Icke-legitimerad biträdespersonal

Den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legiti- merad yrkesutövare utgör enligt 1 kap. 4 § första stycket tredje punkten PSL hälso- och sjukvårdspersonal.

Uttrycket ”i annat fall” syftar tillbaka på andra punkten som omfattar personal verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar, vilket innebär att tredje punkten tar sikte på icke-legitimerade personer som biträder legitime- rade verksamma utanför sådana inrättningar. I förarbetena uppges att tredje punkten avser att omfatta biträdespersonal till legitimerade yrkesutövare verk- samma dels i privat hälso- och sjukvård som bedrivs utanför sjukhus och andra vårdinrättningar, dels vid inrättningar för vård och boende som ingår i socialtjänstorganisationen och där utgör en särskild boendeform.198

I förarbetena till PSL uppges att avsikten med uttrycket ”vid hälso- och sjukvård av patienter” är att närmare avgränsa personkretsen till att omfatta personal vid en viss verksamhet.199 _{Det måste således vara fråga om att per-}

195 _{Se prop. 1993/94:149 s. 60.}

196 _{I HSAN 335/04 avvisades en anmälan gentemot en skolkurator med motiveringen att}

skolkuratorer vanligen inte medverkar i hälso- och sjukvård. Följande HSAN-beslut utgör exempel på ärenden där de anmälda är kuratorer vid sjukhus och vårdcentraler och där HSAN avgjort ärendena efter en materiell prövning: HSAN 1252/04, HSAN 2004/3457, HSAN 2005/3269, HSAN 2006/0524, HSAN 2006/3018, HSAN 2006/3148 och HSAN 2007/4006. Förklaringen till att HSAN prövade dessa ärenden i sak kan knappast vara någon annan än att respektive anmäld kurator ansågs medverka i hälso- och sjukvård av patienter och därmed utgjorde hälso- och sjukvårdspersonal enligt andra punkten.

197 _{Personal som omfattas av tystnadsplikt enligt 6 kap. 16 § PSL diskuteras i avsnitt 2.3.3}

nedan.

198 _{Se prop. 1978/79:220 s. 41, prop. 1993/94:149 s. 59 och s. 117 och prop. 1997/98:109}

s. 62.

199 _{Se prop. 1993/94:149 s. 57 f. och prop. 1997/98:109 s. 63 och s. 150. För en diskussion}

sonen biträder en legitimerad vid dennes arbete inom sådan verksamhet som omfattas av HSL, tandvårdslagen eller lagen om omskärelse av pojkar.200

I äldre förarbeten till PSL uttalas att med uttrycket ”den som biträder” avses i första hand personal som den legitimerade själv anställer för vården, t.ex. mottagningssköterskor, sekreterare och telefonister. Det uppges att avsik- ten är att begreppet biträder även ska innefatta personer som faktiskt biträder den legitimerade i vården av en patient, såsom en vårdare vid ett ålderdoms- hem som biträder en läkare i den sjukvårdande verksamheten i hemmet. I detta arbete anses vårdaren utgöra hälso- och sjukvårdspersonal medan han eller hon vid utförandet av sitt arbete i övrigt inte utgör det. Vidare uppges att även den som efter anvisning av en legitimerad meddelar sjukvård åt en patient i dennes hem är att betrakta som biträde åt den legitimerade. Däre- mot omfattas han eller hon inte vid fullgörande av andra arbetsuppgifter.201

I doktrinen framhålls att det är lämpligt att den legitimerade yrkesutövaren upplyser den biträdande om att denne i just detta handlande utgör hälso- och sjukvårdspersonal och därmed omfattas av vissa bestämmelser i lagen liksom om vad detta innebär.202

I följande avgörande av Högsta förvaltningsdomstolen tolkades begreppet hälso- och sjukvårdspersonal. Domstolen ansåg att en föreståndare för en privat klinik utgjorde biträdespersonal enligt tredje punkten och följaktligen ingick i personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal.

I RÅ 1997 not. 28 hade en man genomgått en hårtransplantation vid en privat klinik. Den som utförde operationen var en legitimerad läkare. Man- nen anmälde föreståndaren för kliniken till HSAN dels för att ha gett honom felaktig information om behandlingen, dels för att ha tillåtit läkaren att utföra operationen. HSAN avvisade mannens anmälan med motiveringen att före- ståndaren inte tillhörde personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal. Kam- marrätten yttrade bl.a. att det av handlingarna i målet framgick att förestån- daren i vart fall till viss del skötte patientkontakterna och att han ibland assis- terade vid behandlingar. I det aktuella fallet var det ostridigt att föreståndaren skött kontakterna med mannen, varit den som markerat transplantations- området och undersökt mannen efter behandlingen. Mot den bakgrunden fann domstolen att den anmälde i sitt arbete som föreståndare för kliniken biträdde med hälso- och sjukvårdande uppgifter i sådan utsträckning och med sådan regelbundenhet att han borde anses tillhöra hälso- och sjukvårds- personalen. Kammarrätten återförvisade målet till HSAN för prövning i sak.

