3.3 Kommunen ansvarar för äldreomsorg
3.4.1 Möjligheter att göra sin röst hörd
de enkla vardagliga situationerna bidrar till att skapa trygghet och
ge den äldre inflytande och makt över sin egen situation. Därmed
finns också möjlighet att undvika eller vid behov enkelt rätta till
missförstånd.
För att äldre ska kunna bruka sitt inflytande och sin valfrihet
måste de dock kunna överblicka och förstå kommunens
tjänste-utbud. Då är det lämpligt att brukaren har tillgång till skriftliga
dokument som beskriver tjänstens innehåll och kvalitet.19
Dess-utom måste det finnas olika vägar att framföra synpunkter och
klagomål om den dagliga kommunikationen inte fungerar väl.
Kommunen måste också ta särskild hänsyn till de allra sköraste
som av olika skäl inte kan föra sin egen talan.
3.4.1 Möjligheter att göra sin röst hörd
I dagsläget finns ett antal möjligheter för enskilda personer att
själva framföra synpunkter och klagomål, även om
beroendesitua-tionen kan utgöra ett hinder för att framföra kritiska synpunkter.
För den äldre som av olika skäl inte kan eller vill framföra sina
syn-punkter själv finns olika möjligheter till personligt stöd.
I första hand är det naturligtvis den person som får omsorgs-
och vårdinsatserna som ska kunna göra sin röst hörd och framföra
synpunkter, både positiva och negativa. I många sammanhang
betonas vikten av att framföra synpunkter till den det berör. Det är
naturligtvis enklast om den äldre förtroendefullt kan beskriva sina
tankar, känslor och åsikter om omsorgen och vården direkt till den
som utför handlingarna, t.ex. undersköterskan eller arbetsterapeuten,
vilket också är fallet i många sammanhang.
Den äldre personen, dennes närstående eller en eventuell god
man kan också kontakta närmaste arbetsledare om synpunkter på
omsorgen och vården. Ofta finns en tryckt broschyr med uppgifter
om arbetsledarens namn och kontaktuppgifter. Dessutom går det
alltid att vända sig till någon ansvarig tjänsteman på högre nivå,
t.ex. en verksamhetschef eller socialchef, eller till den politiska
nivån som t.ex. socialnämnden.
Många kommuner uppger i broschyrer och informationsskrifter
hur den äldre kan lämna synpunkter och klagomål, både skriftligt
och muntligt samt anonymt om någon så önskar. I broschyren
beskrivs handläggningen av inkomna synpunkter och ofta lovar
19 Tjänstegarantier och klagomålshantering, Svenska Kommunförbundet 1999.
kommunen att ta personlig kontakt och ge information om
ären-dets gång. Vidare anges att den som lämnar synpunkter anonymt
givetvis inte kan få någon personlig respons på hur ärendet
hante-ras. Broschyren kompletteras vanligen med en förtryckt
svars-talong.
På grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller av andra
orsaker kan den äldre ha svårt att föra sin egen talan och därför
behövs ibland personligt stöd. Det kan vara en närstående, en
kontaktman, kontaktperson eller en god man som bistår med
sådant stöd.
Kontaktman
Äldre som får hemtjänst eller som bor i en särskild boendeform för
service och omvårdnad har vanligtvis en särskild kontaktman i
per-sonalen. Denna kontaktman utses informellt och är t.ex. en
under-sköterska eller ett vårdbiträde som ingår i arbetslaget.
Kontakt-mannens uppgift är att inom ramen för sina ordinarie
arbets-uppgifter ha ett särskilt ansvar för och känna till ”sin” pensionär
som person och ge honom eller henne stöd och hjälp i enlighet
med innehållet i den omsorgs- och vårdplan som upprättats. Ofta
ingår sådana enkla men viktiga arbetsuppgifter som att se till att det
finns hygienprodukter som tvål och tandkräm. Därutöver kan det
handla om att ha kontakt med någon närstående, följa med vid
sjukhusbesök och andra liknande uppgifter. Kontaktmannen har
inga formella befogenheter att företräda den äldre personen men
kan på dennes begäran framföra synpunkter och klagomål till sin
närmaste chef eller någon annan ansvarig tjänsteman. I detta
sam-manhang är det nödvändigt med en god kommunikation som är
grundad på respekt och förtroende mellan den äldre, dennes
närstå-ende och kontaktmannen.
Formellt utsedd kontaktperson
Nämnden kan enligt 3 kap. 6 § tredje stycket socialtjänstlagen utse
en särskild person, kontaktperson, som får uppgiften att hjälpa den
äldre och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter.
Förutsättningen är att den äldre begär eller samtycker till det. Till
skillnad från kontaktman utses en kontaktperson formellt genom
ett biståndsbeslut. Inom kommunens omsorg och vård av personer
med psykisk sjukdom utses ibland en kontaktperson enligt denna
paragraf. En sådan formellt utsedd kontaktpersons uppgift kan
närmast liknas vid en ”arvoderad vän” som ska stödja i sociala
sammanhang och bistå med social normalitet. Inom omsorgen och
vården av äldre är det däremot inte särskilt vanligt att formellt utse
en kontaktperson.
God man
Av 11 kap. 4 § föräldrabalken (1949:381;FB) kan en god man
för-ordnas av rätten för någon som behöver hjälp med att bevaka sin
rätt, förvalta sin egendom eller ta ansvar för sig själv, på grund av
en sjukdom, psykisk störning, ett försvagat hälsotillstånd eller
lik-nande. Den enskilde personen ska samtycka till att få en god man,
men den regeln gäller inte om personens tillstånd gör att han eller
hon inte kan säga sin mening. När rätten beslutar om godmanskap
ska rätten också utse en god man att utföra uppdraget. Om inte
rätten inte gör detta blir det överförmyndarens uppgift att utse en
god man.
Alla som arbetar inom socialtjänsten bör vara observant på om
någon behöver en god man. Av 5 kap. 3 § 1.
socialtjänstförord-ningen (2001:937) följer bl.a. att socialnämnden ska anmäla till
överförmyndaren om någon enligt föräldrabalken behöver en god
man eller förvaltare enligt föräldrabalken. Till god man eller
för-valtare ska utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller
kvinna (11 kap. 12 § FB).
En person kan själv ansöka om att få en god man, men ansökan
kan också komma från personens make, sambo eller närmaste
släk-tingar samt av förmyndaren eller överförmyndaren. Rätten kan
också självmant ta upp frågan om att ordna en god man (11 kap.
15 § FB).
Brukarråd
Brukarråd förekommer inom flera olika grenar av samhället, t.ex.
skolan eller i form av pensionärsorganisationer som har
represen-tanter i olika grupperingar i landstingen eller kommunerna. Här
avses de brukarråd som finns inrättade i en del kommuner, främst
på särskilda boenden. Ett sådant lokalt brukarråd kan bestå av ett
antal pensionärer, några representanter för personalen och den
närmaste chefen samt ofta någon från köket. Ibland ingår också
någon eller några närstående. I brukarråden kan man diskutera
frå-gor om utemiljön, maten som serveras, sociala aktiviteter och
lik-nande. Representanter i ett brukarråd kan framföra frågor och
kla-gomål av generell karaktär och som berör flera personer.
In document
Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer
(Page 43-46)