2 Vad innebär och Vem ska iaktta sekretess och
3.5 Hanteringen av patientjournalen
3.5.3 Omhändertagande av privata vårdgivares
Dokumenterade uppgifter om en patient ska, som framgått, hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. I äldre förarbeten till PDL uppges att det är vårdgivaren som ytterst är ansvarig för att patientjournaler hanteras och förvaras enligt de krav som regelverket uppställer. Att vårdgiva- rens verksamhet avslutas eller förändras påverkar i princip inte detta förhål- lande.344
I den privata hälso- och sjukvården förekommer det att den läkare, sjuk- gymnast, psykolog, tandläkare eller annan journalföringsskyldig yrkesutövare som ansvarar för patientens vård och behandling också är vårdgivare.345 När
en sådan person exempelvis avlider eller förlorar sin legitimation och ingen annan övertar verksamheten kan problem uppkomma rörande hur vårdgiva- rens journalarkiv fortsättningsvis ska hanteras och förvaras. Samma problem kan uppkomma när en privatpraktiserande yrkesutövare lägger ned sin verk- samhet utan att överlåta den till någon annan eller när en privat vårdgivares verksamhet upphör på grund av konkurs.346
I 9 kap. 1 § första stycket PDL stadgas att om det på sannolika skäl kan antas att patientjournaler inom privat hälso- och sjukvård inte kommer att handhas enligt bestämmelserna i PDL eller i Socialstyrelsens föreskrif- ter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, får Socialstyrelsen besluta att patientjournalerna ska tas om hand.347 I förarbetena uttalas att Socialstyrelsen på eget initiativ kan ta upp
frågan om omhändertagande, vilket innebär att någon föregående anmälan
344 Se prop. 1991/92:104 s. 11.
345 Med vårdgivare avses den som bedriver hälso- och sjukvård, se 1 kap. 3 § PDL. 346 Se prop. 1991/92:104 s. 12 och 22. Om en offentlig vårdgivares verksamhet upphör och
dess verksamhet inte förs över till en annan vårdgivare ska, enligt 11 och 14 §§ arkivlagen, vårdgivarens journalhandlingar överlämnas till en arkivmyndighet.
347 I äldre förarbeten till PDL påpekades att frågan om ett säkert förvarande av patientjour-
nalerna närmast är att se som en tillsynsfråga. Därför ansågs det som en naturlig uppgift för Socialstyrelsen såsom tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården att vid behov gripa in när en privat vårdgivares verksamhet upphör eller förändras och, om förutsättningarna för ett omhändertagande av berörda patientjournaler är uppfyllda, fatta beslut om ett sådant, se prop. 1991/92:104 s. 13. Inom socialtjänstens område finns motsvarande bestämmelser om omhändertagande av privata handlingar, se 7 kap. 5 § socialtjänstlagen.
eller ansökan inte krävs.348 De privata patientjournaler som Socialstyrelsen
fattat beslut om att omhänderta ska förvaras avskilda hos en arkivmyndig- het.349
Socialstyrelsen får också besluta om omhändertagande av patientjournaler inom privat hälso- och sjukvård om det enligt 9 kap. 1 § andra stycket PDL finns ett påtagligt behov av att de tas om hand. För detta krävs dock att den som ansvarar för patientjournalerna har ansökt om det. I äldre förarbeten till PDL framhålls att avsikten inte är att varje ansökan om omhändertagande ska beviljas. Det är i första hand vårdgivaren som ansvarar för förvaringen av journalhandlingarna, men i vissa fall kan det vara motiverat att dessa tas om hand för förvaring hos en arkivmyndighet. Det framhålls vidare att en ansö- kan bör kunna beviljas exempelvis om en tandläkare eller sjukgymnast avser att avbryta sin verksamhet i landet för en längre tids vistelse utomlands. En prövning måste göras i varje enskilt fall om det är motiverat att besluta om omhändertagande av journalerna.350
Socialstyrelsens beslut i fråga om omhändertagande av patientjournaler får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.351
Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter i vilka det anges att om en pri- vat vård givares verksamhet inte ska drivas vidare ska vårdgivaren, dödsboet, konkursboet eller likvidatorn säkerställa att de patientjournaler som finns i verksamheten tas om hand på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.352 Av Socialstyrelsens föreskrifter framgår vidare att om patientjour-
