2 Vad innebär och Vem ska iaktta sekretess och
3.7 Rätten att få ut en uppgift ur en patientjournal
En enskild person, t.ex. patienten, en närstående till patienten, en privat vård- givare eller ett försäkringsbolag, har enligt 6 kap. 4 § OSL en principiell rätt att få ut en uppgift ur en patientjournal som förvaras hos en offentlig vård- givare.398 Någon motsvarande rätt för annan enskild person än patienten att få
en uppgift ur en patientjournal som förvaras hos en privat vårdgivare utlämnad finns emellertid inte.399
Det finns två undantag från en enskilds rätt att få ut en uppgift ur en patientjournal som förvaras hos en offentlig vårdgivare. Det första undanta- get är att om uppgiften är sekretessbelagd så får den inte lämnas ut, dvs. om sekretess gäller i ett enskilt fall är vårdgivaren förhindrad att lämna ut den begärda uppgiften.400 Det andra undantaget innebär att om utlämnandet
skulle hindra arbetets behöriga gång är vårdgivaren inte skyldig att lämna den uppgift som den enskilde begär, t.ex. om den enskildes begäran är så omfat- tande att vårdgivaren rimligen inte kan klara av den på en gång utan allvarliga störningar i det egna arbetet.401
För en patient inom offentlig hälso- och sjukvård gäller således att hon kan få tillgång till dokumenterad information rörande sig själv antingen genom att begära att få ta del av sin patientjournal med stöd av tryckfrihetsförord- ningens bestämmelser om handlingsoffentlighet eller genom att begära att få ut uppgifter ur journalen med stöd av bestämmelsen i 6 kap. 4 § OSL. Med hänsyn till de skillnader som finns mellan dessa två alternativ är sannolikt det förra alternativet, dvs. att med stöd av bestämmelserna i 2 kap. tryckfri- hetsförordningen begära ut sin journal, mest effektivt eftersom patienten kan ställa krav på att få sin begäran behandlad med den skyndsamhet som före-
398 Denna bestämmelse är inte begränsad till att gälla endast uppgifter i en patientjournal
som förvaras hos en myndighet som bedriver hälso- och sjukvård, utan den omfattar enligt sin ordalydelse uppgift ur en allmän handling som förvaras hos en myndighet.
399 Enligt 26 § personuppgiftslagen har den registrerades rätt att på ansökan få information
rörande de personuppgifter som behandlas, ett s.k. registerutdrag. Genom rätten till register- utdrag får patienten möjlighet att kontrollera om hon är registrerad hos en privat vårdgivare och, om så är fallet, att de registrerade personuppgifterna är riktiga.
400 Se 6 kap. 4 § OSL. Med sekretessbelagd uppgift avses en sekretessreglerad uppgift för
vilken sekretess gäller i ett enskilt fall, se 3 kap. 1 § OSL.
401 Se 6 kap. 4 § OSL. I JO 1990/91 s. 382 konstaterade JO att någon sekretess inte gällde
för den uppgift som en journalist hade begärt ut från en offentlig vårdgivare. Vidare konstate- rade JO att det rörde sig om en enstaka uppgift ur en allmän handling. Därför kunde, enligt JO, ett utlämnande av den uppgiften inte anses störa arbetets behöriga gång.
skrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, medan något skyndsamhetskrav inte uppställs beträffande en begäran enligt OSL att få en uppgift ur en patient- journal utlämnad.
Vidare gäller att en begäran om att med stöd av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om handlingsoffentlighet få ta del av en patientjournal inte får avslås med hänvisning till att det skulle hindra arbetets behöriga gång, vilket är fallet vid en begäran av en patient om att få en uppgift ur den utlämnad.
