Haglösa gård och gods, som är känt från tidigt 1400-tal i den skånska Sparresläktens ägo, finns däremot endast enstaka medeltida dip-lomuppgifter. Hela gods beståndet med dess cirka 25 gårdar i uo redovisas samlat först år 1611, då det genom sk mageskifte bytes till kronan.24
Den ideala målsättningen för en undersökning av denna typ vore att kunna belysa den medeltida bebyggelseutvecklingen under perioden 1300--1550 med resultat giltiga för heia undersökningsområdet. Som ett sammanfattande om-döme om källsituationen gäller emellertid, att man inte torde nå långt på vä-gen mot detta mål enbart med hjälp av det bevarade skriftliga källmaterialet för uo. För andra undersökta områden i Norden har en kombination av ka-meralhistoriska och andra historiska metoder för bebyggelsestudier kunnat föra långt, i den mån dessa kunnat baseras på en källsituation med vissa in-slag av rikt givande materialtyper. Det är fr a den påtalade bristen på bevar-ade jordeböcker från hög- och senmedeltid, liksom i viss mån bristen på ret-rospektionsmöjligheter utifrån ett tidigt heltäckande 1500-talsmaterial, som begränsar möjligheterna för uo för Söderslätt. Hänvisad till förefintliga spill-ror av en svunnen rik medeltidsmiljö, återstår i denna situation dels att ge-nom kritisk analys av diplom och jordeböcker pröva alla i sammanhanget an-vändbara uppgifter. Dels måste undersökningens inriktning vidgas till att även beakta relevanta resultat från andra vetenskapliga discipliner med äldre bebyggelseförhållanden som forskningsobjekt. Liksom tidigare (ovan kap 4) gäller det även för denna period i första hand medeltidsarkeologi, namn-forskning och kulturgeografi.
Behovet av tvärvetenskaplig assistans gör sig omedelbart gällande vid ett försök att beskriva bebyggelsesituationen cirka 1300, dvs mot högmedel-tidens slut.
23 Närmare härom nedan 7.1.2.
24 Kronens Sk0der I, s 370 ff.
155