Icke-legitimerad personal vid vårdinrättningar

Icke-legitimerad personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrätt- ningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter utgör enligt 1 kap. 4 § första stycket andra punkten PSL hälso- och sjukvårdspersonal. I ett lagstiftningsärende beskrivs personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal på ett sätt som kan uppfattas som att andra punkten endast omfattar icke-legiti- merad personal vid vårdinrättningar som bedrivs av offentliga vårdgivare.184

Eftersom det inte finns någon formulering i bestämmelsen som kan uppfattas som att den endast gäller personal inom offentlig hälso- och sjukvård, utgår jag från att den även omfattar personal inom privat hälso- och sjukvård.

För att andra punkten ska bli tillämplig krävs att den icke-legitimerade personalen är verksam ”vid sjukhus och andra vårdinrättningar”. Det är såle- des anknytningen till ett visst sjukhus eller en viss annan vårdinrättning som är av avgörande betydelse för huruvida någon tillhör sådan personal som avses i andra punkten eller inte. Begreppet sjukhus definieras varken i PSL eller i lagens förarbeten. Vägledning för tolkning av begreppet får således sökas i annan lagstiftning. I 5 § första stycket HSL finns begreppet sjukhus. Denna bestämmelse anger landstingets ansvar för att det ska finnas sjukhus för hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning. Den vägled- ning som ges i förarbetena till HSL är att begreppen sjukhus och vårdinrätt- ning hänger samman samt att sjukhus är den vårdinrättning där sluten vård ges och där ska erbjudas vård för sjukdom, skada, kroppsfel eller barnsbörd. I förarbetena understryks att det förhållandet att sluten vård ges på sjukhus naturligtvis inte hindrar att även öppen vård tillhandahålls där.185 _{I äldre}

förarbeten till PSL anges att till vårdinrättningar hör bl.a. inrättningar för öppen vård, distrikts läkarmottagningar samt mödra- och barnavårdscentra-

se prop. 1993/94:145 s. 13 ff., arbetsterapeuter, se prop. 1997/98:109 s. 92 f., apotekare och receptarier, se prop. 1997/98:109 s. 93 f., sjukhusfysiker, se prop. 1997/98:109 s. 94 f., rönt- gensjuksköterskor, se prop. 1999/2000:56 23 f. samt audionomer, biomedicinska analytiker, dietister och ortopedingenjörer, se prop. 2005/06:43 s. 25 ff.

184 _{Se prop. 2005/06:43 s. 13.} 185 _{Se prop. 1981/82:97 s. 121.}

ler.186 _{En vårdinrättning får således anses vara en inrättning där såväl öppen}

som sluten vård ges.187

I äldre förarbeten till PSL uttalas också att personalen inte nödvändigtvis behöver vara anställd hos vårdgivaren eller utföra ett avlönat arbete för att omfattas av andra punkten. Det ska dock vara fråga om arbete av viss varaktig- het. Det kan exempelvis vara fråga om personer som utför arbete i hälso- och sjukvården som uppdragstagare eller frivilliga medhjälpare eller personer som för sin utbildning deltar i vårdarbetet.188

Genom uttrycket ”i hälso- och sjukvård av patienter” avser lagstiftaren att närmare avgränsa personkretsen till att omfatta personal i en viss verk- samhet.189 _{Det innebär att andra punkten är tillämplig när icke-legitimerad}

personal vid en vårdinrättning medverkar i verksamhet som omfattas av HSL, tandvårdslagen (1985:125) eller lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar.190

I förarbetena ges exempel på vilka personalkategorier som avses med hälso- och sjukvårdspersonal enligt andra punkten. I dessa nämns ambulanspersonal som transporterar patienter till eller från sjukhus, vårdbiträden, undersköter- skor och medicinsk-teknisk personal. Vidare nämns personal med adminis- trativa uppgifter som finns på klinik- eller motsvarande nivå.191 _{En ytterligare}

186 _{Se prop. 1978/79:220 s. 41. Det kan nämnas att i RÅ 1990 ref. 78 fann Högsta förvalt-}

ningsdomstolen att en rättspsykiatrisk klinik är att anse som en vårdinrättning.

187 _{Angående begreppet ”sjukhus” kan nämnas lagen (1985:12) om kontroll av berusnings-}

medel på sjukhus. Någon legaldefinition av det för lagen centrala begreppet ”sjukhus” anges inte i denna lag. Inte heller diskuteras begreppet sjukhus i förarbetena. Vidare kan nämnas att i 5 § abortlagen (1974:595) används uttrycket ”allmänt sjukhus eller annan sjukvårdsinrätt- ning”. Enligt denna bestämmelse ska abort ske på allmänt sjukhus eller på annan sjukvårds- inrättning som Socialstyrelsen godkänner, men varken begreppet allmänt sjukhus eller begreppet sjukvårdsinrättning definieras i abortlagen. Någon diskussion om dessa begrepp förs inte i förarbetena. Begreppet ”sjukvårdsinrättning” används även i 6 kap. 15 § första punkten PSL som anger hälso- och sjukvårdspersonalens uppgiftsskyldighet gentemot polisen i vissa fall. Med begreppet sjukvårdsinrättning avses sjukhus, se prop. 1981/82:186 s. 65. Om denna uppgiftsskyldighet gentemot polisen, se avsnitt 7.2 nedan.

