Vad är en patientjournal?

En patientjournal utgörs av en eller flera journalhandlingar som rör samma patient.236 _{Begreppet journalhandling definieras i 1 kap. 3 § PDL på följande}

sätt.

Framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel och som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller upp- gifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder.

En journalhandling enligt PDL kan vara en allmän handling enligt tryckfrihets- förordningen eller en privat handling. Uttrycket ”framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel” överensstämmer med definitionen av begrep-

235 _{Domstol kan dock genom bestämmelserna i 36 kap. 5 § rättegångsbalken och 25 §}

för valtningsprocesslagen (1971:291) om vittnesplikt utkräva muntlig information från hälso- och sjukvårdens personal. Om hälso- och sjukvårdspersonalens vittnesplikt, se t.ex. Welamson, Läkarsekretessen s. 26 ff., Dahlqvist, Sekretess inom rättsväsendet s. 295 ff. och Hjertstedt, Tillgång till handlingar för brottsutredare s. 215 ff.

pet handling i tryckfrihetsförordningen.237 _{Enligt äldre förarbeten till PDL är}

det också avsikten att definitionen av begreppet journalhandling ska överens- stämma med tryckfrihetsförordningens definition av begreppet handling.238

Begreppet journalhandling, liksom handlingsbegreppet enligt tryckfrihetsför- ordningen, innefattar således både uppgifter i pappershandlingar av traditio- nellt slag och tekniska upptagningar.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen utgör ett blodprov inte en handling i tryckfrihetsförordningens mening, vilket innebär att ett blodprov inte heller är en journalhandling.

RÅ 1994 not. 465 gällde en person som hade begärt att få ta del av två blod- prover ur det s.k. PKU-registret.239 _{Blodproverna var bevarade på filterpap-}

per. Högsta förvaltningsdomstolen fann att det material som begärts utläm- nat inte utgjorde en handling i tryckfrihetsförordningens mening och kunde därför inte lämnas ut. Domstolen påpekade att det skriftliga analysresultatet av blodprovet emellertid kan utgöra en allmän handling.240

I följande avgörande av Kammarrätten i Stockholm ansågs att ett mikrosko- piskt preparat i form av vävnadsprov inte utgör en handling i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen. Som nyss nämnts är lagstiftarens avsikt att begreppet journalhandling ska överensstämma med handlingsbegreppet i tryckfrihetsförordningen. Kammarrättens tolkning av begreppet handling innebär att ett vävnadsprov inte heller kan anses utgöra en journalhandling.

237 _{Begreppet handling definieras i 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen. För en}

redogörelse av begreppet handling, se t.ex. Bohlin, Offentlighetsprincipen s. 41 ff., Bohlin, Allmänna handlingar s. 62 ff., Strömberg & Lundell, Handlingsoffentlighet och sekretess s. 15 f. samt Norström & Sverne, Sekretess i hälso- och sjukvården s. 243 ff.

238 _{Se prop. 1984/85:189 s. 15.}

239 _{PKU-provet är ett blodprov som rutinmässigt tas från nyfödda barn på svenska sjukhus.}

Syftet med provtagningen är att upptäcka om det nyfödda barnet bär på någon av vissa all- varliga sjukdomar. Denna verksamhet kallas för neonatal screening. Efter genomförd screen- inganalys sparas dessa blodprover i PKU-registret vid Karolinska universitetssjukhuset, se t.ex. SOU 2010:81 s. 466 ff. Om sekretessen för PKU-registret, se avsnitt 4.3.1 nedan.

240 _{I JO 1988/89 s. 237 hade en patient nekats att få ta del av ett svar från ett kliniskt kemiskt}

laboratorium beträffande prover som hans behandlande läkare hade lämnat in för analys. I beslutet förde JO ett resonemang som enligt Bohlin får till följd att blod- och urinprover som en patient lämnat i samband med ett sjukhusbesök ska anses utgöra handlingar i tryckfrihets- förordningens mening. Bohlin menar att en sådan tolkning av grundlagens handlingsbegrepp näppeligen kan anses hållbar, se Bohlin, Begreppet ”allmän handling”. Två diskutabla JO- beslut, FT 1990 s. 54. Även Rynning kritiserar nyss nämnda JO-beslut, se Rynning, Samtycke till medicinsk vård och behandling s. 256.

