I Sverige omhändertogs 1998 drygt 10 Mton avfall vid anläggningar med avfallsbehand- ling som huvudverksamhet. Inom tillverkningsindustrin uppkom knappt 19 Mton icke farligt avfall, inom utvinningsindustrin, främst gruvnäring, uppkom ca 64 Mton avfall. Insamlad mängd hushållsavfall under åren 1992–2000 ökade med ca 2,2% per år, vilket är i nivå med ökad konsumtion. I ett Europaperspektiv är mängden hushållsavfall relativt proportionell mot BNP och hushållens konsumtion. Mängden hushållsavfall per invånare, trots liknande ökningstakt, är markant större i USA, Australien och Kanada än vad fallet är i Europa.
Jämförbart underlag för att bedöma förändringen i mängder uppkommet industriavfall saknas till stor del. Mängderna påverkas av konjunktur, industriell struktur, utveckling av renare teknik samt krav på rening av utsläpp. Uppgifter från Danmark
visar att mängderna industriavfall 1994–1999 där ökade med ca 2,8% per år. Uppkommen mängd bygg- och rivningsavfall är i högre grad än för industriavfallet kopplade till konjunkturväxlingarna i samhället. Underlaget att bedöma förändring i Sverige och Europa är dock bristfälligt.
2.3.1 Totala avfallsmängder
Totala mängder avfall som uppstod i Sverige 1998 framgår av tabell nedan. Omhänder- tagande av samma avfall framgår i avsnitt 2.4.1. Mängderna farligt avfall uppgick till omkring 1 Mton varav ca 800 kton uppkom inom tillverkningsindustrin.
Tabell 1. Mängder icke farligt avfall 1998 (SCB MI28SM0001, SCB MI28SM0002). Avfallsslag/näringsgren Mängd 1998 i kton Hushållsavfall 3 622 Trädgårds- och parkavfall 349 Industrins förbrukningsavfall1 1 051 Industrins produktionsavfall1 715
Bygg- och rivningsavfall 2 093
Avfall från sjukvård etc. 4
Avfall från avfallsbehandling, avloppsrening etc.1 1 662
Ospecifi cerat ej farligt avfall1 1 056
Utvinning av mineral2 63 816
Livsmedel-, dryckes- och tobaksindustrin2 1 797
Textil- och beklädnads- och pälsindustri, garverier2 31
Trä- och trävaruindustri, möbler2 7 649
Massa-, pappers- och grafi sk industri2 4 015
Kemisk, gummi- och plastvaruindustri2 441
Jord- och stenvaruindustri2 570
Stål- och metallverk2 3 392
Verkstadsindustri2 1 060
Övrig tillverkning2 25
1 Dessa avfallsslag kan till viss del ingå även i 2 ;
2 Tillverkningsindustri enligt olika näringsgrenar, avfall från utvinning av mineral omhändertas i princip endast
inom respektive industri.
I det följande görs en genomgång av förändringar av avfallsmängderna över tiden. Genomgången baseras på rapporten ”Avfallsmängder i framtiden” som konsultföretaget Profu tagit fram på uppdrag av bland annat Naturvårdsverket. För utvecklingen i Sverige har Profu utgått från RVF årliga sammanställning Svensk Avfallshantering samt olika rapporter från SCB. För internationella jämförelser framgår referenser nedan. Tonvikten ligger på hushållsavfall eftersom det mest jämförbara underlaget Þ nns i detta fall. För annat avfall än hushållsavfall saknas till stor del underlag för att följa utvecklingen och göra prognoser.
2.3.2 Hushållsavfall
Nationell statistik saknas till stor del fram till 1980-talet. Därefter Þ nns en del underlag om de totala mängderna hushållsavfall men det är främst från början av 1990-talet som relativt jämförbara uppgifter Þ nns tillgängliga om detta avfall. Insamlad mängd hushållsavfall under åren 1992–2000 ökade med ca 2,2% per år och uppgick till ca 420 kg/invånare 1999. Möjligen kan den allt mer omfattande avfallsdeÞ nitionen i sig ha bidragit något till ökningen.