188 _{Se prop. 1978/79:220 s. 40. Gruppen personer som i och för sin utbildning deltar i vård-}

arbetet diskuteras bl.a. i avsnitt 2.3.4.2 nedan.

189 _{Se prop. 1993/94:149 s. 57 ff. och prop. 1997/98:109 s. 62 och s. 150. Begreppet hälso-}

och sjukvård används även i andra sammanhang i syfte att närmare ange tillämpligheten av en viss bestämmelse. För en diskussion om begreppet hälso- och sjukvård, se avsnitt 3.3.2 och avsnitt 4.3 nedan.

190 _{Se 1 kap. 2 § PSL för legaldefinitionen av begreppet hälso- och sjukvård enligt den lagen.} 191 _{Se prop. 1978/79:220 s. 40, prop. 1993/94:149 s. 57 f. och s. 117 och prop. 1997/98:109}

s. 63. Beträffande personal med administrativa uppgifter prövades i HSAN 2005/3317 en anmälan gentemot en registrator vid en rättspsykiatrisk klinik och i HSAN 2006/0731 prö- vades en anmälan gentemot en läkarsekreterare vid en gynekologmottagning. Ett formellt krav för att HSAN skulle göra en materiell prövning i ett ärende om disciplinpåföljd var att

grupp som nämns i äldre förarbeten är, som framgått, personer som för sin utbildning deltar i vårdarbetet, oavsett om arbetet avlönas.

Enligt förarbetena är avsikten att städpersonal, trädgårdsarbetare och hant- verkare som arbetar inom en vårdinrättning inte ska omfattas, och inte heller kökspersonal. Likaså avses personal inom vårdinrättningens centrala adminis- tration falla utanför tillämpningsområdet för andra punkten.192

I följande två avgöranden ansåg HSAN att viss administrativ personal – en ekonomiassistent vid en enhet för ekonomiservice samt en verksamhetschef – inte kunde anses ingå i personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal.

I HSAN 2009/1483 hade en kvinna anmält en icke-namngiven person för att ha åsidosatt sekretessen genom att till en privatperson ha lämnat ut en kopia av hennes patientjournal. Kvinnan uppgav att hennes journal egentligen skulle ha skickats till ett försäkringsbolag. Av HSAN:s utredning framgick att den som hade skickat journalkopian var en ekonomiassistent vid en enhet för ekonomiservice. HSAN hänvisade till förarbetena till den numera upp- hävda lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område, disciplinpåföljdslagen, och yttrade att administrativ personal vanli- gen anses tillhöra hälso- och sjukvårdspersonal endast om de är verksamma på klinik- eller motsvarande nivå och deras uppgifter direkt påverkar förut- sättningarna för det praktiska arbetet med vården av enskilda patienter. Enligt HSAN var det i ärendet inte visat att så varit fallet och följaktligen omfattades den anmälda ekonomiassistenten inte av begreppet hälso- och sjukvårdsper- sonal. HSAN beslutade att avvisa anmälan.

I HSAN 2005/1670 avvisades en anmälan gentemot en verksamhetschef vid ett sjukhus med motiveringen att verksamhetschefen hade en befattning som administrativ chef och att han därmed inte tillhörde hälso- och sjukvårdsper- sonalen.193

Den som tillhör styrelsen för ett privatsjukhus anses, enligt äldre förarbeten till PSL, inte heller utgöra hälso- och sjukvårdspersonal enligt andra punkten.194

Socionomer i kurativt behandlande verksamhet, dvs. kuratorer, anses inte heller omfattas av bestämmelsens andra punkt. I förarbetena framhålls att

den anmälde ingick i personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal, se 7 kap. 1 § i den numera upphävda lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Eftersom dessa två ärenden prövades i sak torde HSAN ha bedömt att registratorn respektive läkar sekreteraren tillhörde hälso- och sjukvårdspersonalen enligt andra punkten.

192 _{Se prop. 1993/94:149 s. 57 f. och prop. 1997/98:109 s. 63.}

193 _{I HSAN 2542/02 sakprövades däremot en anmälan gentemot en verksamhetschef vid en}

ungdomsmottagning.

deras arbetsuppgifter utgör sociala insatser och inte hälso- och sjukvård.195

I HSAN:s praxis finns exempel på att kuratorer vid skolor inte anses utgöra hälso- och sjukvårdspersonal, medan kuratorer vid sjukhus och vårdcentraler däremot anses som sådan personal.196

Icke-legitimerad personal som uppfyller förutsättningarna i andra punk- ten utgör hälso- och sjukvårdspersonal och omfattas följaktligen av tystnads- pliktsbestämmelserna i 6 kap. 12 och 13 §§ PSL. Icke-legitimerad personal som inte uppfyller kraven på att utgöra hälso- och sjukvårdspersonal enligt andra punkten kan däremot utgöra annan personal och omfattas av tystnads- plikt enligt bestämmelsen i 6 kap. 16 § PSL.197