Patientens samtycke till journalföring krävs inte

Patientjournal ska enligt 3 kap. 1 § PDL föras vid vård av patienter och det finns inga undantag från detta krav. Det innebär att något samtycke från patienten inte krävs för att dokumentera uppgifter om henne. Journalförings- skyldigheten motiveras främst av patientsäkerhetsskäl – att vissa uppgifter

245 _{Rätten att ta del av allmänna handlingar följer av bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsför-}

ordningen om handlingsoffentlighet. Att en patientjournal är att anse som en allmän handling fastslogs, som framgått, av Högsta förvaltningsdomstolen första gången i RÅ 1951 ref. 29.

246 _{Hälso- och sjukvårdssekretessen är reglerad i 25 kap. 1 § OSL. I två särskilda undantags-}

fall gäller sekretess även gentemot patienten själv, se 25 kap. 6 och 7 §§ OSL.

247 _{Som nämnts kan som huvudregel endast myndigheter förvara allmänna handlingar.}

Bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om handlingsoffentlighet har emellertid gjorts tillämpliga på handlingar hos sådana privata vårdgivare som omfattas av 2 kap. 3–5 §§ OSL.

248 _{Patientens och hennes närståendes rätt att ta del av journalhandlingar anges i 8 kap. 2 §}

första stycket PDL.

249 _{Tystnadsplikten för personal i privat hälso- och sjukvård regleras i 6 kap. 12 § första styck-}

et och 16 § PSL. I två särskilda undantagsfall gäller tystnadsplikt även gentemot patienten själv, se 6 kap. 12 § andra stycket och 13 § PSL.

dokumenteras antas vara av avgörande betydelse för att kunna ge patienten en god och säker vård.250

Frågan om patientens samtycke till journalföring uppmärksammades i journalutredningens huvudbetänkande från år 1984. Utredningen uttalade att målet med en säker vård förutsätter att åtminstone vissa fundamentala uppgifter dokumenteras. Journalutredningen påpekade att önskemål om att journal inte alls ska skrivas är mycket ovanliga. Såvitt utredningen kände till hade frågan egentligen bara aktualiserats vid vården av alkoholmissbrukare, i den psykiatriska vården i allmänhet eller i samband med vissa särskilt känsliga behandlingsformer inom den somatiska vården, såsom insemination. Journal- utredningen ansåg dock att det inte borde göras något undantag från journal- föringskravet i dessa fall. I stället betonades vikten av att patientjournalerna förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.251

Drygt 20 år senare yttrade Patientdatautredningen följande angående patientens möjlighet att påverka journalföringen.

”Eftersom patientens samtycke till vård och behandling som huvudregel är en förutsättning för hälso- och sjukvården, får en enskild som till varje pris motsätter sig journalföringen avstå från vården. En annan sak är förstås att patienten genom att välja ut vilka upplysningar han eller hon lämnar i sam- band med vården kan begränsa innehållet i sin journal.”252

Kravet på att patientjournal ska föras innebär således att patientens samtycke till journalföringen inte krävs, oavsett om den förs i pappersform eller elek- troniskt. Därutöver gäller för elektroniska patientjournaler att patientens samtycke som huvudregel inte krävs för registrering eller annan personupp-

250 _{Se prop. 1984/85:189 s. 14 och prop. 2007/08:126 s. 89. Vårdgivares skyldighet att}

bedriva sin verksamhet så att den uppfyller kraven på en god vård anges i 2 a § första stycket HSL. För en redogörelse av kraven på en god vård samt övriga krav som lagstiftaren uppställer på vårdgivares verksamhet, se Axelsson, Patientsäkerhet och kvalitetssäkring i svensk hälso- och sjukvård s. 108 ff.

251 _{Se SOU 1984:73 s. 117. Journalutredningen föreslog bl.a. lagstiftning om hur patient-}

journalerna skulle förvaras, se SOU 1984:73 s. 79. Utredningens lagförslag låg till grund för den bestämmelse som numera finns i 1 kap. 2 § tredje stycket PDL. Enligt denna bestäm- melse ska dokumenterade personuppgifter hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem, se vidare avsnitt 3.5 nedan. Journalutredningen uppmärksammade även frågan om önskemål från patienten om att få vara anonym. Denna fråga diskuteras i avsnitt 3.4.1 nedan.

252 _{SOU 2006:82 s. 255. I den efterföljande propositionen finns ett liknande uttalande, se}

prop. 2007/08:126 s. 111. Patienten har emellertid inte någon motsvarande möjlighet att begränsa innehållet i sin journal i fråga om uppgifter som lämnas av annan än patienten själv.

giftsbehandling.253 _{I förarbetena till PDL uppges att skälet till att patien-}

tens samtycke inte krävs för elektronisk registrering är att en konsekvens av ett samtyckeskrav skulle vara att en vårdgivare som önskar använda IT för journalföring måste föra patientjournaler enligt två parallella system – ett manuellt för de patienter som inte accepterar automatiserad behandling och ett byggt på IT för övriga patienter. Det uppges vidare att en sådan dubbel- registrering skulle kunna få återverkningar både på den arbetsmässiga och på den finansiella situationen för vårdgivaren.254

I äldre förarbeten till PDL uttalas att

”[v]id all hälso- och sjukvård är det ett absolut krav att den enskilde är med- veten om att journal förs för honom. Detta är en integritets- och förtroende- fråga av stor betydelse.”255

I senare förarbeten till PDL framhålls att

”personuppgiftsbehandling enligt patientdatalagen som huvudregel ska få ske även om den enskilde motsätter sig behandlingen. Mot den bakgrunden är det från integritetssynpunkt angeläget att den registrerade får utförlig infor- mation om personuppgiftsbehandlingen.”256

I 8 kap. 6 § PDL anges att patienten ska informeras bl.a. om ändamålet med personuppgiftsbehandlingen och vilka kategorier av uppgifter som behand- las. I förarbetena till PDL uttalas att det inte krävs att vårdpersonalen i varje enskilt fall lämnar muntlig information om att dokumentationen sker i ett vårdregister, utan informationsskyldigheten kan fullgöras genom t.ex. bro- schyrer eller anslag vid vårdinrättningar.257

253 _{Se 2 kap. 2 § PDL. Enligt denna bestämmelse får personuppgiftsbehandling som är}

tillåten enligt PDL utföras även om den enskilde motsätter sig den. Undantag från denna huvudregel kan gälla enligt lag eller förordning. Ett sådant undantag anges i 4 kap. 4 § PDL. Denna bestämmelse innebär en rätt för patienten att spärra sina uppgifter för elektronisk åtkomst hos samma vårdgivare, vilket förenklat uttryckt innebär en möjlighet för patienten att förhindra att uppgifter om henne sprids inom hälso- och sjukvården. Om patientens rätt att spärra uppgifter, se avsnitt 3.5.1 nedan.

254 _{Se prop. 1997/98:108 s. 83 f.} 255 _{Prop. 1984/85:189 s. 14.} 256 _{Prop. 2007/08:126 s. 208.} 257 _{Se prop. 2007/08:126 s. 265.}