Möjligheter att göra sin röst hörd

de enkla vardagliga situationerna bidrar till att skapa trygghet och

ge den äldre inflytande och makt över sin egen situation. Därmed

finns också möjlighet att undvika eller vid behov enkelt rätta till

missförstånd.

För att äldre ska kunna bruka sitt inflytande och sin valfrihet

måste de dock kunna överblicka och förstå kommunens

tjänste-utbud. Då är det lämpligt att brukaren har tillgång till skriftliga

dokument som beskriver tjänstens innehåll och kvalitet.19

Dess-utom måste det finnas olika vägar att framföra synpunkter och

klagomål om den dagliga kommunikationen inte fungerar väl.

Kommunen måste också ta särskild hänsyn till de allra sköraste

som av olika skäl inte kan föra sin egen talan.

3.4.1 Möjligheter att göra sin röst hörd

I dagsläget finns ett antal möjligheter för enskilda personer att

själva framföra synpunkter och klagomål, även om

beroendesitua-tionen kan utgöra ett hinder för att framföra kritiska synpunkter.

För den äldre som av olika skäl inte kan eller vill framföra sina

syn-punkter själv finns olika möjligheter till personligt stöd.

I första hand är det naturligtvis den person som får omsorgs-

och vårdinsatserna som ska kunna göra sin röst hörd och framföra

synpunkter, både positiva och negativa. I många sammanhang

betonas vikten av att framföra synpunkter till den det berör. Det är

naturligtvis enklast om den äldre förtroendefullt kan beskriva sina

tankar, känslor och åsikter om omsorgen och vården direkt till den

som utför handlingarna, t.ex. undersköterskan eller arbetsterapeuten,

vilket också är fallet i många sammanhang.

Den äldre personen, dennes närstående eller en eventuell god

man kan också kontakta närmaste arbetsledare om synpunkter på

omsorgen och vården. Ofta finns en tryckt broschyr med uppgifter

om arbetsledarens namn och kontaktuppgifter. Dessutom går det

alltid att vända sig till någon ansvarig tjänsteman på högre nivå,

t.ex. en verksamhetschef eller socialchef, eller till den politiska

nivån som t.ex. socialnämnden.

Många kommuner uppger i broschyrer och informationsskrifter

hur den äldre kan lämna synpunkter och klagomål, både skriftligt

och muntligt samt anonymt om någon så önskar. I broschyren

beskrivs handläggningen av inkomna synpunkter och ofta lovar

19 Tjänstegarantier och klagomålshantering, Svenska Kommunförbundet 1999.

kommunen att ta personlig kontakt och ge information om

ären-dets gång. Vidare anges att den som lämnar synpunkter anonymt

givetvis inte kan få någon personlig respons på hur ärendet

hante-ras. Broschyren kompletteras vanligen med en förtryckt

svars-talong.

På grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller av andra

orsaker kan den äldre ha svårt att föra sin egen talan och därför

behövs ibland personligt stöd. Det kan vara en närstående, en

kontaktman, kontaktperson eller en god man som bistår med

sådant stöd.

Kontaktman

Äldre som får hemtjänst eller som bor i en särskild boendeform för

service och omvårdnad har vanligtvis en särskild kontaktman i

per-sonalen. Denna kontaktman utses informellt och är t.ex. en

under-sköterska eller ett vårdbiträde som ingår i arbetslaget.

Kontakt-mannens uppgift är att inom ramen för sina ordinarie

arbets-uppgifter ha ett särskilt ansvar för och känna till ”sin” pensionär

som person och ge honom eller henne stöd och hjälp i enlighet

med innehållet i den omsorgs- och vårdplan som upprättats. Ofta

ingår sådana enkla men viktiga arbetsuppgifter som att se till att det

finns hygienprodukter som tvål och tandkräm. Därutöver kan det

handla om att ha kontakt med någon närstående, följa med vid

sjukhusbesök och andra liknande uppgifter. Kontaktmannen har

inga formella befogenheter att företräda den äldre personen men

kan på dennes begäran framföra synpunkter och klagomål till sin

närmaste chef eller någon annan ansvarig tjänsteman. I detta

sam-manhang är det nödvändigt med en god kommunikation som är

grundad på respekt och förtroende mellan den äldre, dennes

närstå-ende och kontaktmannen.

Formellt utsedd kontaktperson

Nämnden kan enligt 3 kap. 6 § tredje stycket socialtjänstlagen utse

en särskild person, kontaktperson, som får uppgiften att hjälpa den

äldre och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter.

Förutsättningen är att den äldre begär eller samtycker till det. Till

skillnad från kontaktman utses en kontaktperson formellt genom

ett biståndsbeslut. Inom kommunens omsorg och vård av personer

med psykisk sjukdom utses ibland en kontaktperson enligt denna

paragraf. En sådan formellt utsedd kontaktpersons uppgift kan

närmast liknas vid en ”arvoderad vän” som ska stödja i sociala

sammanhang och bistå med social normalitet. Inom omsorgen och

vården av äldre är det däremot inte särskilt vanligt att formellt utse

en kontaktperson.

God man

Av 11 kap. 4 § föräldrabalken (1949:381;FB) kan en god man

för-ordnas av rätten för någon som behöver hjälp med att bevaka sin

rätt, förvalta sin egendom eller ta ansvar för sig själv, på grund av

en sjukdom, psykisk störning, ett försvagat hälsotillstånd eller

lik-nande. Den enskilde personen ska samtycka till att få en god man,

men den regeln gäller inte om personens tillstånd gör att han eller

hon inte kan säga sin mening. När rätten beslutar om godmanskap

ska rätten också utse en god man att utföra uppdraget. Om inte

rätten inte gör detta blir det överförmyndarens uppgift att utse en

god man.

Alla som arbetar inom socialtjänsten bör vara observant på om

någon behöver en god man. Av 5 kap. 3 § 1.

socialtjänstförord-ningen (2001:937) följer bl.a. att socialnämnden ska anmäla till

överförmyndaren om någon enligt föräldrabalken behöver en god

man eller förvaltare enligt föräldrabalken. Till god man eller

för-valtare ska utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller

kvinna (11 kap. 12 § FB).

En person kan själv ansöka om att få en god man, men ansökan

kan också komma från personens make, sambo eller närmaste

släk-tingar samt av förmyndaren eller överförmyndaren. Rätten kan

också självmant ta upp frågan om att ordna en god man (11 kap.

15 § FB).

Brukarråd

Brukarråd förekommer inom flera olika grenar av samhället, t.ex.

skolan eller i form av pensionärsorganisationer som har

represen-tanter i olika grupperingar i landstingen eller kommunerna. Här

avses de brukarråd som finns inrättade i en del kommuner, främst

på särskilda boenden. Ett sådant lokalt brukarråd kan bestå av ett

antal pensionärer, några representanter för personalen och den

närmaste chefen samt ofta någon från köket. Ibland ingår också

någon eller några närstående. I brukarråden kan man diskutera

frå-gor om utemiljön, maten som serveras, sociala aktiviteter och

lik-nande. Representanter i ett brukarråd kan framföra frågor och

kla-gomål av generell karaktär och som berör flera personer.

In document Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer (Page 43-46)