• No results found

2 Vad innebär och Vem ska iaktta sekretess och

3.6 Rätten att ta del av en patientjournal

3.6.2 Formerna för utlämnande av en patientjournal

3.6.2.1 Sätt och tidpunkt för utlämnande av en

En enskild person som hos en offentlig vårdgivare begär att få ta del av en patientjournal kan välja mellan att läsa eller kopiera patientjournalen i myn- dighetens lokaler och att beställa en kopia av journalen mot betalning.369

Angående det första alternativet, att läsa eller kopiera patientjournalen i myn- dighetens lokaler, ska en patientjournal som får lämnas ut på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av patientjournalen så att journalhandlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Journalhandlingen får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring.370 Att en patientjournal ska lämnas ut

genast anses innebära att tillhandahållandet av handlingen på stället ska ske i princip omgående men i vissa fall kan dock en viss fördröjning accepteras, t.ex. om sekretessprövningen kräver viss tid.371

En begäran enligt det andra alternativet, att beställa en kopia av patient- journalen mot betalning, ska behandlas skyndsamt.372 JO har i ett flertal

beslut uttalat att innebörden av skyndsamhetskravet är att besked i en utläm- nandefråga normalt bör lämnas redan samma dag som begäran gjorts.373

369 Se 2 kap. 12 § första stycket och 13 § tryckfrihetsförordningen.

370 Se 2 kap. 12 § första stycket tryckfrihetsförordningen. För en allmän redogörelse av

utlämnande av en allmän handling på stället, se Bohlin, Offentlighetsprincipen s. 125 ff. och Bohlin, Allmänna handlingar s. 222 ff. Enligt 6 kap. 6 § första stycket OSL är en myndighet skyldig att på begäran bereda den enskilde tillfälle att själv ta del av allmänna handlingar genom att använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över. Detta gäller dock inte om den enskilde därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten, om det finns risk för förvanskning eller förstöring eller om det möter något hinder på grund av bestäm- melse om sekretess eller arbetets behöriga gång.

371 Se t.ex. Bohlin, Offentlighetsprincipen s. 131 ff. och Bohlin, Allmänna handlingar s. 230 ff. 372 Se 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen. För en allmän redogörelse av utlämnande av en

kopia av en allmän handling mot betalning, se Bohlin, Offentlighetsprincipen s. 141 ff. och Bohlin, Allmänna handlingar s. 261 ff.

373 Följande JO-beslut utgör ytterligare exempel på ärenden där skyndsamhetskravet vid

begäran om utlämnande av journalkopior åsidosatts och JO uttalar kritik med varierande skärpa. En handläggningstid på två till tre veckor ansågs inte acceptabelt, JO dnr 4209-2009.

En patient, eller en närstående till en patient, som begär att få ta del av en patientjournal hos en privat vårdgivare kan, i likhet med vad som gäller hos en offentlig vårdgivare, välja mellan att läsa eller kopiera journalhandlingarna på stället och att beställa en avskrift eller en kopia av den.374

Som nämnts ovan är offentliga vårdgivare ålagda att genast eller så snart som möjligt lämna ut en patientjournal på stället och skyndsamt handlägga en begäran om att få en kopia av en patientjournal. Till skillnad från offent- liga vårdgivare är privata vårdgivare inte ålagda samma krav på skyndsam- het beträffande att tillhandahålla en av patienten eller patientens närstående begärd journalhandling. För privata vårdgivare gäller att ett utlämnande av en begärd patientjournal, antingen på stället eller i avskrift eller kopia, ska ske så snart som möjligt.375 En uttrycklig regel om att ett utlämnande, i likhet med

den offentliga hälso- och sjukvården, skulle ske ”genast eller så snart som möj- ligt” fanns tidigare i 1980 års tillsynslag.376 När bestämmelserna om journal-

föring överfördes från den lagen till patientjournallagen avlägsnades rekvisitet ”genast” och i patientjournallagen uppställdes ett krav att en patientjournal skulle lämnas ut så snart som möjligt. Lagstiftarens avsikt med ändringen synes emellertid endast vara att göra en språklig justering i bestämmelsen om med vilken skyndsamhet som en privat patientjournal ska lämnas ut.377

Lagändringen innebar dock en materiell förändring med innebörden att en privat patientjournal inte behöver lämnas ut med samma skyndsamhet som gällde tidigare.

Det uppställs således olika krav beträffande med vilken skyndsamhet en patient har rätt att få ta del av sin patientjournal på stället – offentliga vård- givare ska som huvudregel göra det genast, och undantagsvis så snart som möjligt, medan det för privata vårdgivare är tillräckligt att det sker så snart som möjligt. En begäran om att få en kopia av en patientjournal förvarad hos en offentlig vårdgivare ska behandlas skyndsamt, medan en begäran om att få en kopia av en privat patientjournal ska behandlas så snart som möjligt.

