Sekretess och tystnadsplikt för tolkar och för studenter

2.3.4.1 Tolkar

Hälso- och sjukvårdspersonalen har enligt 6 kap. 6 § PSL en informations- skyldighet gentemot patienten. Denna informationsskyldighet innebär bl.a. att informationen till patienten ska vara individuellt anpassad. I denna skyl- dighet anses ligga ett krav på att informationen i språkligt hänseende ska vara begriplig för patienten.218 _{För att kunna uppfylla kravet på individuellt}

anpassad information kan det vara nödvändigt att anlita en tolk. En tolk kan även anlitas när en patient som inte behärskar svenska språket vill ta del av sin patientjournal. Patienten kan då få journaluppgifterna översatta av tolken.219

En tolk kan således få del av integritetskänsliga uppgifter om patienten när tolken fullgör sitt uppdrag hos vårdgivaren.

En tolk som anlitas av en offentlig vårdgivare får, som framgått, anses ha sådan anknytning till myndigheten att denne kan sägas delta i myndighetens verksamhet. En sådan tolk blir då underkastad reglerna om sekretess i OSL i egenskap av uppdragstagare.220 _{OSL:s bestämmelser gäller för alla tolkar,}

oavsett om de är auktoriserade eller inte.

En tolk som anlitas av en privat vårdgivare kan gentemot andra enskilda personer än patienten samt gentemot myndigheter omfattas av tystnadsplikt

216 _{Se SOU 2008:117 s. 190 och s. 558 f.}

217 _{Se Socialstyrelsens remissvar dnr 50-738/2009.}

218 _{Se prop. 1998/99:4 s. 49. Hälso- och sjukvårdspersonalens informationsskyldighet gent-}

emot patienten diskuteras i avsnitt 5.2.1 nedan.

219 _{Om patientens rätt att ta del av sin patientjournal, se avsnitt 3.6 och avsnitt 5.2.2 nedan.} 220 _{Se 2 kap. 1 § andra stycket första punkten OSL.}

enligt tre olika bestämmelser. För det första finns bestämmelsen i 6 kap. 12 § första stycket PSL, som omfattar hälso- och sjukvårdspersonal. En tolk kan anses ingå i denna personkrets genom att utgöra biträdespersonal till en legitimerad yrkesutövare.221 _{För detta får anses krävas att tolken antingen är}

anställd av den legitimerade yrkesutövaren eller faktiskt biträder den legiti- merade vid hälso- och sjukvård av den aktuella patienten.

För det andra finns i 6 kap. 16 § PSL bestämmelsen som anger tystnads- plikt för annan personal än hälso- och sjukvårdspersonal. Denna regel kan bli tillämplig om det är fråga om en tolk som till följd av anställning, uppdrag eller på annan liknande grund deltar i den privata vårdgivarens verksamhet. Sannolikt kan en tolk som anlitas av en privat vårdgivare anses som uppdrags- tagare och därmed omfattas av tystnadsplikt enligt 16 §.

Om ingen av dessa tystnadspliktsbestämmelser i PSL skulle anses tillämplig kan tolken, för det tredje, omfattas av tystnadsplikt enligt 2 § första stycket lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare. Denna regel innebär att den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk inte obehörigen får röja vad han eller hon under uppdraget har erfarit om enskilds personliga förhållanden. Det är emellertid endast auktoriserade tolkar som omfattas av tystnadsplikt enligt denna bestämmelse.222

De sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser som en tolk kan vara under- kastad skiftar således beroende av om han eller hon anlitas av en offentlig eller privat vårdgivare samt om han eller hon är auktoriserad eller inte. Utför tolken sitt uppdrag inom den offentliga hälso- och sjukvården ska denne iaktta sekretess enligt 25 kap. 1 § OSL. En auktoriserad tolk som anlitas av en privat vårdgivare kan som framgått omfattas av tystnadsplikt enligt tre olika bestämmelser, nämligen de i 6 kap. 12 § andra stycket och 16 § PSL samt den i 2 § första stycket lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och ersättare.223 _En

icke auktoriserad tolk som anlitas av en privat vårdgivare kan däremot endast omfattas av tystnadsplikt enligt någon av de två tystnadspliktsbestämmelserna i PSL.

