Inledning

Offentlig hälso- och sjukvård bedrivs av statliga myndigheter, landsting och kommuner, medan privat hälso- och sjukvård bedrivs av privaträttsliga sub- jekt, t.ex. aktiebolag. Den juridiska eller fysiska person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård definieras i olika regelverk som vårdgivare.112 _För

statliga och kommunala myndigheter, dvs. offentliga vårdgivare, respektive privaträttsliga subjekt, dvs. privata vårdgivare, gäller delvis olika regelverk.113

Statliga och kommunala myndigheter omfattas av bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om handlingsoffentlighet, vilket innebär att det hos offentliga vårdgivare finns en principiell rätt för var och en att ta del av all- männa handlingar, exempelvis patientjournaler.114 _{Handlingsoffentligheten}

får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till vissa intressen, t.ex. skyddet för enskilds personliga förhållanden.115 _{Begränsningen av rätten att ta}

del av allmänna handlingar ska noga anges i en bestämmelse i en särskild lag, men det finns också möjlighet att göra begränsningar i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till.116 _{Den särskilda lag som avses är OSL.}117 _Utgångs-

punkten är således att även integritetskänsliga uppgifter om en patients per- sonliga förhållanden i patientjournaler är tillgängliga för var och en, så länge handlingsoffentligheten inte uttryckligen inskränks genom en särskild sekre- tessbestämmelse. En sådan finns i 25 kap. 1 § OSL, som starkt begränsar vars

112 _{Se t.ex. 1 kap. 3 § PSL och 1 kap. 3 § PDL. För en diskussion om begreppet vårdgivare, se}

Axelsson, Patientsäkerhet och kvalitetssäkring i svensk hälso- och sjukvård s. 54 ff.

113 _{För en diskussion om offentligt och privat, se t.ex. Strömberg, ”Allmänt” och ”enskilt”}

i den offentliga rätten, FT 1985 s. 49 ff., Marcusson, Offentlig förvaltning utanför myndig- hetsområdet, Madell, Det allmänna som avtalspart och Södergren, Vem dömer i gråzonen?

114 _{Handlingsoffentligheten är ett uttryck för offentlighetsprincipen, se Bohlin, Offentlig-}

hetsprincipen s. 17 ff. För en generell framställning av offentlighetsprincipen se även Bohlin, Allmänna handlingar samt Strömberg & Lundell, Handlingsoffentlighet och sekretess. Att en patientjournal är en allmän handling fastslogs av Högsta förvaltningsdomstolen första gången i RÅ 1951 ref. 29, se Westerhäll, Den svenska socialrätten s. 327. Om rätten att ta del av en patientjournal, se avsnitt 3.6 samt avsnitt 5.2.2 nedan.

115 _{Se 2 kap. 2 § första stycket sjätte punkten tryckfrihetsförordningen.} 116 _{Se 2 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.}

och ens rätt att ta del av patientjournaler hos offentliga vård givare. Enligt denna bestämmelse råder presumtion för sekretess, vilket innebär att det måste stå klart att varken patienten eller hennes närstående lider men av att uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden röjs för utom- stående.118 _{Sekretessbestämmelserna i OSL gäller för såväl den myndighet som}

bedriver hälso- och sjukvård som dess personal.119

Varje medborgare är enligt regeringsformen gentemot det allmänna till- försäkrad yttrandefrihet.120 _{Yttrandefriheten gäller även för den som genom}

anställning är verksam hos en offentlig vårdgivare.121 _{Den grundlagsstad-}

gade yttrandefriheten är dock inte absolut, utan i vissa fall får den begränsas genom lag.122 _{Begränsning i yttrandefriheten får endast göras för att tillgodose}

ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.123 _{I regeringsformen}

preciseras närmare de grunder enligt vilka yttrandefriheten får begränsas, t.ex. får den begränsas med hänsyn till privatlivets helgd.124 _{Inom den offentliga}

hälso- och sjukvården begränsas personalens yttrandefrihet kraftigt genom sekretessbestämmelsen i 25 kap. 1 § OSL. Patientens integritetsskydd inom den offentliga hälso- och sjukvården, dvs. sekretessen, har således en koppling till tryckfrihetsförordningen och regeringsformen. År 2003 beskrev Offentlig- hets- och sekretesskommittén den numera upphävda sekretesslagen som en i allra högsta grad levande lag som ständigt ändras. Offentlighets- och sekretess- kommittén framhöll att

”[k]opplingen mellan grundlagen och sekretesslagen avser att verka för att lagstiftaren i varje situation noggrant avväger intresset mellan offentlighet och sekretess.”125

118 _{Bestämmelsen har ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär presumtion för sekretess. Det}

omvända skaderekvisitet utreds och analyseras närmare i avsnitt 4.5.1 nedan. I två särskilda undantagsfall gäller sekretess även gentemot patienten själv, se 25 kap. 6 och 7 §§ OSL. Dessa undantag diskuteras i avsnitt 5.3 nedan.

119 _{Se 2 kap. 1 § OSL. De personer som är skyldiga att iaktta sekretess diskuteras i avsnitt}

2.3.1 nedan.

120 _{Se 2 kap. 1 § första stycket första punkten regeringsformen.} 121 _{Se Norström & Sverne, Sekretess i hälso- och sjukvården s. 9.} 122 _{Se 2 kap. 20 § första stycket första punkten regeringsformen.}

123 _{Vidare får begränsningen ”aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det}

ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning”, 2 kap. 21 § regerings formen.

124 _{Se 2 kap. 23 § första stycket regeringsformen.} 125 _{SOU 2003:99 s. 20.}

Samma år betonade Utredningen om offentlighet och sekretess i skolan att sekretesslagen genom sin koppling till grundlag har fått ställning som ett av de viktigare integritetsskyddande regelverken i svensk lagstiftning.126

Integritetsskyddet inom den privata hälso- och sjukvården har däremot inte något motsvarande samband med grundlag. Inom privat hälso- och sjukvård utgörs patientens integritetsskydd av tystnadspliktsbestämmelserna i 6 kap. 12 § första stycket och 16 § PSL, som omfattar den privata vård- givarens personal.127 _{Av dessa bestämmelser anses följa en presumtion för}

tystnadsplikt, vilket innebär att det måste stå klart att varken patienten eller hennes närstående lider men av att en uppgift om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden röjs för utomstående.128

Lagstiftarens avsikt med bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt är, som framgått, bl.a. att patienten med förtroende ska kunna vända sig till hälso- och sjukvården och anförtro uppgifter till personalen i vetskap om att de inte kommer att röjas för utomstående. Frågan är då vad patienten kan förvänta sig av personalen och dess skyldighet att iaktta sekretess och tystnads- plikt. Vad är den närmare innebörden av sekretess och tystnadsplikt? Vilka personer inom hälso- och sjukvården ska iaktta sekretess och tystnadsplikt? Dessa är de huvudsakliga frågeställningar som kommer att behandlas i detta kapitel. Genomgående analyseras om det finns några skillnader mellan offent- lig och privat hälso- och sjukvård. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och avslutande synpunkter.