avfallshanteringen mot ekologisk hållbarhet
7. Förebyggande arbete – Avfallshanteringen som en
del i produkt-, kemikalie- och
klimatarbetet
Arbetet med att vidareutveckla det förebyggande arbetet behöver fortsätta i ß era olika sammanhang:
1. Naturvårdsverket tar fram underlag med avseende på resurseffektivitet, resurshus- hållning och avfallshantering och deltar aktivt i EU-kommissionens tematiska strategier rörande naturresurser och avfall. Detta arbete bör dessutom samordnas med arbetet med att ta fram en vitbok om IPP.
2. Möjligheterna att genom produktpolitiken minska avfallets farlighet och reducera avfallsmängderna utreds vidare inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om den miljöorienterade produktpolitiken.
7.1 Inledning
Vi konstaterade i kapitel 4 att förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsmålen och regeringens riktlinje för omställningen mot ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall till stor del är beroende av hur produktionen och konsumtionen av varor utvecklas i samhället. Hur utvecklas avfallsmängderna, hur kommer sammansättningen av materialen se ut, hur kommer de farliga ß ödena att utvecklas och hur ser förutsättningarna för återvinning ut? Denna utveckling kan bara till viss del påverkas genom direkta åtgärder i avfallsledet. Arbetet med att behandla avfall kan dock utvecklas så att det bättre stöder åtgärder i produktledet.
I detta regeringsuppdrag utvecklar vi i första hand förslag till styrmedel och åtgärder i avfallsledet som siktar mot att förbättra förutsättningarna för att vi ska nå uppsatta delmål på avfallsområdet och röra oss i riktning mot miljökvalitetsmålen i ett generations- perspektiv.
I det här kapitlet resonerar vi kortfattat kring de (förebyggande) åtgärder som främst behöver genomföras på produkt- och kemikalieområdet och kring hur avfallsarbetet bättre kan sammankopplas med dessa områden. Vi menar att arbetet med att vidareutveckla det förebyggande arbetet behöver fortsätta i olika sammanhang bland annat inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om den miljöorienterade produktpolitiken. Upp- draget ska redovisas i juli 2002.
7.2 Förebyggande arbete för ökad resurshushållning
och avgiftning som kan påverka avfallsområdet
Hushållning med naturresurser, material och energi, arbete för att avgifta materialström- mar och en hantering av avfall som innebär långsiktigt låga utsläpp är viktiga förutsätt- ningar för omställningen till ett hållbart samhälle.Det är miljökonsekvenserna som sätter gränserna för användningen av ß ertalet natur- resurser snarare än resursbrist. Miljöpåverkan från avfallsledet är många gånger inte den begränsande faktorn i sammanhanget utan påverkan kan ha uppstått i tidigare led, när en vara används eller framställts. En fortsatt miljöanpassning av produkter är därför en viktig utveckling. Strävan i den s.k. miljöorienterade produktpolitiken (eller den integrerade produktpolitiken, IPP) , se avsnitt 2.2.3, är att miljöanpassningen av varor ska baseras på ett livscykeltänkande.
Produktpolitiken utvecklas nu parallellt med kemikaliepolitiken, avfallspolitiken och klimatpolitiken inom EU men syftet är att insatserna på produktområdet ska komplettera övrig miljöpolitik.
Produktpolitiken kan komma att påverka farligheten i avfallet och utvecklingen av
avfallsmängderna i stort i samhället om den t.ex. främjar • en ökad livslängd hos produkter,
• utveckling av mer resurssnåla produkter t.ex. genom de materialval som görs och genom att produkterna är väl anpassade för återanvändning ,
• utveckling av produkter med mindre mängder farliga ämnen,
• en utveckling av marknader för begagnade produkter och produkter som innehåller återvunnet material,
• ökad information om produkters återvinningsbarhet och miljöpåverkan, • efterfrågan på mer miljöanpassade produkter,
• ökat informationsß öde mellan aktörer i produktkedjan och • att varor ersätts med tjänster på ett för miljön gynnsamt sätt.
De styrmedel som lyfts fram i den miljöorienterade produktpolitiken är huvudsakligen marknadsorienterade, ß era har sedan relativt lång tid antingen införts eller diskuterats i Sverige. Ekonomiska incitament är troligtvis av stor betydelse för att understödja utvecklingen mot mer miljöanpassade produkter och minskade avfallsmängder. Det tar tid innan effekten av att arbeta för en miljöanpassning av produkter slår igenom i avfallsledet. Längst tid tar det för mer långlivade varor.
Utvecklingen av kemikaliepolitiken och produktpolitiken är centrala för den fortsatta avgiftningen av samhällets materialß öden. De nya grepp som nu introduceras inom kemikaliepolitiken kommer att leda till att kunskaperna om kemikaliers egenskaper på sikt kommer att förbättras avsevärt och att användningen av farliga ämnen begränsas. Det är viktigt att åtgärderna även riktas mot kemikalier i varor. Det förebyggande kemikaliearbe- tet kan dock komma att ta lång tid varför effekterna i avfallsledet fördröjs ytterligare.
