Körledaren som beslutsfattare

I och med att det är körledarna som i sitt körledarprojekt står för samordningen av olika tolkningar av musiken är det också körledarna som tar alla beslut i olika musikaliska frågor. På så sätt är det körledarna som styr körsångarnas musikalis-ka gestaltningar och de mål körerna vill uppnå. Beslut sker ständigt, såväl verbalt som kroppsligt. Verbalt sker besluten såväl genom körledarnas förklaringar och anvisningar innan eller efter avslutad sång som genom deras verbala kommenta-rer under pågående sång. Beslut sker även kroppsligt under pågående sång via körledarnas sätt att använda gestik, blickar, kroppsrörelser samt pianospel.

Ett exempel på beslut som tas mellan två genomsjungningar av ett sångparti visas i nedanstående transkriptionsutdrag. Erik pratar om nyanser och vill att basarna ska dämpa sig lite i början av Kyriets tredje sats.

D: (D står vid pianot och spelar tonerna G D Ess) ta lite hänsyn till balansen det är ganska (går mot notstället, tittar på kören) eh ganska hrm (3 sekunders paus, rundar händerna, tittar ner i noterna)

D: vad ska man säga det är ganska basstarkt å tenorstämmorna är delade och sopranstämmorna (pratar långsamt, tittar i noterna)

D: så basen får ta något något lite hänsyn i (tittar ut över kören, håller hän-derna med handflatorna nedåt i midjehöjd) i fråga om balans (tar tonerna g1 och d2 på pianot) utan att dämpa (1) klangen å (1) sången (står vid notstället, tittar ut över kören, håller händerna i midjehöjd)

(ur transkription 1:6, Erik)

Under körledarens prat är alla uppmärksamma och lyssnar på vad han har att säga. Ingen av körsångarna protesterar eller har några egna synpunkter, utan gör som körledaren säger att de ska göra. Efter ytterligare genomsjungning av sång-partiet verkar körledaren nöjd med resultatet.

Hur körledaren fungerar som beslutstagare under pågående sång kan illustre-ras med nedanstående citat. Samtidigt som körsångarna sjunger ger Carina både verbala och kroppsliga anvisningar om hur hon vill att de ska uttrycka sig sång-mässigt i Vårens första vers.

K: Hegen med tre som der Blomar var på eg atter såg blöma (D gör en utåtrik-tad gest på ”tre”, tittar omväxlande i noterna och på kören) såg blöma D: sch (D mimar texten, sätter vänster pekfinger framför läpparna)

K: Ennu ein Gong fekk eg Isen D: Andra alt (intensivare rörelser med h. arm) K: at sjå frå Landet at fljota D: sch, sch (små rörelser med bägge händer, visar v handflata, smalnar av ögonen vid sch)

K: snjoen at bråna og fossen D: lite mer understämmor här K: i å D: ååh åh (intensiv och stor rörelse med bägge armar) K: at fysa og brjota (D små rörel-ser, visar handflatorna)

K: graset det D: lite lite för starkt i K: gröne eg enno ein D: sopran ett K: Gong fekk (dirigerar med höger hand, tittar i noterna) K: sko D: se om ni orkar få upp ett crescendo här då K: da med Blomar (D dirigerar med stora svepande rörelser, tittar omväxlande på kören och i noterna)

(ur transkription 2:1, Carina)

Genom verbalt hyschande, finger framför munnen, små gestiska rörelser samt avsmalnade ögon visar Carina att hon vill att sångarna ska sjunga svagare. För att ta fram olika stämmor och få ett crescendo använder hon både verbala kommen-tarer och intensivare gestik. Dessa anvisningar blir ett sätt att med både gestik, blickar och tal ta beslut om hur hon vill att musiken ska genomföras.

David får också stå som exempel på hur beslut under pågående sång och diri-gering kan ske både verbalt och kroppsligt. Med verbala utrop som ”basar” och ”haj uttrycker han att det ska sjungas med mer kraft i stämman. Med gester och andra kroppsliga uttryck såsom stamp med fot, vevande armar, knäpp med fing-rarna samt en positionering framför basarna tar David beslut om att han vill ha rytmisk och kraftfull sång i detta snabba och energifyllda parti ur ”Poem nr 6”.