I Kammarrättens i Stockholm mål nr 4629-2002 hade en advokat framställt en begäran hos Rättsmedicinalverket om att få utlämnat mikroskopiska pre- parat avseende en obduktion av en avliden man. De mikroskopiska preparaten bestod av mänsklig vävnad som tagits tillvara vid obduktionen och därefter preparerats och snittats. Snitten hade lagts på glasskivor och analyserats mik- roskopiskt. De mikroskopiska vävnadspreparaten utgjorde enligt domstolen inte handlingar i den mening som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen.

I definitionen av begreppet journalhandling används uttrycket ”som upprät- tas eller inkommer”, vilket i princip överensstämmer med tryckfrihetsförord- ningens definition av när en handling blir allmän.241 _{För att det ska vara fråga}

om en allmän handling krävs som huvudregel även att den förvaras hos en myndighet.242 _{Något motsvarande krav på ”förvaring” finns inte i PDL, dvs.}

lagstiftaren uppställer inte något krav på att en handling ska vara förvarad hos en privat vårdgivare för att den ska anses som en journalhandling.

Uttrycken ”i samband med vården av en patient” och ”patientens hälso- tillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder” innebär en precisering av vilka handlingar som är journalhand- lingar.

I förarbetena till PDL uttalas att journalhandlingar kan utgöras av journal- anteckningar, röntgenbilder, provsvar, remisser och svar på desamma, EKG- kurvor, fotografier samt video- och diktafonupptagningar.243 _{Vidare uppges}

att även intyg som utfärdas över vård och behandling kan utgöra journal- handlingar, liksom bandupptagningar vid telefonrådgivning inom hälso- och sjukvården.244

241 _{Se 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen. För en redogörelse av när en hand-}

ling anses som inkommen eller upprättad, se t.ex. Bohlin, Offentlighetsprincipen s. 66 ff., Bohlin, Allmänna handlingar s. 109 ff., Strömberg & Lundell, Handlingsoffentlighet och sekretess s. 24 ff. samt Norström & Sverne, Sekretess i hälso- och sjukvården s. 246 ff.

242 _{Se 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen. Om förvaringsbegreppet, se t.ex.}

Bohlin, Offentlighetsprincipen s. 45 ff., Bohlin, Allmänna handlingar s. 68 ff., Strömberg & Lundell, Handlingsoffentlighet och sekretess s. 16 ff. samt Norström & Sverne, Sekretess i hälso- och sjukvården s. 244 f. En allmän handling som förvaras inom privat hälso- och sjuk- vård kan undantagsvis behålla sin status som en allmän handling. Bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om handlingsoffentlighet har nämligen gjorts tillämpliga på hand- lingar hos sådana privata vårdgivare som omfattas av 2 kap. 3–5 §§ OSL. Utanför tryck- frihetsförordningens bestämmelser om handlingsoffentlighet faller således handlingar hos vårdgivare som inte är myndigheter och som inte heller på särskild grund ska likställas med myndigheter.

243 _{Se t.ex. prop. 1984/85:189 s. 15 och prop. 2007/08:126 s. 224.} 244 _{Se prop. 1984/85:189 s. 15 och s. 38.}

Inom offentlig hälso- och sjukvård utgör patientjournaler allmänna hand- lingar som var och en med stöd av tryckfrihetsförordningen har en principiell rätt att ta del av.245 _{Begreppet allmän handling är således av central betydelse}

vid en prövning av en begäran att ta del av en patientjournal hos en offentlig vårdgivare. Det faktum att en patientjournal utgör en allmän handling inne- bär inte nödvändigtvis att den också är offentlig, dvs. att den får lämnas ut till var och en. Bestämmelserna om sekretess i OSL utgör begränsningar i den grundlagstadgade rätten att ta del av allmänna handlingar, vilket innebär att en offentlig vårdgivare inte får lämna ut en begärd patientjournal om sekretes- sen uppställer hinder för ett utlämnande.246

Inom privat hälso- och sjukvård finns som huvudregel inga allmänna hand- lingar, utan endast privata handlingar.247 _{Hos privata vårdgivare är det endast}

patienten och hennes närstående som har en principiell rätt att ta del av jour- nalhandlingar.248 _{Begreppet journalhandling är således av central betydelse}

vid en prövning av en begäran att ta del av en patientjournal hos en privat vårdgivare. Inom den privata hälso- och sjukvården får en begärd patientjour- nal lämnas ut endast om PSL:s bestämmelser om tystnadsplikt medger det.249