Emedan studien utgår från multimodala och socialsemiotiska perspektiv i både de teoretiska som de metodologiska och metodiska utgångspunkterna, har jag sett det som viktigt att, i den mån det har gått, även göra resultatdelen mul-timodal. Jag har, förutom att använda mig av en stor mängd text för att beskriva olika analyserade händelser och situationer, relationer och positioneringar, reali-seringar av händelser i form av designer, även illustrerat textbeskrivningarna med flera teckningar konstruerade från ögonblicksbilder tagna från de videofil-made situationerna. Jag har även använt olika förklarande modeller för att ytter-ligare åskådliggöra dessa händelser. På så sätt blir hela avhandlingen multimodal rakt igenom, vilket kan ses som berikande med tanke på de svårigheter som kan finnas i att beskriva olika handlingar i ord. Med teckningarna finns en del av de ursprungliga händelserna och kontexterna med i avhandlingen, dock konstrue-rade i stilisekonstrue-rade uttryck av olika rörelser och handlingar, men ändå med en de-taljrikedom som kan explicitgöra det texterna försöker förklara. Att använda sig av dessa stiliserade teckningar istället för de ursprungliga ögonblicksbilderna har, förutom av anonymitetsskäl, också varit en teknisk nödvändighet. Teckningarna har förtydligat de ibland korniga ögonblicksbildernas otydligt framställda ut-tryck, de har lyft fram gester, blickar, ansiktsutut-tryck, kroppsrörelser samt posi-tioner på ett klarare och mer distinkt sätt. Läsaren får här möjlighet att själv stu-dera de uttryck som åskådliggörs i teckningarna och kan därmed göra sig en egen uppfattning om olika händelseförlopp. Modellerna i diskussionen ger i sin tur en
grafisk bild av olika händelseförlopp, vilket kan tydliggöra en skriftlig beskrivan-de förklaring av mer teoretisk karaktär. Såväl teckningar och grafiska mobeskrivan-deller som den verbala texten har som syfte att fungera som kompletterande varandra för att därigenom ge en mer mångsidig och förstålig bild av de olika händelserna i de studerade videosekvenserna.
I resultatredovisningarna är alla körledare och körer anonyma. Det framgår inte vad körerna heter, dock är namnen på körledarna kopplade till en viss kör. Körledarna benämns med namnen Anna, Brita och Carina samt David, Erik och Fredrik. Tonsättaren, som sitter närvarande under repetitionerna med en av körerna, benämns i förekommande fall med Tonsättaren. I beskrivningarna och transkriptionsutdragen redovisas respektive körledare som ett D (=dirigent) medan kören som helhet redovisas som K. I de fall då musiker, tonsättare eller körsångare förekommer i transkriptionerna redovisas de som M, T och KS. Efter varje utdrag skriver jag från vilken transkription avsnittet är taget samt vad de respektive körledarna heter inkognito. Transkription 1:3 betyder att det är den tredje utvalda transkriptionen från en sekvens filmad vid första repetitionen hos en körledare. Transkription 2:3 betyder att det är den tredje transkriberade film-sekvensen från det andra besöket hos körledaren. Den text som sjungs är kursive-rad och understruken. Den talade texten är enbart kursivekursive-rad. Texten med be-skrivningar av handlingar är normal och inom parentes. Symbolen [ markerar överlappande tal. För att markera att text mellan de första och sista orden i en sångfras är borttagen i redovisningen har tre punkter använts. Paus i tal marke-ras med sekunder inom parentes. Ett frågetecken indikerar förekomsten av ett uppgående tonfall i talet. Versaler markerar betoning samt extra kraftig ljudstyr-ka i tal. Ett ohörbart ord markeras med xx. Vid osäkerhet om ord är rätt tran-skriberade markeras de med enkla citationstecken.
4.10 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att med ovanstående metodologiska och metodis-ka utgångspunkter, vilmetodis-ka utgår från framförallt ett multimodalt, socialsemiotiskt och designteoretiskt perspektiv med Hallidays metafunktioner som huvudsakliga analytiska redskap, är det med videoregistreringar och transkriptioner av dessa filmer möjligt att belysa såväl vad som sker i de respektive körerna samt hur det sker. Detta kan göras både med avseende på hur semiotiska resurser används, hur samspelet mellan de deltagande sker samt vilka förutsättningar som därmed
De tre metafunktionerna är i denna analys inte separerade från varandra, utan mening kan sägas bli skapad genom ett samspel mellan funktionerna (Halliday, 1973). Därmed har de resurser jag studerar såväl en representationell som en interpersonell och helhetsskapande funktion. Samtidigt som resurserna visserli-gen fungerar som representationer för olika aspekter av hur det musikaliska arbetet sker, är det först i deras relation till varandra och hur de används i inter-aktionen mellan deltagare som en helhetsbild kan ges över hur de i sin samver-kan skapar musikalisk mening. Hur resurserna används påverkar därmed vilka förutsättningar och villkor som formas i körledarnas design. Det är också möjligt att med utgångspunkt i de teoretiska perspektiven diskutera vilka kulturella kon-ventioner och idéer som ligger till grund för olika typer av representationer, interaktioner och design.
Med tanke på den tidigare påpekade problematiken med att beskriva och ana-lysera handlingar som till stor del är kroppsligt baserade och icke-verbala och att det därmed skulle föreligga svårigheter i att formulera adekvata åskådliggöran-den av sådana handlingar, blir åskådliggöran-denna studie med sina multimodala metoder ett försök till att återge och bringa förståelse för en musicerande praktik där mångfa-setterade och komplexa, verbala som kroppsliga, handlingar ingår. De metoder som har använts, videoregistreringar uppdelade i ögonblicksbilder och skeden samt olika former av skriftliga transkriptioner, har varit till en nödvändig hjälp i detta arbete.
De analytiska konstruktioner som i nästkommande kapitels resultatredovis-ning används har inte som syfte att betraktas som generella slutsatser med kun-skaper giltiga för körledare och körer i allmänhet, utan mer som beskrivningar och ett synliggörande av olika pågående processer under repetitioner och konser-ter i just denna specifika studie. Dock kan ökad förståelse och kunskap om dessa utvalda praktiker medföra ett nytt sätt att reflektera över andra liknande kända och väl etablerade kontexter. Även om analyserna och resultaten är gjorda ut-ifrån videoinspelningar med just denna studies utvalda körledare och körer, kan den kunskap som utvecklats härur sålunda bidra till att bringa ljus även över andra körverksamheter och liknande musikkontexter där såväl tal som sång, blickar och andra kroppsliga uttryck används som viktiga redskap i kommunika-tionen mellan olika deltagare.
KAPITEL 5
Att semiotiskt gestalta
musik
… att hitta uttrycken i musiken att göra det till nånting som är meningsfullt för en, för tonsättaren, som man, vad ska man säga, förmedlar tonsättarens intentioner på allra bästa sätt och förmedlar nånting till en publik … (ur intervju med en av studiens körledare)
I detta kapitel presenteras resultatet av analysen över hur körledarna med hjälp av olika resurser såsom gestik, blickar, kroppsrörelser, tal, sång och pianospel gestaltar och förevisar det musikmaterial som används under repetitioner och konserter. De variationer av förhållningssätt körledarna använder sig av när de med dessa resurser gestaltar musiken har konstruerats i form av olika repertoarer av handlingar, i denna studie kallade för körledares handlingsrepertoarer.