KS: zatrjislas at grochota fsia zemlja vakruk i pakrylas trupami plosjtjat pred dvartson (D svänger hö arm kraftigt fram och tillbaka, knäpper med fingrar-na på varje slag, tittar i noterfingrar-na) D: basar (tittar upp på basarfingrar-na, återgår till att titta i noterna)

KS: palnarot nakormlenyj pulej i svintsom D: haj (ropar med hög kraftig röst, går fram mot basarna)

KS: oj zateja tsarskaja bolno charasja nai gralas dosyta tsarskaja dusja (D står framför basarna, tittar på dem, vevar och viftar med armarna med stora rö-relser, mimar eller sjunger med i texten, går tillbaka till notstället, tittar i no-terna, stampar med foten i golvet)

Även i relation till musikerna tas olika beslut. Med ord som i följande korta dia-log, visas hur Anna i kommunikationen med de medverkande jazzmusikerna driver igenom sin vilja för ett visst tempo i ”Winterwonderland”.

M (pianist): vad vill du ha för tempo då (2)

D: det är lite snabbare än dom 104 som står nnn (D står vid notstället, nynnar lite på melodin) men lite mer ändå nnn snow is glistning

M (pianist): okey då drar vi (3) (M spelar förspel, D står med ena armen runt midjan hh under hakan, tittar i noterna, svänger lite på kroppen)

K: sleighbells ring...blue bird (Musiker spelar, D vevar med armen till sångar-na och de börjar sjunga, D gungar med kroppen, viftar lite med vh, slår in sångarna vid gone away, slår små slag, slår av vid blue bird)

D: kan vi backa igen det känns som att den sticker lite framåt jag skulle hellre vilja att vi backade lite lite som att det när det börjar det den börjar så blir det så lutar det lite framåt (vänder sig till trummisen när hon pratar)

M (pianist): du tycker det går lite för fort D: ja det går lite för fort

M (pianist): ja okey mm

D: gone away is the bluebird here to stay ba ba ba ba (svag sång, gungar med kroppen, slår små slag) bara lite lite mer häng (tittar i noterna, gungar lite med kroppen, slår små slag med händerna)

(ur transkription 2:1, Anna)

Körledaren ville från början ha ett snabbare tempo än vad som stod angivet i noterna. Musikerna spelar i det antydda tempot samtidigt med körsångarnas sång, men körledaren avbryter efter en vers och vill då ha ett något långsammare tempo. Körledaren tar beslutet att sänka hastigheten och musikerna accepterar hennes synpunkter. Ingen egentlig diskussion förekommer dock i denna sekvens mellan musiker och körledare om en för stilen och genren lämpligt tempo.

Alla körledare i denna studie styr och bestämmer i stort sett hela tiden över det musikaliska förloppet med sina sätt att kroppsligt, verbalt och pianistiskt förebil-da, förklara och illustrera hur de vill att musiken ska gestaltas. Det är med själv-klarhet som körledarna tar beslut i olika musikaliska frågor som gäller dynamik, klang, röstuttryck, rytmer med flera uttryck. Berit som arbetar väldigt intensivt med detaljer vad gäller text och rytm och som är väldigt noga med att körsångar-na ska sjunga exakt så som hon vill ha det, är ett tydligt exempel på detta förhåll-ningssätt. I de stora gruppkonstellationer som körerna oftast består av är de

indi-kar inte aktivt i diskussioner och beslut. Däremot svarar de oftast med att sjunga på ett sätt som motsvarar körledarens uttryckta önskningar. Körsångarnas sätt att agera ger i sig utrymme för körledarna att vara de som tar olika beslut. Vare sig det förhåller sig så att körledarna är de mest kunniga eller inte så ingår det i den beslutsfattande funktionen att det är körledarna som bestämmer och styr på denna arena och att körsångarna godkänner den rådande ordningen.