221 _{Se 1 kap. 4 § första stycket tredje punkten PSL.}

222 _{Se 1 § lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.}

223 _{Vilken av dessa bestämmelser som bör tillämpas i det enskilda fallet får, som tidigare}

nämnts, avgöras genom kollisionsnormerna lex superior, lex specialis och lex posterior, se t.ex. Peczenik, Vad är rätt? s. 281 ff.

2.3.4.2 Studenter vid vårdutbildningar

Studenter vid universitetens och högskolornas vårdutbildningar gör praktik och har kliniska placeringar. När dessa studenter deltar i en vårdgivares verk- samhet kan sekretessbelagda uppgifter komma att röjas för dem, t.ex. när de inom ramen för sin utbildning gör praktik vid ett sjukhus. Ur patientens perspektiv är det av grundläggande betydelse att ha ett starkt integritetsskydd när hon för den goda sakens skull väljer att låta studenter delta i en under- sökning av henne. Frågan är då om regelverket är konstruerat på så sätt att studenter vid vårdutbildningar omfattas av en lagreglerad skyldighet att inte röja patientuppgifter.

När det gäller vårdstuderande som deltar i offentliga vårdgivares verksam- het uttalas i äldre förarbeten till OSL att

”[b]undna av sekretessen blir i första hand de som är anställda hos en myn- dighet. Lagen omfattar emellertid även uppdragstagare och likställda som har en viss anknytning till en myndighet. För att sådana personer skall bli bundna av sekretessen fordras att de deltar i myndighetens verksamhet för det all- männas räkning. Personer som i och för sin utbildning deltar i arbetet på en myndighet inom hälso- och sjukvården […] har som regel en sådan anknyt- ning till myndigheten att de blir bundna av sekretessregleringen; det arbete som de utför skulle i allmänhet kunna skötas av den ordinarie personalen hos myndigheten. Annorlunda förhåller det sig med sådana elever och studenter som endast besöker myndigheter i studiesyfte. Gränsdragningsproblem kan givetvis uppkomma, men dessa får överlämnas till rättstillämpningen.”224

I samband med lagstiftningsarbetet vid införandet av OSL anförde Lagrådet emellertid en delvis annan uppfattning i frågan om huruvida studenter omfat- tas av skyldigheten att iaktta sekretess. I anslutning till bestämmelsen i 2 kap. 1 § OSL, dvs. bestämmelsen om vilka personer som har att iaktta sekretess, uttalade Lagrådet följande.

”En kategori som inte nämns och som därför inte torde omfattas av lagen är studerande vid universitet och högskolor. De kan i olika situationer komma i beröring med uppgifter som är sekretessreglerade, t.ex. vad gäller hälso-

224 _{Prop. 1981/82:186 s. 41. Även Norström och Sverne menar att sekretessen gäller för}

dem som på grund av sin utbildning deltar i vårdarbetet, se Norström & Sverne, Sekretess i hälso- och sjukvården s. 55. Det kan nämnas att enligt Medicinalstyrelsens föreskrifter från år 1959 gällde tystnadsplikt även för dem som för sin utbildning tjänstgjorde eller praktiserade på sjukhus, t.ex. ”medicine studerande, sjuksköterske-, barnmorske- och sjukgymnastelever, biträdeselever m.fl.”, se Kungl. Medicinalstyrelsens cirkulär (MF 1959:91) den 27 november 1959 angående tystnadsplikt för dem som meddela sjukvård m.fl.

och sjukvården eller socialtjänsten. Vid föreläsningar eller annan undervis- ning kan enskilda personer beskrivas eller förekomma på bild så att de kan identifieras. Vidare kan studerande som inom ramen för sina studier besöker verksamhet eller praktiserar vid sjukhus eller inom socialtjänsten få infor- mation om enskilda. Även om man skulle försöka pressa in den studerande under punkten 3 (”annan liknande grund”) går det knappast att motivera denna åtgärd mot bakgrund av att den studerande i så fall tillika skulle ha fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet. Enligt Lagrådets mening bör studerandes ställning i förhållande till sekretesslagen beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.”225

