Personal med skyldighet att föra patientjournal

Skyldigheten att föra patientjournal gäller inte för all hälso- och sjukvårds- personal, utan avsikten är att denna skyldighet ska omfatta dem som har mer centrala och självständiga uppgifter inom vården.268 _{I 3 kap. 3 § PDL anges}

vilka personer som är skyldiga att föra patientjournal, bl.a. omfattas den som har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke.269 _{Är den legi-}

timerade verksam utanför hälso- och sjukvården omfattas denne emellertid inte av journalföringsskyldigheten. Legitimerade apotekare och receptarier verksamma vid öppenvårdsapotek omfattas således inte eftersom sådan verk- samhet enligt PDL inte utgör hälso- och sjukvård.270

Även personer utan legitimation för yrket är i vissa fall skyldiga att föra patientjournal. Den som utför arbetsuppgifter som annars bara ska utföras av legitimerad logoped, psykolog eller psykoterapeut ska föra patientjournal om han eller hon är verksam i offentlig hälso- och sjukvård.271 _{Någon närmare}

266 _{Se SOU 2006:103 s. 32 f.}

267 _{För en diskussion om begreppet hälso- och sjukvård, se även avsnitt 4.3.1 nedan.} 268 _{Se prop. 1984/85:189 s. 46.}

269 _{Se 3 kap. 3 § första punkten PDL. De 21 legitimerade yrkesgrupperna och de med sär-}

skilt förordnande att utöva visst yrke beskrivs i avsnitt 2.3.2 ovan.

270 _{Med öppenvårdsapotek avses sådan inrättning för detaljhandel med läkemedel som}

bedrivs med tillstånd från Läkemedelsverket, se 1 kap. 4 § lagen (2009:366) om handel med läkemedel.

271 _{Se 3 kap. 3 § andra punkten PDL. I HSAN 338/04 hade Socialstyrelsen anmält en}

behandlingsassistent vid en psykiatrisk klinik för att inte ha journalfört den terapibehandling som han hade meddelat en patient. HSAN konstaterade inledningsvis att behandlingsas- sistenten inte var legitimerad. Därefter yttrade HSAN att även om behandlingsassistenten inte omfattades av journalföringsskyldigheten så kunde han inte undgå kritik för att han över

motivering till varför dessa personer ska omfattas av journalföringsskyldighe- ten går emellertid inte att utläsa i PDL:s förarbeten.272

På motsvarande sätt omfattas icke-legitimerade personer i den privata hälso- och sjukvården av journalföringsskyldighet när de utför arbetsuppgifter som annars bara ska utföras av legitimerad logoped, psykolog eller psykoterapeut, men med den skillnaden att skyldigheten att föra journal endast gäller när de biträder en legitimerad yrkesutövare.273 _{Att begreppet biträder används för att}

ange kretsen icke-legitimerade med journalföringsskyldighet har sin förklaring i hur personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal definierades i den numera upphävda tillsynslagen (1980:11), 1980 års tillsynslag.274 _{I den lagen utgjordes}

hälso- och sjukvårdspersonal huvudsakligen av två grupper. Indelningen kan förenklat beskrivas som att den ena gruppen utgjorde hälso- och sjukvårds- personal därför att de var verksamma vid en vårdinrättning, medan den andra gruppen utgjorde hälso- och sjukvårdspersonal därför att de biträdde en legi- timerad i dennes arbete med vård av patienter utanför en vårdinrätt ning.275

Konstruktionen av bestämmelserna i PDL om icke-legitimerad personals journalföringsskyldighet i privat hälso- och sjukvård har således sin bakgrund

huvud taget inte hade dokumenterat något om den terapibehandling som han hade meddelat patienten. HSAN ansåg att bristen var allvarlig och urholkade patientsäkerheten genom att den omöjliggjorde för övriga aktuella och eventuella framtida vårdgivare att ta ställning till den givna behandlingen och dess konsekvenser. HSAN beslutade att ålägga behandlings- assistenten en disciplinpåföljd i form av en erinran. Det kan noteras att HSAN ålade den anmälde behandlingsassisten en disciplinpåföljd för att ha åsidosatt en skyldighet som han inte omfattades av.