Att handläggningen tog mer än fem veckor ansågs i JO dnr 6039-2009 vara en oaccepta- bel handläggningstid. I JO dnr 5196-2008 konstaterades att en så lång handläggningstid som fyra månader står i uppenbar strid med det i tryckfrihetsförordningen grundlagsfästa skyndsamhetskravet. En handläggning på ett år och nio månader ansågs helt oacceptabelt, JO dnr 2125-2009.

374 Se 8 kap. 2 § första stycket PDL. 375 Se 8 kap. 2 § första stycket PDL.

376 Se 9 § i den numera upphävda 1980 års tillsynslag. 377 Se prop. 1984/85:189 s. 55.

Att erbjuda patienten att läsa igenom patientjournalen tillsammans med någon ur personalen kan anses som en god service. I följande JO-beslut fram- höll JO att offentliga vårdgivare som huvudregel inte får uppställa som villkor för utlämnande att patienten endast får läsa sin journal om t.ex. en läkare är närvarande. Ett sådant villkor innebär enligt JO en inskränkning i patien- tens grundlagsstadgade rätt enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av sin patientjournal. JO påpekade att ett sådant villkor får uppställas endast om det är nödvändigt antingen för att förhindra att journalhandlingarna förstörs eller förs bort eller för att ett sekretesshinder därigenom kan undanröjas.

I JO 1982/83 s. 247 hade en patient erbjudits att ta del av sin patientjournal i närvaro av en sjuksköterska. Syftet med erbjudandet var att sjuksköterskan skulle kunna hjälpa patienten genom att förklara vad som stod i journalen. Enligt JO får en myndighet inte uppställa villkor i samband med utlämnande av en allmän handling som inte ska hållas hemlig. Om patienten inte har något emot detta är det naturligtvis i och för sig en lämplig serviceåtgärd att läkaren eller någon annan hjälper till med att förklara innehållet i journalen. JO betonade att det däremot inte finns någon skyldighet för patienten att acceptera att någon annan ska delta i genomgången av hans journal. Endast om ett sådant arrangemang är nödvändigt för att förhindra att handlingarna förstörs eller dylikt får detta ske mot patientens önskan.

I JO 1989/90 s. 376 hade en kvinna vid upprepade tillfällen begärt att få kopior av samtliga sina journaler vid olika psykiatriska mottagningar inom ett landsting. Hon fick inte ut dessa och anmälde saken till JO. I sitt yttrande till JO uppgav sjukvårdsdirektören bl.a. att i detta fall fördröjdes bedömningen och handläggningen av ärendet på grund av ett antal omständigheter där en var att handläggarna befann sig i ett dilemma. Med hänsyn till den kännedom som dessa hade om kvinnans tidigare sjukdomsperioder fanns funderingar kring om kvinnans psykiska tillstånd var sådant att ett journalutlämnande kunde vara till men för henne. JO inledde sin bedömning med att konstatera att respektive vårdinrättning dröjt för länge med att lämna ut de efterfrågade handlingarna. En begäran att få ta del av en allmän handling ska handläggas med skyndsamhet. JO framhöll att skyndsamhetskravet emellertid mildras av att myndigheten måste få skäligt rådrum för att avgöra om en efterfrågad handling kan vara sekretessbelagd enligt 7 kap. 3 § sekretesslagen, numera 25 kap. 6 § OSL. JO konstaterade att i förevarande fall hade tillämpning av bestämmelsen övervägts av landstinget. Därefter konstaterade JO att det naturligtvis kan inträffa att utgången av en sådan prövning bedöms vara bero- ende på om sjukvårdspersonal kan vara närvarande och förklara innehållet i journalen. Utredningen i ärendet tydde dock, enligt JO, på att praxis varit att alltid ha sjukvårdspersonal närvarande vid patienters läsning av egna journaler

i syfte att bistå patienten med förklaringar. JO underströk att enligt lagen för- utsätts en prövning i varje enskilt fall huruvida sådan risk för skada som avses i 7 kap. 3 § sekretesslagen, numera 25 kap. 6 § OSL, kan anses föreligga.378

Eftersom även privata vårdgivare är skyldiga att förhindra att journalhand- lingar förstörs eller förvanskas samt att göra en prövning om tystnadspliktsbe- stämmelserna utgör ett hinder mot utlämnande torde även privata vårdgivare få uppställa som krav att någon personal är närvarande när patienten läser sin journal. En privat vårdgivare som felaktigt uppställer ett sådant krav kan dock inte kritiseras för att ha åsidosatt grundlag eftersom tryckfrihetsförordningen inte är tillämplig i privata vårdgivares verksamhet.

3.6.2.2 Behörighet att pröva frågan om en patientjournal får lämnas ut