348 Se prop. 1991/92:104 s. 23. 349 Se 9 kap. 3 § PDL.
350 Se prop. 1991/92:104 s. 13 och s. 23. 351 Se 10 kap. 2 § första stycket PDL.
352 Se 5 kap. 1 § första stycket Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informa-
tionshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Såväl PDL som Socialstyrelsens föreskrifter är tillämpliga i vårdgivares behandling av personuppgifter, se 1 kap. 1 § första stycket PDL respektive 1 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter. Med vårdgivare avses den som bedriver hälso- och sjukvård, se 1 kap. 3 § PDL respektive 1 kap. 3 § Socialstyrelsens före- skrifter. Genom Socialstyrelsens föreskrifter i 5 kap. 1 § första stycket åläggs dock dödsboet, konkursboet eller likvidatorn, dvs. enskilda som inte utgör vårdgivare, att säkerställa att de patientjournaler som finns i verksamheten tas om hand på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Eftersom såväl PDL som Socialstyrelsens föreskrifter endast omfattar vårdgivare förefaller det som att Socialstyrelsen genom 5 kap. 1 § första stycket har utfärdat föreskrifter som faller utanför tillämpningsområdet dels för den lag som de är avsedda att komplettera och fylla ut, dels för myndighetens egna föreskrifter. Förvisso är det rimligt att integritetsskyddet för en patient inte försämras eller rent av försvinner på grund av att en privat vårdgivares verksamhet upphör, men Socialstyrelsen kan knappast inom ett regelverk som uttryckligen gäller endast för vårdgivare meddela föreskrifter som innebär åliggande för enskilda personer som överhuvudtaget inte omfattas av regelverket. En änkling eller änka till
nalerna inte kan tas om hand i enlighet med dessa föreskrifter, ska den som ansvarar för patientjournalerna ansöka hos Socialstyrelsen om omhänder- tagande av dessa enligt bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket PDL.353
Enligt 9 kap. 3 § PDL ska patientjournaler som Socialstyrelsen beslutat att omhänderta förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i det landsting eller, i fråga om kommun som inte tillhör något landsting, den kommun där jour- nalerna finns. Ett verkställande av Socialstyrelsens beslut innebär ett utläm- nande av journalerna från den privata vårdgivaren till arkivmyndigheten. De omhändertagna privata patientjournalerna är hos arkivmyndigheten att anse som allmänna handlingar som var och en har en principiell rätt att ta del av.354 De patientjournaler som överlämnats till arkivmyndigheten för förva-
ring, förlorar således sin status som privata handlingar. Rätten att ta del av de omhändertagna patientjournalerna begränsas emellertid av bestämmelsen i 25 kap. 5 § OSL om sekretess hos arkivmyndigheten.355
en avliden privatpraktiserande yrkesutövare kan således bortse från att Socialstyrelsen ålagt honom eller henne att säkerställa att de patientjournaler som finns i verksamheten tas om hand på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
353 Se 5 kap. 1 § andra stycket Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informa-
tionshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Uttrycket ”den som ansvarar” kan knappast avse annan än den som enligt förarbetena till PDL är ansvarig för patientjourna- lerna, nämligen vårdgivaren. Det kan dock vara så att Socialstyrelsen med uttrycket ”ansvarar för” avser samtliga enskilda som räknas upp i bestämmelsens första stycke, dvs. vårdgivaren, dödsboet, konkursboet och likvidatorn. Jag har nyss framhållit att Socialstyrelsen, inom ett regelverk som uttryckligen gäller endast för vårdgivare, inte kan meddela föreskrifter som innebär åligganden för enskilda personer som över huvud taget inte omfattas av regelverket. Det innebär att dödsboet, konkursboet och likvidatorn kan bortse från att Socialstyrelsen ålagt dem att ansöka om omhändertagande av det privata journalarkivet. Däremot finns inget som hindrar att dödsboet, konkursboet eller likvidatorn på eget initiativ informerar Social- styrelsen om eventuella problem med att hanteringen, förvaringen eller bevarandet av den upphörda verksamhetens journalarkiv.
