Vilka personer har rätt att ta del av en patientjournal?

I offentlig hälso- och sjukvård utgör en journalhandling en allmän handling som varje svensk medborgare med stöd av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen har rätt att ta del av, om inte sekretessen utgör ett hinder.359 _{Även utländska}

medborgare har i princip samma rätt som svenska medborgare att ta del av allmänna handlingar.360 _{I tryckfrihetsförordningen finns inga bestämmelser}

som grundar en rätt för juridiska personer att ta del av allmänna handlingar. Vid tillkomsten av tryckfrihetsförordningen framhöll lagstiftaren att rätten att ta del av allmänna handlingar inte avsåg tillhandahållandet av handlingar myndigheter emellan, vare sig dessa var statliga eller kommunala.361 _Högsta

förvaltningsdomstolen har dock slagit fast att privaträttsliga juridiska personer med stöd av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen har rätt att ta del av allmänna handlingar.362 _{De personer som omfattas av den grundlagsstadgade rätten att}

ta del av en patientjournal hos en offentlig vårdgivare är således svenska och utländska medborgare samt privaträttsliga juridiska personer. Som framgått innebär det faktum att en patientjournal är en allmän handling inte nöd- vändigtvis att den också är offentlig, dvs. att den får lämnas ut till var och en. Hälso- och sjukvårdsekretessen enligt 25 kap. 1 § OSL kan innebära att journalen inte får lämnas ut.

I privat hälso- och sjukvård är en journalhandling inte en allmän handling. Följaktligen finns ingen grundlagstadgad rätt för var och en att ta del av en patientjournal hos en privat vårdgivare. Genom 8 kap. 2 § första stycket PDL tillförsäkras emellertid patienten och hennes närstående en rätt att ta del av

359 _{I 8 kap. 1 § PDL erinras om att en myndighet inom offentlig hälso- och sjukvård under}

vissa förutsättningar är skyldig att lämna ut journalhandlingar till en patient och att denna skyldighet framgår av tryckfrihetsförordningen och OSL. Rubriken till 8 kap. PDL är ”Rät- tigheter för den enskilde”. Av 8 kap. 2 § PDL följer den privata vårdgivarens skyldighet att under vissa förutsättningar lämna ut journalhandlingar till patienten eller hennes närstående.

360 _{Se 14 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.}

361 _{Se prop. 1948:230 s. 122. I JO 2010/11 s. 446 konstaterades att när en socialnämnd begär}

att få ut journalkopior från en offentlig vårdgivare kan vårdgivaren inte ta betalt för kopior av de begärda handlingarna, eftersom nämndens begäran ska prövas med stöd av socialtjänst- lagen och inte med stöd av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om handlingsoffentlighet.

362 _{Se RÅ 2003 ref. 83 där Högsta förvaltningsdomstolen fann att ett aktiebolag omfattades}

av rätten att ta del av allmänna handlingar. Domstolen anförde att privaträttsliga juridiska personer som t.ex. aktiebolag företräds av fysiska personer och att som en anpassning till ordalagen i tryckfrihetsförordningen har domstolar inte sällan valt att utgå från att en begäran att ta del av allmänna handlingar framställts av en fysisk person som företräder bolaget.

journalhandlingar. Att dessa personer har en lagstadgad rätt att ta del av en patientjournal innebär inte nödvändigtvis att journalen också får lämnas ut, eftersom bestämmelserna om personalens tystnadsplikt i 6 kap. 12–13 och 16 §§ PSL kan utgöra hinder mot ett utlämnande.

Bestämmelsen i 8 kap. 2 § första stycket om patientens rätt att i den privata hälso- och sjukvården ta del av sin patientjournal infördes den 1 juli 1980.363

Lagändringen genomfördes eftersom det inte ansågs motiverat med en sådan skillnad att en patient i offentlig hälso- och sjukvård garanterades en principi- ell rätt att ta del av sin journal medan en patient i privat hälso- och sjukvård saknade en sådan rätt.364 _{I förarbetena framhölls att}

”[ä]ven inom den privata hälso- och sjukvården bör patienten ges möjligheter att bilda sig en uppfattning av om vården och behandlingen har fyllt rimliga krav. Han kan behöva journalen även för att tillvarata sin rätt till skadestånd. Patienten får redan i dag ofta ta del av sin journal inom privat vård, men han bör inte vara beroende av läkarens välvilja härför. Hans rätt bör ha ett författ- ningsmässigt stöd.”365

