Icke-legitimerad personal som förmedlar hjälp

I personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal ingår sedan år 1987 icke- legitimerad personal vid larmcentraler som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande.207 _{Enligt förarbetena till PSL avses med}

sådan personal larmoperatörer och därmed jämställd personal under förut- sättning att de förmedlar eller lämnar hjälp vid vårdbehov, exempelvis per- sonal vid SOS Alarm Sverige AB som vid beställning av ambulans avgör i vilken prioriteringsgrad ambulansbeställningen ska verkställas eller om annan sjukvårdsresurs ska sändas för att komplettera eller ersätta ambulans. Vidare uttalas att även sådan personal som besvarar frågor som rör sjukdomstillstånd och eventuell egenvård omfattas.208 _{I följande HSAN-beslut ansåg HSAN att}

de anmälda larmoperatörerna vid SOS Alarm Sverige AB inte kunde anses som hälso- och sjukvårdspersonal, eftersom den person som hade kontaktat larmcentralen inte hade sökt vård, utan hade begärt polishjälp.

sjukvårdspersonal. Således måste HSAN ha ansett att den anmälde skötaren ingick i per- sonkretsen med stöd av andra punkten, dvs. personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter.

206 _{Personal som omfattas av tystnadsplikt enligt 6 kap. 16 § PSL diskuteras i avsnitt 2.3.3}

nedan.

207 _{Se 1 kap. 4 § sjätte punkten PSL. Denna yrkesgrupp utgjorde fram till den 1 juli 1994}

hälso- och sjukvårdspersonal med stöd av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1987:3) om tillämpning av lagen om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. på larmoperatörer och därmed jämställd personal verksam vid SOS Alarmering AB. Legitimerad personal vid larmcentralen utgör dock hälso- och sjukvårdspersonal enligt 1 kap. 4 § första stycket första punkten PSL.

I HSAN 1320/04 hade två larmoperatörer vid SOS Alarm Sverige AB anmälts för felaktig handläggning när de tog emot samtal från anmälarens dotter. Anmälaren uppgav bl.a. följande. Hennes dotter var knivhotad och hade ringt två gånger under loppet av tio minuter till SOS Alarm och begärt ambulans. Någon ambulans skickades emellertid inte. Det var först när poli- sen hade tagit kontakt med larmcentralen som en ambulans skickades till hennes dotter. HSAN tog del av utskrifterna av samtalen mellan anmälarens dotter och larmoperatörerna. Platschefen vid SOS Alarm AB Göteborg kom in med en skrivelse i vilken han bl.a. uppgav att samtalen från anmälarens dotter avsåg polishjälp. Inte i något av samtalen framställdes någon begäran om amulanstransport eller annan insats rörande hälso- och sjukvård. Larm- operatörerna var, enligt platschefen, därför inte hälso- och sjukvårdspersonal när de handlade dessa samtal. HSAN fann att det av utredningen framgick att anmälarens dotter i sina kontakter med larmcentralen begärt polishjälp, men inte sökt vård. När de anmälda larmoperatörerna handlade samtalen var de därmed inte att anse som hälso- och sjukvårdspersonal. HSAN beslutade att avvisa anmälan.

I HSAN-beslutet ovan tydliggörs ännu en gång det märkliga med att tillhö- righeten till personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal i vissa fall är kopplad till en viss yrkesgrupp i ett visst handlande.209 _{Sannolikt förekommer att det}

till SOS Alarm Sverige AB inkommer samtal som resulterar i en bedömning att det finns behov av både ambulans och polis. Som lagen är konstruerad omfattas den personal som tar emot ett sådant samtal av hälso- och sjuk- vårdspersonalens tystnadsplikt, enligt 6 kap. 12 och 13 §§ PSL, endast för de uppgifter som rör behovet av ambulans och inte dem som tar sikte på behovet av polis. Det är inte svårt att föreställa sig att vissa tillämpningsproblem kan uppkomma när det ska avgöras vilka uppgifter i ett samtal som rör hälso- och sjukvård respektive behov av annan hjälp.

Om den icke-legitimerade personalen vid larmcentralen varken förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande eller är legitimerade, utgör den inte hälso- och sjukvårdspersonal och omfattas följaktligen inte heller av tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 och 13 §§ PSL. Tystnadspliktsbestäm- melsen i 6 kap. 16 §, som omfattar annan personal än hälso- och sjukvårds- personal, kan däremot vara tillämplig.210

209 _{Se diskussionen i föregående avsnitt 2.3.2.4 om när en icke-legitimerad personal anses}

biträda en legitimerad yrkesutövare vid hälso- och sjukvård av patienter.

210 _{Personal som omfattas av tystnadsplikt enligt 6 kap. 16 § PSL diskuteras i avsnitt 2.3.3}

En icke-legitimerad personal vid larmcentralen kan gentemot andra enskilda personer än patienten samt gentemot myndigheter omfattas av tystnadsplikt enligt tre olika bestämmelser. Utöver 6 kap. 12 § första stycket och 16 § i PSL finns en bestämmelse om tystnadsplikt som omfattar perso- nal vid alarmeringscentraler. Denna tystnadspliktsbestämmelse finns i 4 § lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler. Enligt bestämmelsen får den som är eller har varit verksam hos SOS Alarm AB inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om sådant som har yttrats vid ett telefonsamtal till SOS Alarm AB och som bl.a. angår en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Denna bestämmelse infördes den 1 januari 1982 efter att lagstiftaren konstaterat att personalen vid dåvarande SOS Alarmering AB inte omfattades av något för- bud enligt lag att röja uppgift som rörde vad som yttrats vid ett telefonsamtal till larmcentralen.211 _{Det är således tre olika tystnadspliktsbestämmelser, med}

delvis olika materiellt innehåll, som kan bli tillämpliga i den verksamhet som bedrivs av SOS Alarm Sverige AB.212

Personal vid sjukvårdsrådgivning som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande utgör sedan den 1 januari 2011 hälso- och sjukvårdspersonal.213 _{I förarbetena förklaras inte närmare vad som avses}

med uttrycket ”sjukvårdsrådgivning”. Den personal som lagstiftaren avser kan knappast vara andra än s.k. telefonsjuksköterskor vid den sjukvårdsråd- givning som landstingen bedriver, vilket i så fall innebär att de omfattas av sekretess enligt OSL. Om sjukvårdsrådgivning bedrivs av en privat vård givare, ska personalen iaktta tystnadsplikt enligt bestämmelsen i 6 kap. 12 § första stycket PSL.

2.3.3 Annan personal än hälso- och sjukvårdspersonal inom privat