Slutligen kan en myndighets vägran att lämna ut en patientjournal som begärts ut med stöd av bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om handlingsoffentlighet överklagas, medan en myndighets vägran att lämna ut en uppgift ur en patientjournal inte får överklagas.402
Om det är regelsystemet för utlämnande av en allmän handling eller regel- systemet för lämnande av uppgift ur en allmän handling som ska tillämpas får avgöras utifrån den framställning som patienten har gjort. Om frågan inte kan utredas ska en begäran presumeras innefatta ett önskemål om att få ta del av en allmän handling, här patientjournalen.403 Om en patient som gjort
en framställning om att få ta del av uppgifter begär ett överklagbart beslut så anses att detta normalt bör uppfattas som att hon begär att få ta del av de handlingar där uppgifterna finns.404
Även en myndighet har en principiell rätt att från en annan myndighet få ut uppgift som den förfogar över, se 6 kap. 5 § OSL. Det finns, till skillnad från vad som gäller för enskildas rätt att få ut uppgifter, inget krav på att den uppgift som begärs ut av en myndighet ska finnas i en allmän handling. Det är tillräckligt att myndigheten förfogar över uppgiften. Myndigheters skyldighet att lämna uppgifter till andra myndigheter är således mer vidsträckt än deras skyldighet att lämna uppgifter till enskilda.
I likhet med vad som gäller beträffande enskildas rätt att få ut uppgifter, finns begränsningar i myndigheters rätt att få ut uppgifter som andra myn-
402 I 6 kap. 7 § första stycket OSL anges vilka beslut i ärenden om utlämnande av allmänna
handlingar och om uppgifter ur allmänna handlingar som en enskild får överklaga. Som exempel på en enskilds begäran att få ta del av en uppgift ur en allmän handling kan nämnas RÅ 1990 not. 65. Detta rättsfall gällde en man som hade begärt att få uppgift om sin dot- ters blodgrupp. Vårdgivaren hade avslagit mannens begäran med motivering att den aktuella uppgiften omfattades av sekretess. Mannen överklagade till kammarrätten, som konstaterade att det endast är beslut varigenom en myndighet avslagit en enskilds begäran att få ta del av en allmän handling som kan överklagas. Då något sådant beslut inte förelåg i målet kunde kammarrätten inte pröva frågan om utlämnande av den begärda uppgiften. Pappan fullföljde sin talan till Högsta förvaltningsdomstolen, som inte ändrade kammarrättens dom.
403 Se t.ex. RÅ 82 2:68. 404 Se t.ex. JO dnr 1273-2009.
digheter förfogar över. Dessa begränsningar utgörs enligt 6 kap. 5 § OSL dels av att en uppgift inte får lämnas ut om den är sekretessbelagd, dels av att en uppgift inte får lämnas ut om det skulle hindra arbetets behöriga gång. Till skillnad från vad som gäller för enskilda som får avslag på sin begäran att få ut en uppgift från en myndighet får en myndighet överklaga en annan myn- dighets beslut att inte lämna ut den begärda uppgiften.405
3.8 Sammanfattning och avslutande synpunkter
När det gäller frågor om patientjournalföring inom hälso- och sjukvården kan konstateras att det finns såväl likheter som skillnader mellan att vara patient inom offentlig och privat hälso- och sjukvård. Beträffande skyldigheten att föra patientjournal saknar det betydelse om patienten vänder sig till en offent- lig eller privat vårdgivare; oavsett hennes inställning ska patientjournal föras. En patient som inte vill att uppgifter om henne ska journalföras har två alter- nativ. Antingen kan hon avstå från att uppsöka hälso- och sjukvården eller så kan hon vara återhållsam med vilka uppgifter som lämnas ut till personalen och därmed i någon mån själv styra vilka uppgifter som dokumenteras. Jour- nalföringsskyldigheten motiveras av patientsäkerhetsskäl. Från den skyldig- heten finns inga undantag, vilket kan ses som en markering av att intresset av en god och säker vård garanteras på bekostnad av att patientens möjlighet att bestämma vilka uppgifter som hon vill dela med sig av till andra.
Journalföringsskyldigheten gäller i verksamhet som utgör hälso- och sjuk- vård. Det kan konstateras att det svårbestämda begreppet hälso- och sjukvård är av avgörande betydelse även i frågor om journalföring. Är det inte fråga om hälso- och sjukvård gäller inte journalföringsskyldigheten. Lagstiftarens avsikt i detta avseende är att begreppet hälso- och sjukvård avser att omfatta ”individinriktad patientvård inom hälso- och sjukvården”.