I den privata hälso- och sjukvården har, som framgått, även patientens när- stående en principiell rätt att ta del av patientens journal. Privata vårdgivares skyldighet att till en närstående lämna ut patientens journal infördes den 1 juli 2008. Bakgrunden till lagändringen kan antas vara Socialstyrelsens påpekande att det inte är ovanligt att en närstående begär att få ta del av en avliden patients journal, men att en sådan begäran nekas med motiveringen att sökanden inte är patient. I lagstiftningsärendet avseende PDL föreslog Socialstyrelsen att det skulle införas en bestämmelse som gav närstående till en patient en rätt att få sin behörighet prövad att få ta del av patientens jour- nal.366

363 _{Ursprungligen fanns bestämmelsen i 9 § andra stycket 1980 års tillsynslag, därefter fanns}

den i 12 § andra stycket patientjournallagen och numera finns den i 8 kap. 2 § första stycket PDL.

364 _{Se prop. 1978/79:220 s. 35.} 365 _{Prop. 1978/79:220 s. 35.}

366 _{Se prop. 2007/08:126 s. 154 f. Kammarrättens i Stockholm mål nr 5906-05 utgör ett}

exempel på ett avgörande där en närstående nekats att få ta del av en avliden patients journal. Avgörandet gällde en kvinna som hos en privat vårdgivare hade begärt att få ta del av sin avlidna vuxna dotters patientjournal. Socialstyrelsen hade efter en materiell prövning avslagit mammans begäran om att få ta del av dotterns journal med motiveringen att hon inte var behörig att ta del av den. Kammarrätten konstaterade att det är endast patienten som har rätt att ta del av sin patientjournal. Eftersom begäran hade framställts av någon annan än patien- ten själv avvisades mammans överklagande.

I lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., biobanks- lagen, finns en specialregel som innebär att en journalhandling som rör en viss patient ska, om patienten samtyckt till utlämnandet, lämnas ut på begä- ran av den som från en biobank har fått tillgång till kodat humanbiologiskt material från den samtyckande patienten.367 _{I förarbetena konstaterades att}

det finns föreskrifter som öppnar möjligheter för patienten att få tillgång till journalhandlingar som rör henne själv. Därefter uppgavs att det finns skäl att införa en motsvarande ordning när det gäller önskemål om att få ta del av patientuppgifter som rör vissa vävnadsprover ur en biobank.368

Det är således tre grupper av personer – patienten, patientens närstående och den som fått tillgång till kodat humanbiologiskt material från en viss patient – som har en lagstadgad rätt att under vissa förutsättningar få ta del av en patientjournal hos en privat vårdgivare. En begäran om att ta del av en patientjournal som inkommer från någon annan person kan således avvisas med motivering att den som gjort framställningen inte är behörig.

Den personkrets som har en principiell rätt att ta del av en patientjournal i privat hälso- och sjukvård är betydligt snävare än den personkrets som har en sådan rätt i offentlig hälso- och sjukvård. Följande exempel illustrerar vilka konsekvenser detta skulle kunna få för patienten. En kvinna är patient vid en psykiatrisk klinik som bedrivs av en privat vårdgivare och en journalist begär att få ta del av kvinnans patientjournal. Den privata vårdgivaren kan avvisa en sådan begäran med motivering att journalisten enligt 8 kap. 2 § första stycket PDL inte är behörig sökande. Om patienten däremot erhåller psykia- trisk vård inom den offentliga hälso- och sjukvården och journalisten vänder sig till den offentliga vårdgivaren med en motsvarande begäran ska denna begäran prövas i sak. Sannolikt resulterar prövningen i ett beslut om att den begärda patientjournalen inte får lämnas ut med hänsyn till OSL:s bestäm- melser om hälso- och sjukvårdssekretess. Oavsett om journalisten vänder sig till en privat eller offentlig vårdgivare kommer han eller hon sannolikt inte att få ta del av den efterfrågade patientjournalen. Regelverket innebär dock att journalisten genom den offentliga vårdgivarens beslut får bekräftat att det finns uppgifter om patienten, dvs. att hon erhåller eller har erhållit hälso- och sjukvård, men att patientjournalen inte får lämnas ut med hänvisning till sekretess. Någon sådan motsvarande information får journalisten inte ut av den privata vårdgivarens beslut om avvisning. Det framstår därför som att

367 _{Se 4 kap. 4 a § biobankslagen.} 368 _{Se prop. 2001/02:44 s. 51.}

regelverkets konstruktion i detta avseende innebär att skyddet för patientens personliga integritet är starkare inom den privata hälso- och sjukvården än inom den offentliga. Huruvida det också är lagstiftarens intention får anses oklart.