Patienten har inte rätt att vara anonym

Det primära syftet med att föra en patientjournal är, som tidigare nämnts, att bidra till en god och säker vård av patienten. I 3 kap. 6 § PDL uppställs vissa grundläggande krav på journalens innehåll, bl.a. att den ska innehålla de upp- gifter som behövs för att uppfylla det angivna syftet.281 _{Under förutsättning}

att uppgifterna är tillgängliga ska patientjournalen alltid innehålla följande: uppgift om patientens identitet, väsentliga uppgifter om bakgrunden till vår- den, uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder, väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder samt uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en för- nyad medicinsk bedömning.282 _{Patientjournalen ska vidare innehålla uppgift}

om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen

279 _{I en korresponderande bestämmelse i 6 kap. 10 § PSL anges att den som i sin yrkesverk-}

samhet inom hälso- och sjukvården utfärdar ett intyg om någons hälsotillstånd eller vård, ska utforma det med noggrannhet och omsorg. Intyget får grundas på samtliga uppgifter i journalen, dvs. även på kollegors journalanteckningar. Även uppgifter som finns tillgängliga genom den sammanhållna journalföringen får användas vid utfärdande av intyg. Den som på patientens begäran ska utförda intyg om vården får således under vissa förutsättningar bereda sig tillgång till uppgifter som finns tillgängliga i det sammanhållna journalföringssystemet. Detta gäller oavsett om intygsutfärdaren har en aktuell patientrelation med patienten i fråga eller inte, se 6 kap. 3 § PDL. Om system med sammanhållen journalföring, se avsnitt 4.6.4.2 och 4.6.4.3 nedan.

280 _{Se prop. 1984/85:189 s. 28. Om uppgiftsskyldighet gentemot myndigheter, se avsnitt}

4.6.3.3 och kap. 7 nedan.

281 _{Se 3 kap. 6 § första stycket PDL.} 282 _{Se 3 kap. 6 § andra stycket PDL.}

gjordes.283 _{Bestämmelsen i 3 kap. 6 § PDL anger vilken information som en}

patientjournal minimalt ska innehålla. Uppräkningen är dock inte uttöm- mande. I äldre förarbeten till PDL framhålls att kravet på en god och säker vård av patienten kan innebära att ytterligare uppgifter måste dokumenteras.284

Därutöver ska det enligt 3 kap. 11 § PDL, när en journalhandling eller en avskrift eller kopia av handlingen lämnas ut, som huvudregel dokumenteras i patientjournalen vem som fått handlingen, avskriften eller kopian och när den har lämnats ut. Patientjournalen får enligt 3 kap. 7 § PDL även innehålla de uppgifter som enligt annan lag än PDL eller annan författning ska antecknas i en patientjournal.285 _{Om en patient anser att en uppgift är oriktig eller miss-}

visande, ska detta enligt 3 kap. 8 § PDL antecknas i journalen.

Sannolikt förekommer det att patienter, exempelvis av integritetsskäl, vill vara anonyma när de uppsöker hälso- och sjukvården. En sådan önskan eller begäran kan dock inte uppfyllas eller tillmötesgås eftersom uppgift om patientens identitet ska dokumenteras i patientjournalen – en patient medges

283 _{Se 3 kap. 6 § tredje stycket PDL.} 284 _{Se prop. 1984/85:189 s. 39.}

285 _{Särregler om vad en patientjournal ska innehålla finns exempelvis i 3 kap. 8 § tredje}

stycket PSL, 3 kap. 7 § lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvårdslagen m.m., biobankslagen, 4 kap. 2 § andra stycket och 3 § smittskyddslagen (2004:168), 6 kap. 4 § och 7 kap. 6 § lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., 2 § förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, 4 kap. 8 och 10 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården, 3 kap. 6 och 7 §§ Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, 7 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, 6 kap. 1 och 2 §§ och 7 kap. 4 § Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2006:9) om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning, 12 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om sam ordning av insatser för habilitering och rehabilitering, 3 kap. 6 och 7 §§ Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjuk- vården, 7 och 8 §§ Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:21) om anmälan av patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha skjutvapen, 4 kap. 8 § Socialstyrelsen före- skrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, 5 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet, 5 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:29) om transfusion av blodkomponen- ter, 5 kap. 1 och 2 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m., 5 kap. 10 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m. samt 3 kap. 3 § och 4 kap. 4 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:7) om livsuppehållande behandling. Det kan nämnas att JO riktat kritik gent emot vårdpersonal för att vidtagna tvångsåtgärder inte dokumenterats i enlighet med 2 § åttonde och nionde punkten förordningen om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, se JO 2000/01 s. 346 respektive JO 2000/01 s. 343.

således inte att få vara anonym. I äldre förarbeten till PDL påpekas att kravet på att patientens identitet ska dokumenteras inte innebär att uppgift om personnummer måste finnas. Vad som krävs är att patienten lätt ska kunna identifieras.286 _{Vidare förklaras att intresset av att ge en god och säker vård,}

dvs. att kunna hänföra den medicinska informationen till rätt person, utgör det bakomliggande skälet till kravet på att uppgift om patientens identitet ska journalföras. Även om patienten är medvetslös eller om det av andra skäl inte går att få fram säkra identitetsuppgifter om patienten, är avsikten att patientjournal ska föras.287