En skärpt klimatpolitik kan ge bättre incitament för effektiviseringar, resurshushållning etc. som även påverkar produktarbetet och avfallsområdet.
7.3 Arbete inom avfallsområdet som stödjer produkt-
och kemikaliearbete – några exempel
Samordnat arbete på EU-nivå
Det pågår för närvarande en rad arbeten bl.a. inom ramen för EU:s avfallspolitik – arbeten som har många beröringspunkter med varandra. För att uppfylla det sjätte miljö- handlingsprogrammet ska bl.a. en tematisk strategi rörande resursanvändning och en för återvinning av avfall tas fram, dessutom ska förslag till kvantitativa mål för minskning av avfallsmängder utarbetas samtidigt som en vitbok för den miljöorienterade produktpo- litiken (IPP- arbetet) ska tas fram. Det är viktigt att Sverige deltar i samtliga dessa arbeten och tar fram underlag med avseende på resurseffektivitet, resurshushållning och avfallshantering. samtidigt som det Þ nns ett uppenbart behov av att dessa arbeten samordnas på ett bra sätt.
EU-arbetet med farligt avfall behöver koordineras med kemikaliearbetet och insatserna mot att begränsa användningen av farliga kemikalier i varor.
Ökad kunskap
Ökad kunskap om farliga ämnen i avfallsledet kan leda till åtgärder i produktledet. Kun- skapsluckorna är, som tidigare nämnts, stora när det gäller ß öden av farliga ämnen. Kunska- perna behöver bl.a. bli bättre om ämnen som försvårar återvinning av avfall (p.g.a. farlig- hetsegenskaper eller andra skäl). Många produkter innehåller idag ämnen som försvårar materialåtervinning. För att kunna nå målet om en giftfri miljö kan t. ex. vissa ämnen inte återanvändas i nya produkter utan användningen skall avvecklas. I andra fall kan slutna återvinningscykler vara en förutsättning för materialåtervinning, vilket ställer höga krav på återvinningstekniken. Arbetet med kvalitetssäkring av material för återvinning kan ge kunskaper om hur förekomsten av farliga ämnen ser ut i vissa material.
Kvalitetskrav på avfall till deponier och till förbränning kan också ge ökade kunskaper om ß öden av farliga ämnen liksom den uppföljning som görs av utsläppen från olika avfallsbehandlingsmetoder.
Vi behöver också få bättre kunskap om effekten av arbetet med farligt avfall i förhål- lande till den samlade riskbilden med farliga ämnen.
Kunskaperna om källorna till de dioxiner och till PCB som vi Þ nner i vår miljö i dag behöver uppdateras60 trots att vi ser en positiv utvecklingstrend när det gäller dessa
miljögifter. De data vi har i dag är i många fall från början av 1990-talet. Utsläppen behöver följas upp bl.a. från olika typer av förbränning inklusive avfallsförbränning och industriprocesser.
Ökad kunskap om avfallsß öden behövs som underlag för förebyggande arbete. Arbete med avfallsstatistik och materialß ödesstatistik kan ge ökade kunskaper om hur sambanden
ser ut mellan utvecklingen av dessa ß öden och den ekonomiska aktiviteten i Sverige . Vi behöver fördjupa bilden och analysera vilka material, vilka avfallsslag som det är särskilt angeläget att minska mängderna av och se till att insatserna riktas just mot dessa.
Styrmedel i avfallsledet som kan resultera i förebyggande arbete
• Ekonomiska styrmedel
Skatter och avgifter för avfallsbehandling ökar de ekonomiska incitamenten för att reducera avfallsmängder och en resursnål produktion.
• Producentansvar
Ett av syftena med införandet av producentansvar för olika varugrupper har redan från start varit att skapa incitament för producenter att vidta förebyggande åtgärder men tyngdpunkten i genomförandet av producentansvar har inledningsvis legat vid att öka insamlingen av uttjänta varor , styra mot ökad återvinning och minskad deponering. Den utveckling vi ser idag inom EU (med bl.a. skrotbils- och elektronikdirektiv) och nationellt går mot att producentansvaret vidgas och att betoningen på förebyggande åtgärder, producenters ansvar för att utveckla mer miljöanpassade produkter sett i ett livscykelperspektiv, ökar.
• Tydliga krav på verksamhetsutövares avfallshantering
Genom att verksamhetsutövare ges ett förtydligat ansvar för sin avfallshantering, som föreslås i kapitel 5.3 och 9, så skapas bättre förutsättningar för att ett systematiskt avfallsarbete kan komma i gång hos ß er företag. Ett arbete som även kan resultera i minskade avfallsmängder och en minskad farlighet hos avfallet.