Personkretsen hälso och sjukvårdspersonal

Inom privat hälso- och sjukvård ska de som ingår i personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal iaktta tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 och 13 §§ PSL.159

Begreppet hälso- och sjukvårdspersonal är således avgörande för tystnads-

155 _{Se prop. 1979/80:2 s. 128.} 156 _{Se prop. 1979/80:2 s. 128 f.}

157 _{Se 2 kap. 20 § första stycket första punkten regeringsformen. Se t.ex. JO:s kritik i JO}

1985/86 s. 177 som gällde en kriminalvårdsanstalt som låtit utomstående – hantverkare och besökare – underteckna sekretessbevis, trots att de inte omfattades av sekretess.

158 _{För en diskussion om förbehåll, se avsnitt 4.5.3.1 nedan.}

pliktsbestämmelsernas tillämplighet. När denna personkrets diskuteras är det viktigt att känna till att personkretsen inte endast reglerar vilken personal inom privat hälso- och sjukvård som ska iaktta tystnadsplikt. Regelverket är konstruerat på så sätt att personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal också avgränsar tillämpligheten av bestämmelserna i 6 kap. 1–10 §§ PSL. Dessa bestämmelser reglerar allmänna skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal inom såväl offentlig som privat hälso- och sjukvård, såsom att se till att patien- ten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd m.m.160

Personkretsen avgränsar även tillämpligheten av vissa bestämmelser om skyldighet att lämna ut uppgifter om patienter till myndigheter.161 _{T.ex. är}

det hälso- och sjukvårdspersonal inom offentlig och privat hälso- och sjukvård som, efter begäran från en polismyndighet, ska lämna ut uppgifter som gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning.162 _{Någon sådan skyldighet}

föreligger inte för annan personal inom hälso- och sjukvården.

Vidare avgränsas Socialstyrelsens tillsynsansvar av personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal. Det är personer som utgör hälso- och sjukvårdspersonal inom offentlig och privat hälso- och sjukvård som står under Socialstyrelsens tillsyn.163

Som ett sista exempel kan nämnas att fram till den 1 januari 2011 var det personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal som avgränsade tillämpningsom-

medan i 12 § andra stycket och 13 § föreskrivs i vilka särskilda undantagssituationer tystnads- plikt även gäller i förhållande till patienten själv. Om tystnadsplikt i förhållande till patienten själv, se avsnitt 5.3 nedan.

160 _{Hälso- och sjukvårdspersonalens allmänna informationsskyldighet gentemot patienten}

följer av 6 kap. 6 § PSL. Denna informationsskyldighet diskuteras närmare i avsnitt 5.2.1 nedan.

161 _{Om uppgiftsskyldigheter gentemot myndigheter, se avsnitt 4.6.3.3 nedan.}

162 _{Denna uppgiftsskyldighet gentemot polismyndigheter anges i 6 kap. 15 § första punkten}

PSL. Uppgiftsskyldigheten gentemot polismyndigheter undersöks och analyseras närmare i avsnitt 7.2 nedan. Bestämmelser om uppgiftsskyldighet gentemot myndigheter diskuteras i avsnitt 4.6.3.3 nedan.

163 _{Enligt 7 kap. 1 § första stycket PSL står hälso- och sjukvården och dess personal under}

tillsyn av Socialstyrelsen. Begreppet hälso- och sjukvårdspersonal används således inte i den bestämmelse som avgränsar myndighetens tillsynsansvar, utan i stället används begreppet dess personal. Enligt 12 § i den numera upphävda lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården, åliggandelagen, var det personkretsen hälso- och sjukvårdsperso- nal som omfattades av Socialstyrelsens tillsyn. Vid ikraftträdandet av den numera upphävda lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården ändrades bestämmelsens ordalydelse och begreppet hälso- och sjukvårdspersonal ersattes av begreppet dess personal. Lagstiftarens avsikt synes dock inte ha varit att vidta någon ändring i sak, se prop. 1995/96:176 s. 93.

rådet för bestämmelserna om disciplinpåföljd, dvs. sådana frågor som omfat- tades av HSAN:s verksamhet.164

Begreppet hälso- och sjukvårdspersonal har således inte endast betydelse för tillämpligheten av tystnadspliktsbestämmelserna i PSL.

Hälso- och sjukvårdspersonal definieras i 1 kap. 4 § PSL. I bestämmelsens första stycke anges i punktform sju grupper som utgör sådan personal.

1. den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården,

2. personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter,

3. den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legiti- merad yrkesutövare,

4. apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar,

5. personal vid Giftinformationscentralen som lämnar råd och upplysningar, 6. personal vid larmcentral och sjukvårdsrådgivning som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande, och

7. den som i annat fall enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag tillhandahåller tjänster inom ett yrke inom hälso- och sjukvården under ett tillfälligt besök i Sverige utan att ha svensk legitimation för yrket.

Av bestämmelsens andra stycke följer att den som enligt särskilt förordnande har motsvarande behörighet som en legitimerad vid tillämpningen av första stycket första och tredje punkten jämställs med en legitimerad yrkesutöva- re.165

Genom bestämmelsens tredje stycke bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om att också andra grupper av yrkesutövare inom hälso- och sjuk- vården ska omfattas av PSL, vilket innebär att en ytterligare utvidgning av per- sonkretsen hälso- och sjukvårdspersonal kan ske efter beslut av regeringen.166

164 _{HSAN var den instans som prövade frågor om offentligrättsligt disciplinansvar, se 7 kap.}

1 § i den numera upphävda lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Om skälen till att det offentligrättsliga disciplinansvaret avskaffades, se prop. 2009/10:210 s. 70 ff. Socialstyrelsen är den myndighet som har övertagit HSAN:s verksamhet att handlägga ärenden om klagomål från patienter, se 7 kap. 10 § PSL. Efter utredning får Socialstyrelsen i beslut uttala sig om en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal strider mot lag eller annan föreskrift eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten, se 7 kap. 18 § PSL. I stället för disciplinpåföljd – varning eller erinran – kan patientens klagomål numera leda till kritik från Socialstyrelsen, se prop. 2009/10:210 s. 97.

