Öppna jämförelser stimulerar till kvalitetsarbete

sammanställas. Därför krävs bl.a. ett enhetligt nationellt

bistånds-bedömningssystem som går att följa upp.

Utvärdering kan vara obligatorisk

All verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen omfattas också av

de nuvarande bestämmelserna i socialtjänstlagen om statens tillsyn

(13 kap.) samt av bestämmelserna om den tillsyn som kommunerna

ska ha över privata verksamheter (13 kap.). Av kommunala och

privata utförare krävs dessutom uppföljningar av deras

kvalitets-arbete, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS

2006:11 (S) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt

SoL, LVU, LVM och LSS.

Utveckling genom utvärdering

Äldreomsorgen ska utforma sina verksamheter så att de går att

mäta, och regler och rutiner för detta ska stämma med

Socialstyrel-sens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:11(S) om

lednings-system för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS.

Samtliga kvalitetsaspekter måste också vara mätbara. Inom de

för-bättringsområden som värdighetsutredningen behandlar ligger

fokus på äldreomsorgens individualisering och bemötande samt på

de äldres möjligheter till inflytande.

3.11.2 Öppna jämförelser stimulerar till kvalitetsarbete

Allmänheten får allt högre förväntningar och krav på insyn och

information för att kunna välja utförare eller innehåll i

äldreomsor-gen, vilket driver på kvalitetsförbättringar. Medborgarnas

möjlig-heter till information förutsätter dock att det finns offentligt

pub-licerade uppgifter. Denna information bör ha en värderande

karak-tär, dvs. inte enbart bestå av kvantitativa uppgifter som var och en

får tolka på egen hand.58 Sådan värderande information kommer att

kunna öka kvaliteten om den kombineras med

verksamhetsuppfölj-ningar i olika former. Offentligt publicerade uppgifter och

möjlig-58 Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet 2003,

Verksamhets-uppföljning i hälso- och sjukvården genom performance indicators – exempel från andra

länder. Socialstyrelsens underlag från experter 2003.

heter att göra jämförelser gör också att medborgarna kan utkräva

ansvar och delta i utvecklingen av äldreomsorgens innehåll,

omfattning och utförande.

Utförarens intresse av att förbättra verksamheterna för de äldres

bästa kan antas öka om det blir möjligt att jämföra den egna

verk-samheten med andra verksamheter i såväl den kommunala som den

privata äldreomsorgen. Därför bör utvärderingsresultaten redovisas

öppet på kommun- och arbetsplatsnivå. Olika former av

jämförel-ser kompletterar varandra och ger mening åt det pågående

förbät-tringsarbetet genom att upprätthålla, förstärka och sprida intresset

för förbättringsarbete.

För att kunna granska och publicera sådana utvärderingsresultat

måste det finnas fastställda variabler i form av kvalitetsaspekter,

tillsammans med fastställda mått på dessa som ingår i bedömningen

och redovisningen. Kvalitetsförbättringen gynnas också av

jämför-bara uppgifter som rör olika aspekter på kvalitet i verksamheterna.

Om sådana uppgifter jämförs med motsvarande verksamheter i

andra kommuner bör man få starka drivkrafter för att förbättra den

egna verksamheten. Redovisningar som är öppna för allmänheten

och som ger möjligheter till tydliga jämförelser stimulerar till ett

utvecklat kvalitetsarbete i de verksamheter som berörs.

Regeringen beslutade i januari 2007 att ge Socialstyrelsen

upp-draget att i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser av kvalitet,

kostnader och effektivitet inom kommunernas omsorg och vård

om äldre samt inom landstingens hemsjukvård. Dessa jämförelser

ska baseras på olika kvalitetsindikatorer. I uppdraget ingår att ta

fram dessa kvalitetsindikatorer som innebär att äldreomsorgens

verksamhetsresultat kan mätas, öppet redovisas och kommuniceras.