I patientjournalen ska vissa uppgifter dokumenteras, vilket innebär att patienten själv inte kan påverka innehållet i sin journal. Även om patienten teoretiskt har möjlighet att avstå från att lämna vissa upplysningar, är det kanske inte något som en patient tänker på när hon söker vård och lämnar uppgifter om sitt hälsotillstånd exempelvis till en sjuksköterska. Patienten är antagligen angelägen om att lämna all den information som kan tänkas vara av intresse. Patientens identitet utgör ett exempel på en uppgift som ska jour- nalföras; därför finns i princip ingen laglig rätt för patienten att vara anonym.
Från detta krav finns emellertid ett undantag, nämligen vid provtagning för hivinfektion. Att patienten ges rätt att vara anonym motiveras av intresset av att framför allt de som tillhör de s.k. riskgrupperna förmås att medverka till sådan provtagning.
Förutom de krav som finns på vilka uppgifter som patientjournalen ska innehålla finns även krav på hur uppgifterna ska utformas. Uppgifterna får exempelvis inte vara av kränkande karaktär och uppgifter om patientens privatliv ska som huvudregel inte journalföras. Patienten ska också kunna tillgodogöra sig informationen, vilket är av grundläggande betydelse för att patienten ska kunna utnyttja patientjournalen som informationskälla.
En patient som har synpunkter på vad som journalförts om henne har olika möjligheter att påverka innehållet i sin patientjournal – där det mest effektiva alternativet är att få patientjournalen eller delar av den förstörd. För detta krävs emellertid att Socialstyrelsen beviljar patientens ansökan om journalförstöring.
Socialstyrelsens möjlighet att besluta om omhändertagande av privata vård- givares patientjournaler syftar till att skydda patienters integritet när en privat vårdgivares verksamhet upphör. Här finns således bestämmelser som särskilt tar sikte på integritetsskyddet inom den privata hälso- och sjukvården. Hos den privata vårdgivaren utgörs integritetsskyddet av personalens tystnads- plikt. När dessa omhändertagna patientjournaler överlämnas för förvaring hos arkivmyndigheter förlorar journalhandlingarna sin privaträttsliga status. Efter ett omhändertagande är dessa privata handlingar att betrakta som allmänna handlingar, som hos arkivmyndigheten skyddas av sekretess.
Till skillnad från vad som gäller för patientjournalföring inom hälso- och sjukvården finns betydligt fler olikheter mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård beträffande rätten att ta del av en patientjournal och uppgifter ur den. De flesta olikheter beror sannolikt på att det inom den offentliga hälso- och sjukvården förvaras allmänna handlingar, medan det inom den privata hälso- och sjukvården som huvudregel endast finns privata handlingar. Vissa olikheter kan dock inte förklaras genom tryckfrihetsförordningens bestäm- melser om handlingsoffentlighet, utan har förmodligen sin förklaring i vissa förbiseenden av lagstiftaren, t.ex. att privata vårdgivare inte är skyldiga att lämna ut begärda patientjournaler med samma skyndsamhet som offentliga vårdgivare.
Patientjournalen beskrivs som att den förr utgjordes av en läkares enkla minnesanteckningar och det ansågs i princip uteslutet att patienten eller någon annan utomstående skulle få ta del av den. Utvecklingen har således gått från dessa enkla minnesanteckningar och från ett förtroendeförhållande
mellan patienten och läkaren till omfattande elektroniska journalsystem där integritetskänsliga uppgifter dokumenteras om ett stort antal patienter som betydligt fler i personalen än läkaren kan ha tillgång till.
I nästa kapitel behandlas det integritetsskydd som gäller i förhållande till utomstående, dvs. enskilda personer utanför vårdgivarens verksamhet samt myndigheter. Integritetsskyddet gäller såväl för de uppgifter som finns i patientjournaler som för de uppgifter som hälso- och sjukvårdspersonalen har kännedom om, utan att de för den sakens skull har dokumenterats i patientjournalen.