200 _{Se 1 kap. 2 § PSL för legaldefinitionen av begreppet hälso- och sjukvård enligt den lagen.} 201 _{Se prop. 1978/79:220 s. 41 och prop. 1993/94:149 s. 59 f.}

Efter överklagande av föreståndaren fastställde Högsta förvaltningsdomstolen kammarrättens beslut.

Som framgått synes lagstiftarens avsikt vara att begreppet biträdespersonal ska inrymma sådana personer som antingen är anställda av en legitimerad yrkes- utövare eller faktiskt biträder denne vid hälso- och sjukvård av en patient. Detta uttrycks i förarbeten från slutet av 1970-talet.203 _{I rättsfallet ovan finns}

inget som tyder på att kammarrätten bedömt den anmälde föreståndarens tillhörighet till biträdespersonal utifrån dessa förarbetsuttalanden. Domstolen beaktade inte endast de åtgärder som föreståndaren hade vidtagit gentemot patienten i det aktuella fallet, utan även de olika uppgifter som föreståndaren annars brukade utföra vid kliniken. En sådan tolkning skulle kunna kritiseras, eftersom den inte harmonierar med lagstiftarens intention.204

Följande HSAN-beslut är ett exempel på ett avgörande där begreppet biträ- der tolkats betydligt snävare, men väl förenligt med lagstiftarens intentioner. I beslutet framhöll HSAN att det enbart är i samband med själva biträdandet som en person utgör hälso- och sjukvårdspersonal.

I HSAN 1151/04 hade Socialstyrelsen anmält en behandlingsassistent för att ha haft en privat relation med en patient. Behandlingsassistenten var verk- sam vid ett kommunalt behandlingshem för vuxna patienter med psykiska funktionshinder. Socialstyrelsen uppgav bl.a. att behandlingsassistenten hade ingått i vårdarbetet kring patienten, att han hade varit med i behandlings- teamet och att han hade deltagit i behandlingskonferenser tillsammans med legitimerade läkare, psykologer och psykoterapeuter. I mannens arbetsuppgif- ter ingick att assistera i behandlingsarbetet genom att dela läkemedel, ha natt- jour, ta med patienten på utflykter, resor, aktiviteter m.m. HSAN påpekade att det enbart är i samband med själva biträdandet som personen är att se som hälso- och sjukvårdspersonal. Det anmälda förhållandet i detta fall – en privat relation med en patient – hade enligt HSAN inte gällt ett sådant biträde. Behandlingsassistenten kunde därför inte anses som hälso- och sjukvårdsper- sonal. HSAN beslutade att avvisa Socialstyrelsens anmälan.205

203 _{Se prop. 1978/79:220 s. 41.}

204 _{Det är dock inte helt osannolikt att kammarrätten gjorde bedömningen att dessa äldre}

förarbetsuttalanden förlorat i betydelse, eftersom de tar sikte på hur hälso- och sjukvården bedrevs på slutet av 1970-talet. Madell menar att om en lagreglering har funnits en längre tid kan t.ex. samhällsutvecklingen ha lett till att förarbetena förlorat i betydelse, se Madell, Det allmänna som avtalspart s. 28 och där not 26.

205 _{En jämförelse kan göras med HSAN 2548/04, som gällde en skötare vid en psykiatrisk}

klinik som hade anmälts för att ha haft ett förhållande med en patient. För detta ålades han en disciplinpåföljd i form av en varning. En förutsättning för att HSAN skulle få ålägga den anmälde en disciplinpåföljd var, som framgått, att han eller hon utgjorde hälso- och

En person kan således utgöra hälso- och sjukvårdspersonal vid fullgörande av vissa arbetsuppgifter medan han eller hon vid utförandet av andra arbets- uppgifter på samma arbetsplats inte kan anses ingå i personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal. Att avgöra om en viss person i ett visst handlande biträder en legitimerad yrkesutövare, och därmed utgör hälso- och sjukvårdspersonal som omfattas av tystnadsplikt, är nog inte en helt enkel uppgift för en patient som vill försäkra sig om att den aktuella personen omfattas av en lagreglerad skyldighet att inte röja uppgifter om henne för utomstående.

Icke-legitimerad personal som inte anses ingå i personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal enligt tredje punkten omfattas följaktligen inte av tystnads- plikt enligt 6 kap. 12 och 13 §§ PSL. Sådan personal kan däremot omfattas av tystnadsplikt enligt bestämmelsen i 6 kap. 16 § PSL.206

2.3.2.5 Icke-legitimerad personal som förmedlar hjälp eller lämnar råd