Regeringen beslutade att lämna över frågan om studerandes ställning i för- hållande till sekretesslagen till Insynsutredningen, som dock inte lämnade något förslag i frågan med motiveringen att denna fråga inte rymdes inom utredningens direktiv. Utredningen framhöll att detta emellertid inte skulle tolkas som att den ansåg att det inte fanns några behov av att utreda frå- gan. Insynsutredningen menade att ett sådant behov finns och hänvisade till Patientdata utredningens uttalande om nödvändigheten av att utreda frågor om användningen av vårddokumentation i utbildningen av hälso- och sjuk- vårdspersonal.226

Det kan konstateras att lagstiftaren har diskuterat i vilken utsträckning vårdstudenter omfattas av sekretess när de deltar i respektive besöker en vård- givares verksamhet. Det framstår som att lagstiftaren i början av 1980-talet var av den uppfattningen att studenter omfattas när de deltar i en vårdgiva- res verksamhet, men inte om de endast besöker myndigheten i studiesyfte. Drygt 30 år senare synes emellertid Lagrådet ha hävdat uppfattningen att det anses osäkert om de studenter som deltar i en offentlig vårdgivares verksamhet omfattas av skyldigheten att iaktta sekretess enligt OSL och att frågan därmed behöver utredas.

Vårdstudenter som deltar i en privat vårdgivares verksamhet kan omfattas av tystnadsplikt, antingen i egenskap av hälso- och sjukvårdspersonal eller i egenskap av annan personal. I äldre förarbeten till PSL uppges att personer som för sin utbildning deltar i vårdarbetet tillhör personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal. Sedan denna lag trädde i kraft har det, som framgått, vid- tagits en rad ändringar i den bestämmelse som reglerar personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns emellertid inga uttalanden i förarbetena till dessa ändringar som tyder på att lagstiftaren ändrat sin uppfattning om

225 _{Prop. 2008/09:150 s. 647.} 226 _{Se SOU 2009:72 s. 121.}

att vårdstuderande som deltar i vårdarbetet ska anses utgöra hälso- och sjuk- vårdspersonal. Vårdstuderande skulle i så fall utgöra hälso- och sjukvårdsper- sonal med stöd av 1 kap. 4 § första stycket andra punkten PSL och därmed omfattas av tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 § första stycket samma lag. HSAN synes dock vara av uppfattningen att vårdstuderande inte utgör hälso- och sjukvårdspersonal.227

Även om vårdstuderande inte anses ingå i personkretsen hälso- och sjuk- vårdspersonal så kan de omfattas av tystnadsplikt enligt 6 kap. 16 § PSL, genom att de ”på annan liknande grund” deltar i en privat vårdgivares verk- samhet.

Sammantaget förefaller det råda viss osäkerhet om vårdstuderande vid uni- versitet och högskolor ska iaktta sekretess för de uppgifter rörande patienter som de erhåller när de deltar i en offentlig vårdgivares verksamhet. När det gäller vårdstuderande som deltar i en privat vårdgivares verksamhet innebär regleringen att de kan omfattas av tystnadsplikt, antingen enligt 6 kap. 12 och 13 §§ PSL i egenskap av hälso- och sjukvårdspersonal, eller enligt 16 § i egenskap av annan personal.

Situationen med vårdstuderande som får information om patienter när de inom ramen för sin utbildning besöker en offentlig vårdgivare, t.ex. ett sjukhus eller vårdcentral, kan i vissa fall lösas med uppställande av förbehåll enligt 10 kap. 14 § OSL.228 _{När det gäller studiebesök hos privata vårdgivare}

finns emellertid inte någon motsvarande lagreglerad möjlighet att uppställa förbehåll.