Socialstyrelsen ska också ta fram en metod för årliga

brukarunder-sökningar. Dessutom ska Socialstyrelsen genomföra en årlig

enkät-undersökning riktad till kommuner och landsting. Vidare ska

myn-digheten samla in tillgängliga uppgifter om kvalitet, kostnader och

effektivitet inom kommunernas omsorg och vård om äldre och

landstingens hemsjukvård. I uppdraget ingår också att utveckla

till-gången till data.

Socialstyrelsen ska årligen, med början 2007, publicera en

rap-port med öppna jämförelser. Systemet för de öppna jämförelserna

ska innehålla information om verksamhetens resultat på punkter

som är viktiga för brukarens upplevelse av kvaliteten, samt för

kostnadseffektiviteten i verksamheten. Resultaten ska kunna

föras mellan olika kommuner och landsting, samt vara tillgängliga

för medborgare, personal och beslutsfattare. Målsättningen är att få

en nationell bild av omsorgen och vården av äldre. Resultaten ska

sedan kunna användas i verksamheternas eget förbättringsarbete

och som underlag för den nationella styrningen av omsorgen och

vården av äldre. Den långsiktiga ambitionen är att de öppna

jäm-förelserna ska fungera som ett underlag för brukarnas fria val av

utförare av äldreomsorg. I mars 2008 presenterade Socialstyrelsen

jämförelser av äldreomsorg i ”Äldreguiden”.

Ett annat exempel på redovisning av äldreomsorg med

jämförel-ser mellan kommunernas prestationer är Sveriges Kommuner och

Landstings (SKL) öppna redovisningar 2007 av kommunernas

äldreomsorg.59 Det är SKL:s första sammanhållna jämförelse av

olika resultat- och resursindikatorer för äldreomsorgen på

kom-munnivå. Jämförelserna bygger på uppgifter ur den befintliga

stati-stiken och syftet är att öppet redovisa och jämföra kvaliteten och

effektiviteten i de olika verksamheterna. Redovisningarna ska

sti-mulera kommunerna att i samverkan med landstingen utveckla och

förbättra omsorgen och vården av äldre. Jämförelserna omfattar ett

antal indikatorer som belyser kvaliteten i äldreomsorgen och

indi-katorerna är valda för att redovisa resultat kring vad som är god

vård, social omsorg och service, kring personalresurser och

kostna-der samt resultat som belyser andelen som får hemtjänst och som

bor i särskilt boende. Resultaten redovisas kommunvis. Tillgången

till data är dock begränsad vilket gör att SKL inte har kunnat

inklu-dera en del aspekter som hade varit önskvärda för en bred

belys-ning av äldreomsorgens kvalitet. Redovisbelys-ningen fångar i dagsläget

endast upp de variabler för vilka det finns tillgänglig nationell

stati-stik. Det innebär att redovisningen ännu inte ger någon fullständig

bild av verksamhetens kvalitet. SKL avser därför att årligen

åter-komma med nya jämförelser.

I flera länder, som t.ex. Australien, Kanada, Norge,

Storbritan-nien och USA, bedrivs främst inom hälso- och sjukvården ett

utvecklat arbete med kvalitetsindikatorer. Indikatorerna är samlade

i instrument och man betonar att uppgifter och jämförelser ska

publiceras offentligt för att medborgarna ska kunna utkräva ansvar

och stödja den offentliga debatten om hälso- och sjukvårdens

effektivitet.60 Modellerna för uppföljning av kvalitetsindikatorer

inom hälso- och sjukvården speglar flera dimensioner, t.ex.

patien-ters och anhörigas erfarenheter, medicinsk kvalitet eller medicinska

resultat, tillgänglighet, kostnader och samverkan. Rapporteringen

av granskad kvalitet måste också vara återkommande för att vara så

rättvisande och heltäckande som möjligt.

3.11.3 Att tydliggöra äldreomsorg – två modeller för utveckling

In document Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer (Page 74-77)