165 _{Socialstyrelsen beslutar om sådana särskilda förordnanden, se 4 kap. 10 § PSL. En läkare}

som fullgör sin praktiska tjänstgöring, s.k. allmäntjänstgöring, har ett sådant förordnande.

Personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal har sedan ikraftträdandet av tillsynslagen (1980:11), 1980 års tillsynslag, ändrats – reducerats eller utvid- gats – vid ett flertal tillfällen.167 _{Ändringar har inte enbart skett genom beslut}

av riksdagen, utan även genom att Socialstyrelsen utfärdat föreskrifter om att andra grupper av yrkesutövare inom hälso- och sjukvården ska utgöra hälso- och sjukvårdspersonal.168

Personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal har även ändrats genom att antalet yrkesgrupper som omfattas av legitimation successivt utökats, vilket inneburit att fler kommit att innefattas i gruppen legitimerade enligt bestäm- melsens första punkt.169 _{I personkretsen ingår enligt bestämmelsens tredje}

punkt även den som biträder en legitimerad yrkesutövare. Utökningen av antalet legitimerade yrkesgrupper har därför fått till följd att allt fler personer kommit att omfattas av tredje punkten och därmed har personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal utökats.

I förarbetena till 1980 års tillsynslag diskuterades vilka grupper av yrkes- utövare som skulle anses ingå i personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal. Den diskussionen hade sin utgångspunkt i vilka grupper som skulle stå under Socialstyrelsens tillsyn.170 _{Av olika skäl har lagstiftaren därefter vidtagit änd-}

ringar i den bestämmelse som definierar personkretsen.

nadsplikt vilken är förenad med ett straffrättsligt ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken för brott mot tystnadsplikt, måste det ur ett rättssäkerhetsperspektiv ifrågasättas om det är god- tagbart att en utvidgning av bestämmelsens tillämpningsområde kan beslutas av regeringen.

167 _{Begreppet hälso- och sjukvårdspersonal definierades mellan 1 juli 1980 och 30 september}

1994 i 1 § 1980 års tillsynslag. Från 1 oktober 1994 fram till 31 december 1998 fanns en definition av personkretsen i 1 § åliggandelagen. Från 1 januari 1999 fram till 31 decem- ber 2010 identifierades personkretsen i 1 kap. 4 § lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Numera finns, som framgått, legaldefinitionen av begreppet hälso- och sjukvårdspersonal i 1 kap. 4 § PSL.

168 _{Enligt 1980 års tillsynslag fick regeringen, eller efter regeringens bemyndigande Social-}

styrelsen, meddela föreskrifter om att andra grupper av yrkesutövare inom hälso- och sjuk- vården skulle ingå i personkretsen, se 1 § första stycket fjärde punkten 1980 års tillsynslag. Numera får, som framgått, endast regeringen meddela sådana föreskrifter. Det kan noteras att Socialstyrelsen i en föreskrift anger att den personal som inom ramen för ett IVPA-avtal ger behandling med medicinskt oxygen ska anses som hälso- och sjukvårdspersonal och omfat- tas av Socialstyrelsens tillsyn, se 7 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:10) om ambulanssjukvård m.m. Med IVPA-avtal avses ett avtal om första hjälpen i väntan på ambulans enligt 3 kap. 2 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, se 7 kap. 1 § Social styrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:10) om ambulanssjukvård m.m. Den som utför ett IVPA-uppdrag kan t.ex. vara en brandman.

169 _{De med legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården anges i 4 kap. 1 § PSL.} 170 _{Se prop. 1978/79:220 s. 17 ff. och 37 ff. För den personal inom hälso- och sjukvården}

som inte stod under Socialstyrelsens tillsyn gällde den numera upphävda lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, den s.k. kvack-

Ett skäl till ändring av personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal, i utvid- gande riktning, har varit att få ytterligare grupper av yrkesutövare att omfattas av hälso- och sjukvårdspersonalens allmänna skyldigheter, Socialstyrelsens tillsynsansvar samt det offentligrättsliga disciplinansvaret.171 _{Ett annat skäl till}

ändring av personkretsen, i reducerande riktning, har varit att få färre grup- per av yrkesutövare att omfattas av hälso- och sjukvårdspersonalens allmänna skyldigheter, Socialstyrelsens tillsyn samt det offentligrättsliga disciplinan- svaret.172 _{Ytterligare ett skäl till ändring, i utvidgande riktning, har varit att}

få en viss grupp av yrkesutövare att omfattas av en lagreglerad tystnadsplikt, exempelvis tillkom bestämmelsens femte punkt – om personal vid Giftinfor- mationscentralen – i syfte att skapa ett integritetsskydd i en särskild del av den privata hälso- och sjukvården.173

Personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal kan förenklat beskrivas som att den består av två grupper. Den ena gruppen utgörs av dem som har legitima- tion för yrke inom hälso- och sjukvården, medan den andra gruppen utgörs av icke-legitimerad personal som är verksam vid vårdinrättningar, som biträder en legitimerad utanför sådana inrättningar eller som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar via telefon.