Ökad återvinning av matavfall genom källsortering och biologisk behandling

Förslag:

Följande delmål läggs till målet God bebyggd miljö:

År 2010 omhändertas minst 25 % hushållens matavfall och 50 % av motsvarande avfall från restauranger, storkök och butiker genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat och centralt behandlat avfall.

Ett nationellt mål medger anpassning av återvinningen till lokala och regionala för- utsättningar. För att uppnå målen bedöms följande åtgärder vara nödvändiga (ekono- miska styrmedel förtydligas i avsnitt 5.5 ):

• Vidareutveckla kvalitetskriterier, kvalitetssäkringssystem och användarpolicy • Stödja uppföljning, utvärdering, forskning, utveckling och kunskapsöverföring • Etablera aktörssamverkan om målformulering, uppföljning och utvärdering • Vägledning om miljö- och hälsoskyddskrav vid biologisk behandling • Vägledning om innebörden av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler • Fortsatt investeringsstöd inom ramen för KLIMP

• Avsiktsförklaring om förlängd skattebefrielse då biogas används som drivmedel samt förlängd nedsättning av förmånsvärdet för gasdrivna fordon

• Tillfälligt ekonomiskt stöd för att introducera återvunnen växtnäring

Förslag för att påskynda och underlätta genomförandet av deponeringsförbudet för organiskt avfall:

Naturvårdsverket tar fram förslag till förtydligande av deÞ nitionen av organiskt avfall. Naturvårdsverket utfärdar föreskrifter för dispensgivning och undantag från förbudet mot deponering av organiskt avfall. I anslutning till detta utarbetas vägledningsmaterial.

Underlag till förslag om mål och övriga styrmedel framgår bland annat av bilaga 3. Här analyseras bland annat motiv, avgränsningar, potential, avsättningsmarknader, hanterings- metoder, krav enligt miljöbalken, utbyggnadstakt, kostnadsaspekter samt konsekvenser för aktörer i samband med återvinning av matavfall och trädgårdsavfall. En konsekvens- bedömning redovisas i kapitel 12.4.

Långsiktigt mål

Ett övergripande långsiktigt nationellt mål gällande återföring av växtnäring och humus som bortförs odlingsmarken bör övervägas inom ramen för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö eller Ett rikt odlingslandskap. Miljömålet Giftfri miljö antas styra utveck- lingen så att tillförsel av föroreningar minimeras. LRF har redan uttryckt mål om att 95% av växtnäringsämnena från tätorten skall återföras till åkermarken år 202549_.

Kortsiktiga mål

Konkreta nationella mål för storskalig återvinning av matavfall genom källsortering och biologisk behandling bedöms vara betydelsefulla som vägledning vid övergången från deponering i samband med att deponeringsförbuden träder i kraft. Även om vikten av ökad återvinning genom biologisk behandling framgår i olika sammanhang har hittills saknats mål som anger i vilken närmare omfattning och takt detta är önskvärt. Mål för hemkompostering kan komplettera återvinning i större skala men bör övervägas först under 2003 då bättre underlag om exempelvis sorteringsutbyte samt miljö- och hälsoskyddsaspekter antas föreligga. I nuläget saknas underlag att formulera eller följa upp mål om hemkompostering samt bedöma eventuellt behov av ytterligare styrmedel.

Kortsiktiga mål för återföring av växtnäring och humus bör övervägas även för andra avfallstyper där potential till ökad återvinning Þ nns. Potential och förutsättningar till ökad återvinning av avfall från livsmedelsindustri, hästgödsel respektive slam från avloppsre- ning inom massa- och pappersindustrin bör utredas närmare innan eventuella mål föreslås. Beträffande kommunalt avlopp kommer Naturvårdsverket att i samband med redovisning av ett parallellt regeringsuppdrag oktober 2002 föreslå mål och handlingsplan gällande bland annat fosforåterföring.

Eftersom viktiga förutsättningar som exempelvis kostnader, allmänhetens vilja att källsortera, kvalitet på tillverkad kompost/rötrest samt miljö- och resursvinster kan variera beroende på lokala förutsättningar föreslås ett nationellt mål och inte generella krav på kommuner, hushåll eller företag. Förslagen till målnivåer grundas på vad som visat sig vara praktiskt och ekonomiskt rimligt att återvinna i olika kommuner samt i andra länder med utbyggd källsortering. Bland annat har Naturvårdsverket utfört en intervjuundersök- ning gällande ett tiotal kommuner som har infört återvinning av källsorterat matavfall genom biologisk behandling. Utbyggnad av en mer omfattande källsortering bedöms ta ca 5–10 år i anspråk varför år 2010 anses vara ett lämpligt årtal för kortsiktiga mål. Uppföljning och utvärdering föreslås genomföras 2005 och 2010.

