Personal m.fl inom offentlig hälso och sjukvård

Sekretess innebär ett förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagda uppgifter. Då uppkommer frågan om vilka personer som omfattas av detta förbud. Hos offentliga vårdgivare, liksom hos andra myndigheter, är det de personer som anges i 2 kap. 1 § OSL som ska iaktta sekretess.147 _{Bestämmelsen har följande}

lydelse.

Förbud att röja eller utnyttja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter.

Ett sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om upp- giften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet

1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, 2. på grund av tjänsteplikt, eller

3. på annan liknande grund.

146 _{Se t.ex. 4 § lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler}

och 30 § tredje stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

147 _{De personer som anges i bestämmelsen benämns i olika sammanhang offentliga funktio-}

Det är i första hand personer som omfattas av bestämmelsens första och tredje punkt som är verksamma inom offentlig hälso- och sjukvård. En första grupp av personer som ska iaktta sekretess är således de som under sin anställning hos en offentlig vårdgivare har fått kännedom om sekretessbelagda uppgifter. I äldre förarbeten till OSL framhålls att det är uppenbart att en myndighets anställda ska vara underkastade sekretess.148

En annan grupp av personer som omfattas av sekretess är de som på grund av uppdrag hos en myndighet har fått kännedom om sekretessbelagda uppgif- ter. I äldre förarbeten till OSL benämns sådana personer som osjälvständiga uppdragstagare.149 _{För att sådana osjälvständiga uppdragstagare ska omfattas}

av sekretess anses det krävas att uppdragstagaren har en sådan anknytning till myndigheten att denne kan sägas delta i myndighetens normala verk- samhet, t.ex. tolkar. Inom offentlig hälso- och sjukvård anses ledamöter i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och nämnder utgöra osjälvständiga uppdragstagare.150 _{Vidare kan en psykolog som anlitats av en barnpsykiatrisk}

klinik för att göra en utredning om ett barn anses som en osjälvständig upp- dragstagare.151 _{Som ytterligare ett exempel kan nämnas läkare verksamma}

inom privat hälso- och sjukvård som på uppdrag av Rättsmedicinalverket utfärdar rättsintyg.152 _{Den kontrakterade läkaren anses vara uppdragstagare}

till Rättsmedicinalverket.153

En tredje persongrupp hos en offentlig vårdgivare som ska iaktta sekre- tess är de som på annan liknande grund har fått kännedom om sekretessbe- lagda uppgifter. Det kan t.ex. vara fråga om en person som är anställd av ett bemanningsföretag med vilket den offentliga vårdgivaren har träffat avtal.154

I äldre förarbeten till OSL uttalas att det i undantagsfall kan te sig naturligt att arbetstagare hos motparten får lyda under en sekretessbestämmelse, näm- ligen då arbetstagaren ställs till myndighetens förfogande och deltar i dess

148 _{Se prop. 1979/80:2 s. 126.}

149 _{Självständiga uppdragstagare, dvs. sådana personer som visserligen har erhållit uppgifter}

av en myndighet men som handlar i eget namn och som utåt framstår som ”utrustade med egen kompetens”, anses däremot inte omfattas av sekretess, se prop. 1979/80:2 s. 127.

150 _{Se prop. 1979/80:2 s. 127. I JO 1992/93 s. 608 konstaterades följaktligen att förtroende-}

valda i hälso- och sjukvårdens styrelser och motsvarande hör till den grupp som ska iaktta sekretess.

151 _{Se Norström & Sverne, Sekretess i hälso- och sjukvården s. 55.}

152 _{Enligt 2 § första stycket lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott ska rättsintyg}

i vissa situationer inhämtas från läkare vid en rättsmedicinsk avdelning inom Rättsmedicinal- verket eller läkare som enligt avtal har åtagit sig att utfärda sådana intyg.

153 _{Se prop. 2004/05:64 s. 22.}

154 _{Det kan noteras att Patientdatautredningen år 2006 konstaterade att uthyrning av perso-}

verksamhet på samma sätt som om myndigheten hade ingått uppdragsavtal med vederbörande själv.155

I äldre förarbeten till OSL påpekas att avgränsningen av den krets personer som omfattas av sekretess givetvis i en del fall kan lämna rum för tvekan i till- lämpningen. Det framhålls att myndigheterna bör, helst skriftligen, göra sina egna tjänstemän, uppdragstagare och likställda uppmärksamma på att de är underkastade sekretess enligt lag. Vidare betonas att en sekretessförbindelse eller ett sekretessbevis dock aldrig kan få någon annan innebörd än som en bekräftelse av att den enskilde personen har tagit emot en erinran om vad som gäller för hans eller hennes del i fråga om sekretess. Handlingens huvudsak- liga funktion blir att t.ex. i en rättegång tjäna som bevis om att personen har förstått eller bort förstå att han eller hon bröt mot sekretessen.156 _{En offentlig}

vårdgivare kan dock inte genom avtal skapa sekretess för en person som inte enligt lag är bunden av sekretess, vilket följer av att det enligt rege ringsformen krävs lagstöd för att inskränka medborgares yttrandefrihet.157

Även en person som inte ingår i den personkrets som anges i 2 kap. 2 § OSL kan omfattas av skyldigheten att iaktta sekretess. En offentlig vårdgivare kan finna att den risk för men som enligt 25 kap. 1 § OSL utgör hinder mot att lämna ut uppgiften kan undanröjas genom att ett förbehåll uppställs, som inskränker rätten för en mottagare av uppgiften att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. I så fall ska vårdgivaren enligt 10 kap. 14 § OSL uppställa ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Genom förbehållet uppstår en skyldighet för den person till vilken uppgiften lämnas ut att inte röja den och vid ett åsidosättande av förbehållet kan ett straffansvar inträda enligt 20 kap. 3 § brottsbalken om brott mot tystnadsplikt.158

2.3.2 Hälso- och sjukvårdspersonal inom privat hälso- och sjukvård ska