354 Om vars och ens rätt att ta del av allmänna handlingar, se 2 kap. 1 § tryckfrihetsförord-
ningen.
355 Enligt 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen anses handlingar i och med att
de inkommer till arkivmyndigheten som allmänna handlingar hos denna myndighet. I sam- manhanget bör nämnas att från denna huvudregel finns en undantagsbestämmelse i 2 kap. 11 § första stycket tredje punkten tryckfrihetsförordningen. Denna undantagsbestämmelse innebär bl.a. att handlingar som inkommer från en enskild till en arkivmyndighet uteslutande för förvaring och vård, inte anses vara allmänna handlingar. I äldre förarbeten till sekretessbe- stämmelsen i 25 kap. 5 § OSL uttalades bl.a. att denna undantagsbestämmelse i tryckfrihets- förordningen bör emellertid tolkas restriktivt och att en reglering inte bör bygga på undan- tagsbestämmelsen. Därför ansågs det att en reglering bör utgå från att en journalhandling som omhändertagits efter beslut av Socialstyrelsen och förvaras hos en arkivmyndighet är en allmän handling. Vidare konstaterades att det saknades en sekretessbestämmelse som omfat- tade uppgifter i omhändertagna journalhandlingar varför regeringen föreslog den bestäm-
Hos arkivmyndigheten kan det även finnas patientjournaler som över- lämnats från en offentlig vårdgivare för förvaring enligt bestämmelserna i arkiv lagen. Att de omhändertagna privata patientjournalerna enligt 9 kap. 3 § PDL ska förvaras avskilda motiveras med att de inte får blandas samman med de journalhandlingar som överlämnats från den offentliga hälso- och sjukvår- den – detta är särskilt viktigt eftersom olika sekretessbestämmelser gäller för omhändertagna privata patientjournaler och journaler som överlämnats från en offentlig vårdgivare.356
I 9 kap. 3 § PDL anges vidare att Socialstyrelsen i varje beslut om omhän- dertagande ska ange hos vilken arkivmyndighet journalerna ska förvaras. I förarbetena uppges att det inte finns något särskilt inrättat register med upp- gifter om var omhändertagna patientjournaler finns arkiverade, utan att det förutsätts att denna information kan hämtas från Socialstyrelsens beslut i ärendet om omhändertagande.357 En patient hos en privat vårdgivare, vars
verksamhet har upphört och journalarkiv omhändertagits, som vill få en kopia av sin patientjournal måste vända sig till Socialstyrelsen för att få information om vid vilken arkivmyndighet som hennes patientjournal finns. Patientens möjlighet att få en sådan journalkopia är dock beroende av att Socialstyrelsens beslut om omhändertagande av den privata vårdgivarens journaler också har verkställts.
Enligt 9 kap. 2 § PDL ska en omhändertagen patientjournal återlämnas, om det är möjligt och det inte längre finns skäl för omhändertagande enligt 1 §. Av 2 § följer vidare att beslut i fråga om återlämnande meddelas av Socialstyrelsen efter ansökan av den som vid beslutet om omhändertagandet ansvarade för hanteringen av journalen. Bestämmelsen kan komma att till- lämpas exempelvis i fall där omhändertagandet av patientjournalerna skett på grund av att yrkesutövaren fått sin legitimation återkallad men nu återfått den och vill få tillbaka journalhandlingarna eller där en nedlagd praktik återupptas av den ursprunglige ägaren.358
melse som numera finns i 25 kap. 5 § OSL, se prop. 1991/92:104 s. 16 f. Sekretessen enligt 25 kap. 5 § diskuteras bl.a. i avsnitt 4.6.4.2 nedan.
356 Se prop. 1991/92:104 s. 24. För omhändertagna patientjournaler gäller, som nyss nämnts,
sekretess enligt 25 kap. 5 § OSL, medan för sådana som överlämnats från en offentlig vård- givare gäller sekretess enligt 25 kap. 1 § OSL. Den förra bestämmelsen är avsedd att vara avse- värt strängare än den senare, eftersom den inte har något skaderekvisit, se prop. 1991/92:104 s. 25 f. Om skaderekvisit, se avsnitt 4.5.1 nedan.
357 Se prop. 1991/92:104 s. 15. 358 Se prop. 1991/92:104 s. 13.