Fram till år 2010 bör användning av kompost och rötrest kunna accepteras i ß era olika typer av odlingssammanhang, inte endast sådana som innebär optimala kretslopp. För att uppnå ett minimum av föroreningar bedöms krävas källsortering samt behandlingsproces- ser som medför acceptabel hygienisering.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås att återvunnen mängd källsorterat matavfall från hushåll ökar till minst 25% av potentiell mängd efter hemkompostering år 2010 (ca 23 kg/invånare). Återvunnen mängd källsorterat matavfall från restauranger, storkök och butiker föreslås öka till minst 50% av potentiell mängd år 2010 (ca 10 kg/invånare).

Det bör observeras att ytterligare återvinning av matavfall förekommer genom hem- kompostering av matavfall. Vid uppföljning och utvärdering rekommenderas att nyckelta- let kg/invånare tillämpas som komplement till återvinningsgraden.

Målen får anses vara ambitiösa eftersom de kräver omfattande utveckling och utbygg- nad av både metoder för återvinning och olika avsättningsmarknader. Dessutom medför de kortsiktigt ökade kostnader i relation till alternativet förbränning av blandat avfall.

Tabell 8. Förslag till återvinningsmål för matavfall.

Biologiskt nedbrytbart Återvunnen mängd år 2000 Återvunnen mängd år 2010 Återvinningsmål år 2010

avfall från i kton (kg/inv) i kton (kg/inv)

Hushåll* (TS 35%) 90 (10) 200 (23) 25%

Restauranger, storkök

och butiker* (TS 25%) (inkluderat ovan) 90 (10) 50%

Hushåll hemkompostering ca 50 (5) ca 60 (7), gäller år 2005

*Observera att återvinningsmål anges exklusive lokal kompostering.

Behov av styrmedel

För att skapa trovärdighet för nationella mål samt önskvärd planerings- och investerings- säkerhet krävs att aktörerna ges rimliga praktiska förutsättningar.

Målet år 2010 bedöms därför förutsätta att föreslagna styrmedel enligt tabellen nedan tillämpas från omkring år 2005. Om målen trots dessa styrmedel inte kan förverkligas bör en förbränningsskatt övervägas närmare. Se vidare avsnitt 5.5 om ekonomiska styrmedel.

En ytterligare viktig förutsättning för långsiktig planeringssäkerhet gällande ökad åter- vinning är att snarast möjligt skapa klarhet om hur förbudet mot deponering av organiskt avfall år 2005 ska tolkas och hanteras. Därför föreslås att Naturvårdsverket tar fram ett förslag om att förtydliga deÞ nitionen av organiskt avfall. Vidare föreslås att verket, i enlighet med bemyndigande enligt förordningen om deponering av avfall, påbörjar arbetet med att utfärda föreskrifter för dispensgivning och undantag från förbudet mot deponering av organiskt avfall. I detta arbete bör ingå att ta fram vägledningsmaterial. Syftet med deponeringsförbudet för organiskt avfall är dock så tydligt att det inte Þ nns anledning för aktörerna att avvakta med åtgärder i väntan på föreskrifter eller vägledning.

Tabell 9. Förslag till styrmedel för att uppnå föreslagna mål år 2010.

Styrmedel Tiplan Ansvariga

Vidareutveckla kvalitetskriterier, kvalitets- 1999–2005, storskalig Berörda aktörer, RVF samordnar säkringssystem och användarpolicy tillämpning från 2003 certifi ering, LRF, LI, Skogsstyrelsen

etc. driver policy

Stödja uppföljning och utvärdering 2002–2004 Naturvårdsverket (LIP), berörda

aktörer deltar

Stödja forskning, utveckling och 2002–2010 Exempelvis Mistra, Formas,

kunskapsöverföring SLU och IEH

Etablera aktörssamverkan om 2002–2010 Exempelvis styrgruppen

målformulering, uppföljning och utvärdering till kvalitetssäkringssystemet

Vägledning om generella lägsta miljö- och 2002 Naturvårdsverket

hälsoskyddskrav vid biologisk behandling

Vägledning om innebörden av Miljöbalkens 2002 Naturvårdsverket

allmänna hänsynsregler

Fortsatt investeringsstöd inom ramen för KLIMP 2002–2005 Naturvårdsverket (KLIMP)

Avsiktsförklaring om förlängd skattebefrielse då 2002–2003 Regeringen

biogas används som drivmedel samt förlängd nedsättning av förmånsvärdet för gasdrivna fordon

Tillfälligt ekonomiskt stöd för att introducera 2003–2004 Regeringen

återvunnen växtnäring

5.2 Framtida materialåtervinning av