Ökad materialåtervinning av verksamhetsavfall

Förslag:

1. Verksamhetsutövarens skyldighet enligt miljöbalken att ha kunskap om uppkommet avfall och att utnyttja möjligheterna till återvinning tydliggörs. Naturvårdsverket vägleder om vad miljöbalken innebär för avfallshantering vid verksamheter.

2. Branschorganisationer bör åta sig att sprida information om hur verksamheter kan arbeta med avfallsfrågor, inklusive praktiska exempel. Se även förslag i kapitel 9 Bakgrund

Som tidigare konstaterats är osäkerheten stor om vad framförallt de mängder icke- branschspeciÞ kt industriavfall som deponeras och förbränns består av. De fåtaliga plocka- nalyser som Þ nns visar dock att avfallet till stor del är brännbart och att det till stor del omfattas av producentansvar. Ett väl fungerande producentansvar är därför en nyckel till ökad återvinning och då särskilt materialåtervinning även för verksamhetsavfall.

Även utöver det avfall som omfattas av producentansvar så gör vi bedömningen att det Þ nns outnyttjade möjligheter till materialåtervinning av såväl icke-branschspeciÞ kt som branschspeciÞ kt industriavfall något som också statistiken över deponeringen av icke-branschspeciÞ kt avfall vid ”kommunala” deponier antyder, se avsnitt 2.4.5.

Som konstateras i kapitel 4 så bör det dock vid avvägningen mellan vad som kan anses som miljömässigt fördelaktigt av förbränning och materialåtervinning tas hänsyn till förutsättningar i det enskilda fallet. Detta förutsätter i sin tur att varje verksamhet i rimlig omfattning gör sådana bedömningar.

Naturvårdsverket har studerat arbetet vid ett antal företag53 _{som har ett ambitiöst arbete}

med avfallsfrågor. De ß esta företagen i studien var stora eller medelstora och ingick i en koncern eller företagsgrupp. De hade i första hand valt att satsa på att få till stånd fungerande källsorterings- och återvinningslösningar och i andra hand att arbeta med förebyggande arbete.

Det fanns ß era gemensamma nämnare bland företagen, till exempel: • intresserad och/ eller drivande företagsledning,

• eldsjälar,

• kvalitets- och miljöledningssystem, • miljörelaterade kundkrav,

• återkommande utbildning och/eller information till personalen

Som draghjälp och stöd för arbetet nämndes kommunens arbete med källsortering av hushållsavfall och kontakter med kommunala avfallsbolag och andra avfallsentreprenörer.

Ofta fanns det ett fungerande samarbete, inte bara kring själva hämtandet och omhän- dertagandet av avfallet, utan avfallsföretagen fungerade även som stöd vid avfallsinvente- ringar, uppbyggnad av avfallssystem, utbildning och som källa till löpande information om lagstiftningsändringar och andra nyheter. I dag anses det viktigt för företag att hålla sig till sin kärnverksamhet och avfallshantering ingår inte som en kärnverksamhet i någon av de branscher54 _{som företagen i studien representerar.}

När det gäller de ekonomiska aspekterna på ett ambitiöst och systematiskt avfallsarbete så gick uppfattningarna isär mellan företagen. Några företag hade överraskats av att det gick att spara mycket pengar medan andra hävdade att arbetet i stort sett bara medfört extra kostnader. De förstnämnda företagen hade dock en mer heltäckande bild över både utgifter och intäkter med det nya arbetssättet vilket kan tolkas som att arbetet skulle kunna vara lönsamt även i ß er fall.

Fler företag med systematiskt avfallsarbete

Det är viktigt att det inleds ett systematiskt avfallsarbete vid ß er företag än de som redan är ambitiösa. Ett sådant arbete bör inte inskränkas till en uppgift för den på företaget som är miljöansvarig. Frågan berör i allra högsta grad företagets produkter och processer i ett livscykelperspektiv. Allt ifrån kundrelationer till konstruktion, design, produktutveckling, processteknik, upphandling, arbetsmiljö, ekonomi, materialbalanser, lagerhållning och logistik är av vikt. Med ett sådant arbetssätt skapas bättre förutsättningar för att helhetslösningar kan komma till stånd än om avfallsfrågorna ses som en uppgift för sig.

Det Þ nns redan i dag en rad styrmedel som påverkar företag i riktning mot ett mer systematiskt avfallsarbete. Enligt ovan nämnda studie verkar införandet av frivilliga miljö- ledningssystem varit den hittills viktigaste drivkraften55_{. Kundkrav verkar ofta pådrivande.}

Införande av miljöledningssystem och miljökrav vid upphandling är därför två viktiga styrmedel även i fortsättningen.

Samtidigt kan konstateras att antalet företag som är miljöcertiÞ erade fortfarande är begränsat56 _{och framförallt små och medelstora företag, som varken omfattas av tillstånds-}

plikt enligt miljöbalken eller i någon större utsträckning infört miljöledningssystem, agerar ofta först när det Þ nns tydliga krav, t.ex. ett beslut från tillsynsmyndigheten. Dessutom innebär nu gällande lagstiftning, genom de allmänna hänsynsreglerna, kraven på egenkontroll och de särskilda hänsynsreglerna rörande avfall och producentansvar i miljöbalken att krav numera ställs på viss systematik i avfallsarbetet hos företag. Vi anser att ansvaret för att tillräcklig kunskap Þ nns om typ och mängd av avfall och för att utreda

54 _{Verkstadsindustrin, livsmedelsindustrin och bygg- och anläggningsbranschen}

55 _{Det Þ nns även ß er studier som visar att avfallsfrågorna tidigt lyfts upp och identiÞ erats som}

en betydande miljöaspekt som en följd av införande av miljöledningssystem medan andra frågor, exempelvis produktens miljöpåverkan, inte fått lika stor uppmärksamhet, åtminstone inte inledningsvis.

56 _{Det Þ nns ca 517 000 företag i Sverige, varav 99% utgörs av små och medelstora företag.I dag}

är knappt 2000 företag miljöcertiÞ erade i Sverige, de ß esta är stora företag, dessa företag kan dock i sin tur ställa krav på underleverantörer vilket kan leda till spridningseffekter om kraven ställs på ett bra sätt och följs upp.

möjligheterna till att minska mängden avfall och öka återvinningen m. m. är tydligt uttalat genom hänsynsreglerna.

För att förbättra förutsättningarna för att dessa regler tillämpas behöver bl.a. anvis- ningar tas fram om vad miljöbalkens hänsynsregler innebär på detta område som ett stöd för tillsynsmyndigheternas och företagens arbete. Verksamhetsutövarens ansvar på området föreslås dessutom förtydligas genom en ändring i miljöbalkens 15 kapitel, se kapitel 9. Vi gör bedömningen, bland annat utgående från erfarenheterna från de företag som redan bedriver ett bra avfallsarbete, att om tydliga krav ställs på kunskap och systematik så kan detta vara en startpunkt för ett systematiskt avfallsarbete som kan leda till ökad materialåtervinning. Att företagen samtidigt uppmärksammas på att det ofta Þ nns ekonomiska fördelar med arbetssättet är också en viktig framgångsfaktor .

Utöver detta vägledningsarbete behöver dessutom informationsinsatser genomföras exempelvis genom att branschorganisationer åtar sig att sprida information om hur verk- samheter kan arbeta med avfallsfrågor inklusive praktiska exempel.

5.4 Hur säkerställs att avfall till återvinning inte