Förändringen av avfallsmängderna efter materialåtervinning har under samma period uppgått till marginella 0,2% per år vilket motsvarar en ökad materialåtervinning med knappt 10% per år. Mängderna till biologisk behandling har också ökat markant men från en låg nivå medan mängderna till förbränning varit i stort sett oförändrade. Avfallsmäng-
der som deponerats har däremot minskat med i genomsnitt ca 3,0% per år. Minskningen har dessutom varit kraftigare under de senaste åren10.
Under åren 1985–1999 har hushållens konsumtion ökat med ca 1,6% per år och folk- mängden med 0,4% per år. Detta indikerar att mängderna hushållsavfall ökar kraftigare än konsumtion respektive folkmängd. Från 1996 uppvisas dock en likartad ökning i konsumtion och av avfallsmängder vilket kan tyda på ett trendbrott i Sverige.
I ett Europaperspektiv var mängden hushållsavfall i början av 1990-talet relativt propor- tionell mot BNP. Mängden avfall per BNP-enhet varierade visserligen med en faktor två som mest. Detta kan möjligen delvis bero på att deÞ nition av hushållsavfall samt uppgifter om insamlade mängder varierar mellan länderna. Generellt ökar även mängden hushållsavfall något mer än hushållens konsumtion även om några undantag Þ nns11.
Internationellt Þ nns uppgifter om att mängden hushållsavfall per invånare är markant (ca faktor 2–3) större i USA, Australien och Kanada än vad fallet är i Europa. Trenden åtminstone i USA är dock likartad med den i Europa. Den totala ökningen är ca 2,4% (1960–1990) medan mängden efter materialåtervinning under de sista tio åren minskat med ca 1,0% per år. Detta visar ändå att nationella förutsättningar har mycket stor betydelse för vilken mängd hushållsavfall som uppkommer12.
2.3.3 Industriavfall
Jämförbart underlag för att bedöma förändringen i mängder uppkommet industriavfall saknas till stor del. Statistik från SCB 1994 och 1998 är till exempel inte möjlig att använda som underlag för att bedöma utvecklingen. Det Þ nns skäl att anta att särskilt avfallsdeÞ nitionen kraftigt har påverkat angivna mängder. Sannolikt kommer dock kom- mande statistik om mängder och omhändertagande att ge bättre underlag för jämförelser.
Mängderna av industriavfall påverkas förutom av konjunkturutvecklingen även av faktorer som:13
– industriell struktur i landet. Andel råvaruintensiv industri. I Sverige dominerar exempel- vis gruvavfallsmängderna den samlade statistiken.
– utveckling av renare teknik med inriktning på förebyggande av avfall
– krav på rening av utsläpp till luft och vatten som kan ge upphov till nya avfallslag i form av slam och askor
Uppgifter från Danmark visar att mängderna industriavfall 1994–1999 ökade där med ca 2,8% per år. Ökningen motsvarade den för hushållsavfall under samma period14.
10 Profu 2001 ”Avfallsmängder i framtiden” 11 Profu 2001 ”Avfallsmängder i framtiden” 12 Profu 2001 ”Avfallsmängder i framtiden” 13 EEA, Environmental Signals 2001 14 Profu 2001 ”Avfallsmängder i framtiden”
2.3.4 Bygg- och rivningsavfall
Uppkommen mängd bygg- och rivningsavfall är i högre grad än för industriavfallet kopplade till konjunkturväxlingarna i samhället. Underlaget att bedöma förändring i Sverige och Europa är dock bristfälligt.
En av få användbara uppgifter kommer från Danmark där mängderna bygg- och rivningsavfall ökade med ca 4,1% per år under perioden 1994–1999. Ökningen under perioden var för övrigt avsevärt större än för hushålls- och industriavfall vilka ökade med ca 2.8% per år15. Som en effekt av bland annat deponiskatt har dock mängderna efter
materialåtervinning minskat i Danmark. 1997 uppgick andelen bygg- och rivningsavfall som materialåtervanns till ca 90%16.