Det finns dock ett undantag från kravet på att i journalen dokumen- tera patientens identitet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt 3 kap. 12 § första stycket PDL meddela föreskrifter om undantag från kravet när det gäller provtagning för viss sjukdom. Denna delegationsbestämmelse tillkom år 1986 efter förslag av socialutskottet.288

Bakgrunden till socialutskottets initiativ var att utskottet erhållit uppgifter om att antalet personer som på eget initiativ uppsökt hälso- och sjukvården för att hivtesta sig hade minskat sedan patientjournallagen (1985:562) trätt i kraft den 1 januari 1986. Nedgången uppgavs bero på att lagen hindrade anonym provtagning.289 _{Socialutskottet betonade att}

”[…] alla tänkbara ansträngningar [måste] göras för att snabbt hindra sprid- ningen av sjukdomen AIDS. Det är av yttersta vikt att framför allt de som till- hör de s.k. riskgrupperna kan förmås att medverka till provtagning. Utskottet anser därför starka skäl tala för att öppna en möjlighet att erbjuda anonym provtagning.”290

Med stöd av ovan nämnda delegationsbestämmelse har regeringen gett patienten rätt att på begäran få ta hivprov anonymt. Patientens identitet ska dock, enligt 1 § förordningen (2008:363) om provtagning för hivinfektion, dokumenteras i patientjournalen om resultatet av provtagningen visar att patienten har antikroppar mot hivvirus. Patientens rätt att vara anonym vid hivprovtagning innebär även ett undantag från huvudregeln att personupp- giftsbehandling får ske oavsett patientens inställning. Patienten ges således en

286 _{Se prop. 1984/85:189 s. 39.} 287 _{Se prop. 1984/85:189 s. 18.} 288 _{Se SoU 1985/86:15.} 289 _{Se SoU 1985/86:15 s. 10.} 290 _{SoU 1985/86:15 s. 23.}

rätt att motsätta sig personuppgiftsbehandling av namn och personnummer vid sådan provtagning.291

En särskild frågeställning är vad som skulle hända om en patient kräver att få vara anonym eller vägrar att styrka sin identitet. Skulle ett landsting kunna uppställa som krav att patienten, för att erhålla hälso- och sjukvård, uppvisar legitimation? Ett sådant krav kan kritiseras eftersom det inte finns någon skyldighet för patienter att legitimera sig för att erhålla hälso- och sjukvård. En patient som vägrar styrka sin identitet bör upplysas om orsakerna till varför landstinget vill att patienten legitimerar sig, dvs. av patientsäkerhets- skäl. Är patienten i fråga bosatt inom landstinget har landstinget emellertid en skyldighet att erbjuda henne en god hälso- och sjukvård.292 _{Eftersom det}

inte finns någon skyldighet för patienten att legitimera sig kan patienten inte heller drabbas av en sanktion i form av nekad hälso- och sjukvård. En privat vårdgivare kan däremot, till skillnad från landstinget, uppställa krav på att patienten ska legitimera sig eftersom privata vårdgivare inte har någon lagstadgad skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård. Inom den privata hälso- och sjukvården finns således ett större utrymme att neka vård till patienter som inte vill legitimera sig.

I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1992:2) om identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården ger Socialstyrelsen uttryck för sin uppfattning om att identitetskontroll, när patienten inte redan är känd, lämp- ligen kan ske genom att vederbörande legitimerar sig. I de allmänna råden framhåller Socialstyrelsen att vid aborter eller steriliseringar där det finns vissa formella krav för att få åtgärden utförd, t.ex. att personen är svensk medbor- gare eller bosatt här i riket, kan det inte accepteras att personalen är osäker på vem det är som är föremål för ingreppet.293 _{Socialstyrelsens allmänna råd är}

inte uppdaterade beträffande det faktum att det formella kravet i abortlagen på att kvinnan ska vara svensk medborgare eller bosatt i Sverige togs bort den 1 januari 2008.294 _{Det innebär att Socialstyrelsen ger vårdgivare och hälso-}

och sjukvårdspersonal en felaktig uppfattning om att de skulle ha rätt att kräva legitimation av den kvinna som söker för abort samt vägra henne abort om hon inte är svensk medborgare eller bosatt i Sverige.

291 _{Se prop. 2007/08:126 s. 227.}

292 _{Landstingets skyldighet att erbjuda en god vård anges i 3 § första stycket HSL.}

293 _{Angående sterilisering gäller att den som har fyllt 25 år, är svensk medborgare eller bosatt}

här i riket samt själv begär det får steriliseras, se 2 § steriliseringslagen (1975:580). Om den som vill bli steriliserad har fyllt 18 men inte 25 år och är svensk medborgare eller bosatt här i riket krävs tillstånd från Socialstyrelsen, se 3 § samma lag.

3.4.2 Uppgifterna i journalen ska utformas med respekt för patientens