272 _{I lagstiftningsärendet avseende PDL anförde en remissinstans, Sveriges Psykologförbund,}

att bestämmelsen i patientjournallagen om journalföringsskyldighet för icke legitimerade psy- kologer och psykoterapeuter är obsolet. Som skäl uppgavs att enbart legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut är behörig till anställning såsom psykolog respektive psykoterapeut inom landstingets och kommunens hälso- och sjukvård, enligt 6 § förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården. Sveriges psykologförbund menade att det således saknas anledning att numera ha någon särskild reglering för dessa grupper, se prop. 2007/08:126 s. 90. Remissinstansens yttrande beaktades dock inte av rege- ringen. Det bör påpekas att även om bestämmelsen om journalföringsskyldighet för icke legi- timerade psykologer och psykoterapeuter inom offentlig hälso- och sjukvård inte fyller någon funktion beträffande landstingets och kommunens hälso- och sjukvård så har den betydelse för statliga myndigheters hälso- och sjukvård. Bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra punkten PDL om journalföringsskyldighet för icke legitimerade psykologer och psykoterapeuter är således inte obsolet inom hälso- och sjukvård som bedrivs av Kriminalvården, Försvarsmakten eller någon annan statlig myndighet.

273 _{Se 3 kap. 3 § andra punkten PDL.} 274 _{Se prop. 1984/85:189 s. 46.}

i hur begreppet hälso- och sjukvårdspersonal definierades enligt den tidigare gällande 1980 års tillsynslag.

I förarbetena till PDL diskuteras inte vad som avses med begreppet ”biträ- der”. Däremot diskuteras detta begrepp i äldre förarbeten till PSL. Med per- soner som biträder en legitimerad yrkesutövare avses, som framgått, i första hand personal som den legitimerade själv anställer för vården, men även andra personer som faktiskt biträder den legitimerade i vården av en patient. Den som självständigt, dvs. utan att biträda en legitimerad yrkesutövare, är verk- sam som logoped, psykolog eller psykoterapeut i privat hälso- och sjukvård utan att ha legitimation för yrket omfattas därmed inte av skyldigheten att föra patientjournal. Journalföringskravet gäller således inte för en psykolog som saknar legitimation för yrket och som bedriver en verksamhet som endast han eller hon själv är verksam i. Verksamheten omfattas emellertid av begrep- pet hälso- och sjukvård och, som framgått ovan, ska journal föras vid vård av patienter inom hälso- och sjukvård. Detta innebär att även om den icke- legitimerade psykologen inte är journalföringsskyldig framstår det som att han eller hon måste föra patientjournal eftersom det är fråga om hälso- och sjukvård. En patient som söker vård hos en psykolog och av integritetsskäl väljer en icke-legitimerad psykolog som driver en egen mottagning kan antag- ligen inte undvika att få sina uppgifter journalförda.

Även kuratorer i offentlig hälso- och sjukvård ska föra patientjournal.276

Något motsvarande krav finns dock inte beträffande kuratorer i privat hälso- och sjukvård. Patientjournalutredningen framhöll år 1984 att kuratorer inom den offentliga hälso- och sjukvården bör omfattas av journalföringsskyldighe- ten, eftersom de inom den psykiatriska vården är engagerade i det terapeutiska behandlingsarbetet och i praktiken har likartade uppgifter som psykologerna. Inom den somatiska vården har kuratorer en nyckelroll, genom att de sva- rar för att sociala och psykosociala aspekter blir beaktade, och kan därmed integre ras i den medicinska vården. I samband med abort och sterilisering ansvarar de för rådgivning och i vissa fall utreder och avger de utlåtanden i abort- och steriliseringsärenden. Mot bakgrund av detta ansåg patientjournal- utredningen att det var nödvändigt att kuratorer skulle omfattas av skyldighe- ten att föra patientjournal.277 _{I den efterföljande propositionen konstaterades}

kort att till de journalföringspliktiga har förts även kuratorer verksamma inom den offentliga hälso- och sjukvården.278 _{Emellertid förekommer psykiatrisk}

276 _{Se 3 kap. 3 § tredje punkten PDL.} 277 _{Se SOU 1984:73 s. 115.}

vård, abort och sterilisering även hos privata vårdgivare. Att kuratorer inom privat hälso- och sjukvård inte omfattas av skyldigheten att föra patientjour- nal framstår därför som omotiverat.

Med skyldigheten att föra patientjournal följer enligt 3 kap. 16 § PDL en skyldighet att på begäran av patienten utfärda intyg om vården, t.ex. intyg till Försäkringskassan, försäkringsbolag, domstol och arbetsgivare.279 _Bestämmel-

sen tar endast sikte på intyg som patienten själv begär. Myndigheters intresse av att få intyg rörande en patient kan lagstiftaren tillgodose genom uppgifts- skyldigheter i lag eller förordning.280